8.5.18

Pariserbref.

Dagens Tidning 330A, 3.12.1913

Kära Glitt!
Du vill ha ett pariserbref, med mycket modeprat i. Jag skall försöka prata dig i lag.

Du beklagar dig öfver att ha fått resa så litet. Ack, kände du blott Paris, så kände du före städer, ty hvarje morgon är Paris nytt, hvarje årstid förändrar det sig. Paris är mindre nonchalant än Monte-Carlo, icke så ajälfbelåtet som Berlin, icke så drömdrucket som Rom, men förenar dock i sig något af alla dessa städer. Och förändringarna växla så som solsken och skuggfläckar på samma gröna blad. Om sommaren är staden het och dammig, högljudd ooh larmande som en gatugamin. Främlingen ser Paris som ett sort vildt tingeltangel och med en fräck visa på modet ringande i öronen, insuper hanstadens andedräkt som ett glas grön, giftig absint. Om våren däremot är Paris helt och hållet damen af värld, som i sin eleganta toalett, med blommor och juveler och med sitt oemotståndliga leende utstrålar en charme som ingen annan. Om vårenär det ingen gatvisa man hör i sina öron, utan en söt, graciös melodi som t. ex. "Au clair de la lune, mon ami Pierrot." - Om hösten är Paris uteslutande parisiskans, mindre "påtaglig", mera förandligad, litat trött och blasé och dock med vaknande intresse för den nya säsongen, den egentliga säsongen, vintern.

Under höstmånaderna förbereder sig Paris och parisiskan att på nytt presenteras för all världen. Och med hvilken hemlighetsfullhet dessa förberedelser bedrifvas, det ha vi däruppe ingen aning om, icke heller om det allvar, arbete och konstnärlighet hvarje ny "création" representerar. Detta år har det orientaliska, odolisken, slagit mest an i mode-symfonin. De nya toaletterna synas skapade endast till att framhålla hals och skuldrors späda linjer, till att tydligt modellera bystens och hösternas mjuka kurvor, för att sedan smalna af allt mera ooh slutligen vid den slanka parisiskans höga vrister försvinna i ett intet. Parisiskan affekterar icke längre den strikta, gossaktiga silhuetten. De nya toaletterna äro intensivt — moralisterna säga skamlöst — feminina. Den dam som bär en sådan toatett är icke endast kvinna, utan hon understryker och betonar det, och leker med sin kvinnlighet som med en fin, lockande, skarpslipad dolk. "Parfum de femme" behärskar och berusar Paris.


Det är icke endast linjerna utan äfven materialen som suggerera allt vekt och smekande. Aldrig förr ha tygen varit så sammetslena och färgerna så lydande, så helt och hållet ägnade att framhålla hals och ar armarshvithet, figurens rena linjer och den smala foten.

Ju mera vintern närmar sig, desto mer försvinna promenaddräkterna. De bäras nu under långa kappor och pälsar eller ersättas af eftermiddagsdräkten, som vunnit och allt fortfarande vinner mer i betydelse; till slut kommer parisiskan att anse den som det viktigaste af hela sin garderob. Och med rätta. Ty ingen annan toalett är så lämplig för alla dagens olika faser — den är hvarken för enkel eller för elegant.

I verkligheten finns det två olika typer af eftermiddagstoaletter: den relativt enkla af ylle med kjol i tunnmodell (hvartill jag för öfrigt skall återkomma), samt den elegantare af yllesammet, det nya tyget "peau de péche", moussieline, Duvetine, Suéde och allt hvad de nu beta. Tunnmodellen är något som hastigt vunnit terräng. Kjole när skuren så att denär vidast upptill samt mycket snäf i fållen. Omkring midjan draperas tyget i några veck, omkring höfterna faller det fritt à la säck i själffailande draperingar. Silhuetten blir à la tunna, med ungefär samma vidd omkring midja och fotknölar. Det här låter inte mycket bedårande, men faktum är att bäres i en sådan kjol med grace, är den förtjusande. Lifvet slutar gärna med skört, framtill kortare eller också helt utslutna; baktill utdragna i långa svalliknande frackskört. Den lilla västen under dot jackliknande frampartet är mycket på modet och gör sig väl. Modeller i rysk blusstil förekomma mycket. De göras af de allra dyrbaraste tyger och afslutas om halsen med pälsverk. Bland de nya färgerna kan jag nämna peau de péche (färgen på en mogen frukt), och Suéde i chatteringarna créme de menthe (grönt) och bleu royal.

Den mycket eleganta eftermiddagsdräkten har oftas lifvet af chiffon, tyll eller spets, kombinerad med kjoiens material.

De moderna s. k. kjolblusarna äro oftast till sin modell i stil med herrarnas smoking. Västurringningen är troget kopierad och utfylles med en skjortliknando insats af tyll, spetsar eller fin lenon. Ärmarna äro öfver hufvud taget långa, halfkorta användas dock mycket vid elegantare eftermiddagsdräkter.

Soirédräkterna skilja sig icke så mycket från föregående års. Gjorda af chiffon förhärskar tunnmodellen, eljes kvarstår tunken. Skinngarnityren på klänningar florera. Det modernaste af allt modernt är fortfarande pälsverk. Annu är dock tiden inne hvarken för soirédräkter eller pälsverk, därom får du höra mera en annan gäng, i fall du snart åter vill hora något från.

- Harriet.

Ei kommentteja :