Dagens Tidning 330A, 3.12.1913
De sista nyheterna i tyg och snitt.
Så godt som uteslutande gråmelerade och gråblå tyger till kostymer, det vill säga kavajkostymer; den skarpa bruna färgen, som en tid varit sä modern, är på skyndsam retur. Jaquetter i svart med benkläder af randigt tyg är mycket modernt — til1 våren blir modet svart- och hvitrutiga benkläder.
Jaquetter. frackar och smokings göras af ett sorts mjukt fint tyg — vienna - som är mycket på modet för närvarande.
Till öfvenockar använder man i stor ett tyg med cheviotliknande väfnad hvilket i England går under namn af Shetlandstyg, mjukt, starkt och behagligt.
Chevioten har naturligtvis sin gifna plats och användes alltid i mycket stor utsträckning till kavajkostvmer.
De blågrå melerade tygerna äro i stor popularitet för ögonblicket. Hvad den bruna färgen beträffar, går den visserligen ännu, men i betydigt dämpade nyanser — inga skarpa färger, intet lysande rostbrunt — mildt och dämpadt är lösen. En sorts melerad brun-lilas är äfven mycket på modet. Vienna eller Saxony, som tillverkas af lammull, är det för närvarande finaste samt kamgarnscheviot. Kläde är alldeles bortlagdt till frack- och smokingkostymer, endast matta tyger som ofvannämnda begagnas härtill.
Herrdräktsmoderna ha föga förändrats under detta år. För att börja med hvardagsdräkten, kavajkostymen, har rocken något kortats af, är rak i ryggen och utan sprund. Den kan vara både med en och två knapprader samt med en till fyra knappar, blåmelerade cheviottyger äro de mest använda. Västen är något mera öppen än förut, byxorna halfvida, släta, och bäras, om de äro uppvikta, med knappare uppvikning än förut. Medan kavajkostymens olika plagg de senaste åren belst varit af samma färg, användes nu ofta mörk kavaj och väst till randiga byxor.
Jaquetten har alldeles tagit lofven af redingoten, som, där den användes, är tämligen åtsittande. Jaquetten är helst af svart tyg, med eller utan kantband, med långa slag och slutande sig tätt efter växten. Den knäppes med en knapp. Skörten äro långa. Byxorna böra vara något mera åtsittande och smalare nedåt än kavajbyxorna, västen något mera öppen än förut och, om den är mörk, med hvit underväst.
Fracken håller sig vid samma modell som förut. Den sitter smetad efter kroppen och skörten äro långa. Kragen är helt klädd med siden. Näsduksfickan bar här, liksom på alla rockar, åter kommit till heders. Västen är i allmänhet hvit eller ock af svart siden. Till såväl frack som smoking användes numera ej kläde, utan mjuka, ulliga tyger. Smokingen har såväl schal- som vanlig krage, och västen till den är aldrig kulört, utan svart, af siden eller samma tyg som den öfriga kostymen. Västen har liksom till frack 3-4 knappar, hvilka sitta tätt bredvid hvarandra.
Paletån är nästan enarådandc som öfverplagg, är af engelsk fason, vid och bekväm. Kragen kan vara dels af sammet, dels af tyg. Ulstern är näsfan ur räkningen och bar efterträdts af ett slags "hängrock", för resor, i regnväder o. dyl. Pälsen har sin gamla form, kragen är helst af utter och i schalform.
Sportdräkterna äro helst släta och görasmest i homespun. Rocken har kavajform, de "besparingar" och utbroderingar den förr hade äro alldeles borta. Endast — eller så godt som endast — knäbyxor till sportdräkt och med puttnees.
Ridrockarna äro mycket vida och kunna genom inknäppning göras mera åtsittande och lämpade för promenadbruk. Fodret på bilrockarna utgörer af kamelhärstyg eller garfvadt skinn samt kan afknäppas, då rocken äfven lämpar sig för sommarbruk.
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti