Kongliga Vetenskaps-Academiens Handlingar, Oct. Nov. Dec. 1804
Herr Assessor J. G. Gahn har, i anledning af Kongl. Vet. Academiens anmodan at utlåta sig öfver Kongl. Commerce-Collegii förfrågan: "Huru vida, i stället för den vid anstrykning af Hus hittils allmänt nyttjade Röda Färgen, någon ljusare och gladare färg, som vore lika varagtig, men ej mera kostsam än den röda, må kunna användas"? inlemnat et på rön och försök grundat yttrande; hvilket Academien ansåg förthena att uti Dess Handlingar införas.
*) Med flögad förstås den arbets method då timmerstockarne i et trähus aftäljas eller, som det i timmermans stil heter, blifva afslagne med bila eller tålgyxa. Jag tager för afgjordt, yttrar sig Herr Assessoren, at frågan ej kan angå annat än Vattenfärgs Anstrykning, på Trähus, både endast flögande* och brädslagne.
Det torde knapt lifva möjeligt att till sådane Anstrykningar finna en ljusare och gladare färg, än den vanliga Rödfärgen, som till fullo besitter de tvenne åstundade egenskaper, att vara lika varagtig, och icke mera kostsam.
Denne Röda färg säljes till et mycket lågt pris emot nästan alla andra färgämnen, och är tillika vid anstykningen ovanligt rik och täkande; samt äfven mycket varagtig därigenom, att han nog djupt intränger i trädet, och att sjelfva nuancen och intensiteten af Färgen låter de förändringar, som tiden verkar både på honom sjelf, och på trädvirket, blifva mindre synbara. - Som alt trädvirke med tiden mörknar, så måste det svårare öfvertäckas af alla ljusare färgor: Och då alla Vattenfärgor af tiden och regnvädren efter hand afnötas och afsköljas, måste de ljusa färgorne, särdeles om deras partiklar tillika ej äro så fina och fästande vid trädet, som Röd-färgens, fordra at oftare renoveras och omstrykas: Så myckter mera, som lika stora bristfälligheter på en ljus bottn, som på en mörkare, gifva huset i förra fallet ett mera äldrat ofnyggt utseende.
Likväl som all Vattenfärgs-anstrykning, då de lindrigare färgämnen därtill väljas, i allmänhet ej kan fågas vara särdeles kostsam, torde hos de fläste Husägare föga betänkligheter upstå emot väljande af ljusare och prydeligare anstyknings-färgor, då kundskapen därom och bruket blifva allmännare.
Desse ljusare och gladare anstryknings färgor lärer man förmodeligen icke kunna soka ibland andre Hufvudfärgor, än den Gula och den Ljusröda. Ty alla Blå och Gröna blifva både för mycket kostsamme, mindre beständige, och äfven mindre glada.
Af Gula färgämnen kunna åter ej garna något af de högre, som vanligen brukas i Vattnfärg till Tapet-Målning, komma i fråga, i anseende till deras dyrhet, såsom Mengel, NaepelsGult, KöningsGelb, GummiGutta m. m. Ej heller RauschGelb, ehuru at den af alla desse har det lindrigaste priset, och är mycket färgrik. Det samma är äfven at fåga om de högre Röda Målare Förgor. - Återstå då inga andra at välja, än åtskilliga Gula och Röda Jern- och Ochre-färgor.
Af Gula Ochre färgor lärer i åtskillige andre länder tillverkas mängfalldige nuancer och förändringar, efter som Naturen skänker rudimaterier därtill. Af dessa lärer vanligen här i Riket, till någon qvantitet, endast införas den så kallade LjusOchren eller Kyllerfärgen: hvilken af alla ärhålles till det lingrigaste priset: hvilken ock hittils nästan ensamt blifvit nyttjad, mer och mindre upblandad med Krita, Alun-slamm, o. s. v. till Gul anstrykning på Trähus.
Innom Riket är mig ej bekant, att färg Ochror, eller ämnen som kunna tjäna til dylika ändamål, någonstädes tillverkas, utom vid Alun-verken, och vid Stora Kopparberget.
