Finlands Allmänna Tidning, 278, 29.11.1862
Det är bekant hurn ofantligt mycket industrin vunnit på den spekulativa kemins upptäcker i våra dagar; af resultater, som till utseendet varit onyttiga, ha småningom vårt sekels vackraste uppfinningar utgått. Låtom oss en stund betrakta den besynnerliga förvandling kemisterna lyckats låta stenkolen undergå de senare åren; vi skola berätta huru den lärde ur detta svarta och smutsiga kolstycke utdrager de lifligaste och mest glänsande färger, som menniskan någonsin fått se och beundra.
Ur stenkolen utdrager man för närvarande följande färger:
Violett, rödt, blått, mörkgult, ljusgult och rosa.
Dessa färger gifva alla de nödliga elementerna för att genom blandning åstadkomma de mest olika nyanser. Också har man sedan några år tillbaka i handeln settt dyrbara tyger, hvilkas lysande förger återgåfvo blommornas renaste förger i hela deras skönhet.
Ingen hade väl någonsin tänkt på att i stenkolen söka färgämnen. De lärde anade lika litet som andra, hvilken okänd rikedom låg förborgad i stenkolen; men teoretiska undersökningar gåfvo plötsligt vid handen, att man kätt kunde tiodubbla värdet af stenkolen, som hittils endast användts till värme och lysning.
Numera skola stenskolen icke allenast värma och lysa oss, utan äfven tjena till färgämne för våra dyrbaraste kläder, för dessa lysande klädningar, hvilka man får se i våra salonger, dessa lyxtyger, som pryda våra boudoirer och våra slott och palatser.
Stackars lilla stenkolesstycke, så ofta för aktadt och parkadt! hvilken förmögenhet skall du icke gifva den, som nyss utan samvetssagg kastade dig i kaminen: nu ger hvarje litet stycke, väl användt, det mest lysande och rikaste färgämne. Och har man väl annu afslöjat alla stenkolsbitens hemligheter? Vi tro det knappast, och den som sökoer, skall alltid i den finna nya skatter.
Det var år 1823 som dessa nya och öfverraskande upptäcker togo sin början. Faraday fann då kolbundet väte i de kondenserade produkterna ad lysgasen. Faraday anade då likalitet som någon annan betydelsen af denna upptäckt. Hvad skulle man väl egentligen med denna vätska? Mitscherlich lyckades lättare utdraga den och kallade den benzin.
Senare upptäckte man samma benzin i stenkolstjära, och dess utdragande kunde verkställas till mycket billigt pris. Man fann att den edge stor renande egenskap. Man använde den snart till fläckuttagning: derifrån daterar sig benzinens anseende. Nitro-benzinen har hastigt blifvit populär, och det finnes numera ingen, som icke känner den både till namn och lukt.
Den luktar mycket illa när den icke renats med ättiksyradt by; likväl begagnas den till att parfymera med. Plocka några violblommor, lägg dem i en flaska och slå benzin på dem, och en droppe af denna vätska skall vara tillräcklig att gifva violblommns doft en näsduk. Hvad som nyss luktade så illa, sprider nu omkring sig den ljyfvaste vällukt. Många slags tvål parfymeras på det sättet.
En kemist vid namn Zinin, som en dag utsatte benxin för stark reaktion, frambragte anilin, ett slags sammansatt ammoniak, som redan förut utdragits ur indigo, och ehuru utan tvifvel ett intressant ämne, i sjelfva verket icke var at någon praktisk användbarbet.
Hr Béchamp har å sin sida erhållit samma ämne, men på en mycket enklare väg. Hvartill tjenar det, skalla man säga, att sysselsätta sig så mycket med ett ämne, som ingenting duger till! Tålamod!
År 1856 trodde herr Perkins att anilin kunde begagnas till att på artificiel väg framställa chinin, det verkande ämnet i det från Peru härstammande kinaträdet, hvars bark begagnats mot frossan; en viss analogi mellan dessa både ämnens sammansättning gaf honom någon förhoppning att lyckas; problemet var af mycken vigt, ty genom oförnuftig afverkning hade antalet af detta trädslag så förminskats, att man snart nog icke skulle hafva tillgång till detta frossmedel. Sedan har man myckligtvis planterat kinaträd på Java och på Himalayas sydliga sluttning, så att man numera är utan farhåga i det afseendet.
Medicinen har stort skäl att glädjas deröfver, ty oaktadt alla anstängningar lyckades hr Perkins icke att framställa chinin: men hans experimenter ledde till ett annat och måhända ännu vigtigare resultat. Genom att låta kromsyrade salter och manganoxid-salter reagera på anilinen frambragte den lärde kemisten en utomordentlight skön violett färg. Denna färg, som i industrin fårr namnet mauve, var handelns första vinning af anilinen.
Hr Hofmann, en af de kemister, öfver hvilka Tyskland med rätta är stolt, sökte å sin sida och säkert utan någon industriel afsigt, att införa rent kolämne i organiska ämnen. Det var sålunda vid försök af kolklorurs verkan på anilin som han, utom det sammansatta ämne han sökte, erhöll ett rödt ämne, hvars rika färgskiftning genast anvisade det en plats bland de bästa färgämnen. Hr Hofmann lemnade åt andra att draga fördel af denna uppfinning, och fortsatte sina rent teoretiska studier. Men industrien riktades med ännu en skön färg, fuchsin.
Numera stiger beloppet af de i handeln komna färger, hvilka frambringas af anilin, till mer än tjugufem miljoner francs om året. Importen af cochenille har förminskats, och dess odlare i Neapel, måste när de se sina intressen så plötsligt blottställda, icke längre kunna hysa något tvifvel om den nära förbindelsen mellan vetenskapen och industriens framsteg och folkens civilisation och rikedom.
Likaså har kemin genom analoga förfaranden ur ämnen, som sjelfva härledts från stenkol, utdragit ljus- och mörk-gula färger. Helt nyligen har en frask kemist, hr Wiertz, professor vid medieinska skolan, uppfunnit en ny färg, rosalin, som har sitt ursprung och sin lysande färg dessa salter att tacka.
Det finnes visserligen ingen identitet mellan detta ämne och rosens färgämne; men ehuru olika i många hänseenden(?), sammanstämma de fullkomligt hvad färgen beträffar. Det vore scvårt att annorstädes än i dessa besynnerliga förvandlingar finna ett mer i ögonen fallande exempel på de stora olikheter, som oftast skilja egenskaperna hos ämnen, som bilda sammansättning, från sammansatta ämnen. Sålunda erhåller kenmin till exempel den ljufva ananaslukten af härsket smör, likasom den röda och rosafärgen framstelles genom kombinationer af fullkomligt färglösa syror med lika förglösa baser.
De nya färgämnena äro hgst lysande; vi böra imellertid tillägga att dem brister en väsendtlig egenskap, nemligen varaktighet.
De skola troligen alltid föredragas för kläder, isynnerhet lyx-kläder, lätta tyger, ty de hålla nog i sålänge som tyget och framförallt modet varar; men till tapetsering och möbelbeklädnad, till tapisseringar, blir det bättre att begagna krapp och cochinelle, och endast använda de nya färgerna för att gifva dessa en förhöjd glans.
man ser här hutu nödvändigt det är att framförallt fästa vigt vid teoretiska studier. Spekulationen har ledt till tillämpningen; den spekulativa vetenskapen till den praktiska vetenskapen.
(Constitutionnel.)
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti