Telegrafering utan tråd med osynligt ljus.

Björneborgs Tidning 13, 2.2.1899

Hos de krafter, som stå i närmare samband med elektriciteten, har man på senare tid funnit mer än en underbar egenskap. En bland de sista upptakterna, som förtjänar allmännare intresse är telegrafering utan tråd och med ultraviolett ljus. Vid detta system iär det icke fråga om den "blixttelegrafi", vid hvilka elektriska vågor uppväckas i en mottagningsapparat. Tvärtom är den värkande kraften här vid lag ett ljus, som als icke är förnimbart för våra ögon.

Hvad är då ultraviolett ljus? När man låter en solstråle eller ljus från en båglampa gå genom ett prisma, så erhåller man ett praktfullt färgband, som innehåller regnbågens alla färger. Detta är hvad man kallar ett spektrum. I detta färgband se vi helt nära hvarandra färgerna rödt, orange, gult, grönt, blått, indigo färg och violett.

Den sistnämda färgen, den violetta, är för ögat den yttersta gränsen af det synbara och hvad som utanför är kan icke ens ses med någon som hälst grad af ansträngning. Och dock befinner sig utom violett ett ljus — eller hvad man nu vill kalla det — som bevisar sin tillvaro genom vissa värkande
egenskaper.

Hvad det mänskliga ögat icke ser, det märker däremot en fotografisk plåt med all tydlighet.

När man fotograferar spektrum kommer detta ljus, som alldeles undandrager sig ögats kontroll, till ett särdeles värksamt uttryck. Men man kan ock göra det indirekt synbart för ögat. Om man på det ställe, där spektrum upphör att synas för ögat, ställer en skärm, som är preparerad med ett "fluorescerande" ämne, såsom chininsulfat eller bariumplatinacyanur, då lyser det plötsligt upp helt klart på en vid sträcka och vi se att ännu långt utöfver gränserna af det synbara spektrum ett starkt ljus finnes. Man kallar detta ljus det ultravioletta och man har funnit att det utöfvar vissa kemiska värkningar, såsom det nogsamt visar, då det får värka på den fotografiska plåten.

På de sista åren har också den upptakten gjorts, att de ultravioletta ljusstrålarna äfven frambringa vissa elektriska värkningar. Och liksom den elektriska gnistan utsänder vågor, som utöfva sina värkningar vid den marconiska telegraferingenutan tråd, så utsänder ock det ultravioletta ljuset strålar, hvilka förmå frambringa elektriska urladdningar på afstånd.

Och härpå grundar sig nu systemet med trådlös telegrafering med "osynligt ljus" utan ledningstråd. Upptäckareneller snarare konstruktören af detta mycket sinnrika system är professor Zickler i Brunn.

Det viktigaste i Zicklers apparat för detta ändamål är ett litet glasrör som är förbundet med en liten induktor. Detta rör är lufttomt och däri ser man två elektroder af platina. Den ena af dem är klotformig, den andra löper ut ien liten platta. Till röret ansluter sig utom andra apparater en Morses skrifapparat Också befinner sig inom samma ledning det galvaniska batteri, som laddar induktorn. Under vanliga förhållanden förmår emellertid batteriet ej drifva ström genom glasröret, där strömmen är afbruten mellan elektroderna. Men om bägge elektroderna samtidigt träffas af ultraviolett ljus, så framspringa gnistor i induktorn, strömmen passerar från ena elektroden öfver tomrummet till den andra och skrifapparaten sättes i gång. På afstånd kastas detta ultravioletta ljus genom en reflektor mot den på beskaffade mottagningsapparaten. Om det ultravioletta ljusknippet värkar mera ögonblickligt, så öppnas strömmen också mera momentant och den Morseska skrifapparaten tecknar då endast en punkt på remsan. Får åter det ultravioletta ljuset värka mera varaktigt, så blir äfven den öppnande strömmen af större varaktighet och skrifapparaten tecknar då ett mer eller mindre utdraget streck på remsan. Huru man sålunda telegrafiskt skrifver med ultraviolett ljus bör efter dessa antydningar vara klart till det skematiska begreppet. Huru apparaterna i alla enskildheter skulle vara beskaffade är ju en sak, som ej lämpligen kan få rum här med alla omständigheter.

Här märkes, att något slag af synligtljus ingalunda besitter egenskapen att öppna strömmen mellan elektroderna i glasröret.

Det synes altså vara möjligt att telegrafera med en dylik apparat utan att en iakttagare varseblir det minsta. Genom glasskifvan hämmar man efter behag det ultravioletta ljuset från strålkastaren och får sålunda fram telegrafiskt skrifvande på afstånd utan att någon märkbar förändring yppar sig för ögat

Professor Zickler är af den meningen, att hans apparat skall finna praktisk användning särskildt i krig.