Vid Alun-Verken afskiljes under tilverkningen ett grågult Ochrehaltigt ämne, kändt under namn af Alun-Slamm. I närliggande Lands-Orter lärer den ofta hafva varit nyttjad i blandning med ljusare färgämnen, til anstrykning af trähus.
Vid Stora Kopparberget tillverkas för det närvarande 3:ne olika Färg-Ochror.
1:0 En myckenhet Ljus Gulochra, har därstädes sedan nära 30 år tillbakars blifvit tillverkad, och i Orten mycket nyrrjad till anstrykning med vattenfärg, af Portar, Fenster, Luckor, m. m. samt någon gpng af hela Hus. den beredes af visse multnade Jernhaltige Mineralier som träffas i de gamle Grufve Varpen: och har hittils tillgången färaf ej varit så ymnig, at en betydeligare prstillverkning färaf kunnat åstadkommas.
2:0 En mörkare BrunOchra, för hvars beredande ej heller hittils en mycket ymnig tillgång funnits af första ämnet.
3:0 En ljusare BrunOchra, har de sednare åren börjat tillverkas, och däraf blir altid tillgången tillräckelig för en stor consumtion.
Alla dess Ochre färgor, utom den ljusa Fahlu-Ochran, gifva altför mörka anstrykningar om de allena, och oblandade användas. De böra därföre försättas med Krita eller Hvit-kalk, hvilka förmodeligen öro de lindrigaste ämnen, som man för detta ändamål kan välja. Tillsattsen göres i proportion efter som livar och en älskar att hafva sin anstrykning mer eller mindre ljus.
De Ljusröda anstrykningarne kunna ej men lindrig kostnad göras af annat, än vanlig Rödfärg, äfven försatt, antingen med krita eller kalk allena, eller ock med krita, kalk och någon Ochrefärg tillika.
Jag har med sådane förblandningar gjordt åtskillige anstryknings försök: dels för att se sjelfva färgens nuance och utseende dels att utröna deras olika täcknings förmåga på trädet, af hvilken i jämnförelse med priset kostnaden bestämmes. - De hufvudsakligaste af desse försök, eller så många som fordras för att taga kundskap om de förnämsta förändringarne, och hvarifrån lätteligen kan slutas till de öfriga, äro för lättare öfversigt och jämnförelse sammandragne i medföljande Tabell, med hvilken tillika följer tillhörande Färg-prof.
Brist på tjenlige och tillräcklige väggar at anstryka har gjordt, att jag ej kunnat anställa försök nog mycket i stort, eller nog variera och omgöra dem, för att med fullkomligaste säkerhet upgifva den yta, som kan anstrykas och väl betäckas af en viss vigt af färgämnet. Men jag hoppas dock att de någorlunda skola visa ett rätt medium, och åtminstone gifva ett proportionerligit förhållande. Den täckte ytans storlek beror naturligtvis mycket på den tjocklek hvarmed anstrykningen göres, och det är rätt svårt, utan en längre öfning vid anstrykningen af hvarhe färg-blandning, at träffa den rättaste anstryknings tjockleken, så att färgen blir jämn, och hvarken så tunn att trädet igenomlyser, eller så öfverflödigt och onyttigt tjock, att den af regnvädren lättare afsklöljes: samt att altid göra denne tjocklek sig lik.
Trädets olika beskaffenhet och fläthet gör annars en stor åtskillnad i åtgång af färg-ämne. Ju mera det är nytt, fint och fläthysladt, ju större yta betäcker färgen: en endast flögad vägg, och som tillika har måssdrag, stärre eller mindre, drager vida mera färg än en brädvägg. Träd hvars yta har mer eller mindre älder sedan den flögades eller hyslades, och af tiden är mer eller mindre angripen, öppnad och lösgjord, samt sprucken, drager i proportion därefter mera färg. De försök jag ny anstält äro gjorde på en ny grofhyslad (eller så kallad sugg-hyslad) Brädvägg. Anstrykningarne äro gjorde dels med rent Limvatten, på lika sätt som Målare bruka till Tapet- och Vägg-målningar med vatten-färg: dels med ett klister vattn, som nog allmänt brukas till anstrykning af Rödfärg) sammansatt af,
4 till 6 Lod Rågmjöl
2 lod Lim
12 lod Grön Vitriol
till en kanna vattn.
Limet blötes och uplöses i vattnet med kokning, Rågmjölet tillvispas i det kokande limvattnet, som strax därpå tages af elden, hvarefter den förut sönderstötte Vitriolen inröres och uplöses.
Tillsatsen af Vitriol till sådane anstryknings vattn, och äfven stundom af koksalt, är ett gammalt bruk, i mening att därigenom bättre förvar trädvirkeet för röta, och att, göra det tillika mindre eldfängt. Om det i anseende till färgens fästande har någon nytta med sig, eller om det möjeligen med tiden snarare skulel kunna bidraga att lössa honom, har ärfarenheten ännu ej tillräckeligen lärt mig - I början hjelper Virtiolen utan tvifvel att fästa färgen, och dess uteslutande skulle fordra en tillökning af Rågmjöl och Lim. Månge anstryka Rödfärg med Vitriol vattn allena. Och på Tak och Syllgångar gör den utan tvifvel verkelig nytta.
Man har ännu ej funnit, så vida mig bekant är, något anstryknings och fästnings Ämne för vatten färgor, som ej af tiden och regnvädren efter hand uplöses. Klifter vattn af Rågmjöl synes, sedan det intorkat, gifva ett för vattn nästan svärlöstare ämne, än vanligt lim.
Klifter vattnet blandadt med Vitriol tyckes äfven göra Ochrefärgorne spissammare och tillika ljusare och gladare än Limvattnet.
Någre färgämnen, såsom Alun-Slammen täla aldeles ej limvattnet, utan skära sig och liksom ystas därmed.
Större eller mindre portion tillsatt, samt starkare eller svagare Lim- eller Klister-Vattn ändra nog märkeligen färgornas nuance i ljusare eller mörkare. För liten tillsatts fäster ej nog färgen: för mycken låter den slagna af, särdeles om anstrykningen göres så tjock, att ej mer än en enda behöfves.
Med Alun-Slamm, hvaraf jag haft ringa tillgång, har jag ej kunnat göra stora och mycket förändrade anstrykningar: hvarföre ock de däröfver anförda försök skulle kunna vara mäst felagtige.
Uti Dagblad och tryckte Skrifter hafva flere föreskrifter för gul färg på trähus blifvit upgifvne. Jag får däraf korrteligen anföra tvenne, som synas vara de mäst recommerade, och mäst nyttjade:
1:0
Alun Slamm - 8 Skålpund.
Ljus Ocher - 6 d:to
Krita - 6 d:to
--- 20 sk:pd.
Upblandas och anstrykes med ett klifter vatten af
Vatten - 5 kannor
Rågmjöl - 1½ sk:pd.
Grön Vitriol - 10 Lod.
Koksalt - 10 Lod.
Denne färgblandning finnes, utom hvad klister vattnet angår, eftergjord i bifogade försöket N:o 13.
2:0
Ljus Ocher 6 1/3 sk:pd.
Krita - 13 2/3 sk:pd.
--- 20 sk:pd.
upblandas och anstrykes med ett cmponeradt klister vattn, af
Vattn - 5½ kanna
Rågmjöl - 1 5/8 (eller 52 lod).
Grön Vitriol 1 5/8 sk:pd.
Harts Pulveriserad 1 5/8 sk:pd.
Linolja - 2 3/4 qvarter.
Denne färgblandning finnes äfven, utom klister vattnet, eftergjord i bifogade försöket N:o 5. - Tillsattsen af Hartz till klistervattnet, synes vara utan all nytta. Linoljan kan väl något bidraga till färgens fästande, men den ökar kostnaden, och gör färgen mörkare.
Öfver den större eller mindre varagtigheten af de nu förskte anstrykningar kan jag naturligtvis ännu ej hafva någon ärfarenhet. Ochrorne synas tämmeligen väl intränga och fästa sig vid trädet: kritan och kalken vida sämre. - Hvad den ljusa Fahlu-Ochran beträffar, som här på orten länge varit nyttjad, få förändras dess färg aldeles icke af tiden: men den afsköljes förr än Rödfärgen, och låter trädet förr igenomlysa, samt måste hvarje fjerde eller femte år, om ett rent utseende skall bibehållas, omstrykas, äfven då vattn på något ställe igenom ytans ojämnhet m. m. råkat att längre stadna qvar, och göra sådana fläckar, som takdropp vanligen plär göra på bräd-tak i rum, synes denne Ochra hafva samma art, som kritan, att illa öfvertäcka desse fläckar, om de aldrig så många gångor öfverstrykas. Och tode denna egenskap komma att tillhöra alla de ljusa Ochre färgorne: hvarigenom hus, som endast äro flögade, och i synnerhet de som äro mindre väl och jämnt flögade, med tiden skulle kunna komma att antaga obehagliga mörka fläckar och strimmor. - På brädslagna hus bör detta sällan hända. En man här i orten har öfver tjugufem års tid haft sitt brädslagna hus anstrukit med den ljusgula Fahlu Ochran, altid af ett snyggt och prydeligt utseende: Likväl igenom den omsorg, att han merendels hvarhe fjerde år låter å nyo upmåla det. Ytan af huset innehåller, då fenster och dörrar afdragas, circa 550 qvadrat alnar, och til hvarje sådan upmålning åtgår 1 L:pund à 1½ L:pund af Ochran, alt efter som anstrykaren nyttjar noggranget och hushållsagtighet. För öfrigt äro nyligen här i Orten tvänne stora nya Träbyggningar, icke brädslagne, endast flögade, anstrukne med denne Ochra. Båda äro dock mycket väl timrade af godt virke, och den ena af grost fyrslagit virke utan Måssdrag, endast digtad med dref: på den andre, som har vanlige Måssdrag, är anstrykningen redan 3 år gammal, men synes ännu ej på minsta sätt skadad, eller märkeligen afsköljd, bibehållande ett rätt prydeligit utseende. Efter någre års förlopp skola desse lämna ett säkrare besked om varagtigheten. Då Måssdragen äro större och Byggnads virket sämre och smärre, torde de mörka Måssdragen göra ett mindre behageligit afbrott emot den ljusa bottnen, och låta alla byggnadsdel blifva mera synbara. På de byggnader som Fahlu-berhslag hådanefter kommer at uppföra, skola altid tid efter annan flera försök anställas. I denne Landsort har man hittils ej exempel eller årfarenhet af flere eller andre ljusa anstrykningar på trähus, än de anförde.
Det ,å järvid ej oanmärkt lämnas, att om den vanliga Rödfärgs anstrykningen äfven skulle altid bibehållas, som då den är ny, borde den äfven hvarje 5:te eller 6:te år renoveras och omstrykas: Men dels vanan att ofta se rödfärgade hus gamla och mörka, dels sjelfva färgens mörkhet ifrån början, som ej låter alla skillnader så väl märkas, gör at man vid denne färg ej år så nogräknad.
Den vanliga Rödfärgen blir annars mycket gladare och ljusare, om til honom vid anstrykningarne tillsättes 1/13 del til 1/10 del hvit kalk eller krita.
Priserne på Ljusocher, Krita, Kalk, Rödfärg och Vitriol skilja något för olika Landsorter: och kan ett medelpris, för jämförelse af kostnaden af mig ej upgifvas. De trenne Fahlu-Ochrorne hafva hittils försälts, här på stället, till följande pris. N:o 1. Eller ljusa Gul ochran till 32 Skill. RiksGålds Sedlar för L:pundet Vict. vigt. N:o 2 eller den mörka Brunochran till 24 Skill. L:pundet och N:o 3 eller Ljusa Brunochran till 16 Skill. L:pundet.
Af desse 3:ne Ochror, såsom förmodeligen mindre kända, medfölja profstycken.
*) Ochrorna och de här nämde färgprof förvaras uti Kongl. Vet. Academien.Då alla färgprofven af anstrykningarna upsättes tillsammans på en Prof-Charta, är väl öfversigten lättare: men somlige färgor skämma därvid bortt hvarandra genom granskapet och jämnförelsen. Därföre medfölja äfven lösa färg-prof.*)
För mera korthets skull, åtskiljas de 3:ne Fahlu Ochrorne endast med en Nummer-Ordning:
Den ljusa Gul-Ochran kallas - N:o 1.
Den Mörkare Brun-Ochran - N:o 2.
Den ljusare Brun-Ochran - N:o 3.
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti