Badiskt rödt

Wiborg, 31, 14.3.1860

Badiskt rödt, ett färgämne af sockersorgo.

(Polyt. Centralblatt, 1859, Oktober)

I Kina, der detta sockerrörslag allmänt odlas, har man länge förstått att äfven deraf bereda en vacker röd färg, men i Europa kände man sorgots bruk blott till sockerberedning, eller rättare till bränvinsbränning, emedan det ger ett finkelfritt bränvin, närmas liknande rumm. Nu har en tysk landtbrukare A. Winter i Mühlburg i Baden äfven funnit ett sätt att bereda den röda färgen, och derpå i Tyskland tagit patent. Vi meddela här ett utdrag ur patentbeskrifningen.

De från blad rensade slänglarne, som ej behöft vara fullmogna, sönderhackas och urpressas, eller ock urpressas de mellan valsar; saften ger socker, eller kan mäskas till bränvin. De urpressade stänglarne läggas under tak(?) i högar om några fots sjup, och lemnas att betta upp sig, hvarvid man likväl, genom skyffling och utbredning, så tillställer, ett jäsningen ej må öfvergå till röta eller mögelbildning. Om jäsningen är väl skött, så blir massan om 14 dagar röd eller rödbrun ända igenom; jäsningen afbrytes då genom skyndsam utbredning och torkning. När torkningen skett, males det torkade eller finstötes, hvarmed sjelfva färgstoftet är färdigt.

För att deraf bereda färgen, blötes det i kallt vatten 12 timmar, urpressas och öfvergjutes med svag kaustik lut af kali eller natron, som åter urpressas så länge den visar sig färgad. När den icke mer utdrager något färgämne, tillsläs till den frånsilade luten utspädd svafvelsyra, hvarvid färgen utfälles i form af röda flockar, som samlas på en silduk, ursköljes med kallt vatten (hvari den icke löses) och torkas.

Denna färg kan lösas lätt i sprit, i svag lut och i utspädda syror, och begagnas till färgning och tryckning på siden och ylle, efter betning med tennsalt. Färgen blir vackert karminröd och är äkta mot solsken och tvättning i tvålvatten.

Ett badiskt Morgen eller tunnland ger 20 till 25 centner (22,80 till 29,50 svenska centner) torrt färgstoft.