Wiborg 96, 12.10.1859
Denna färg är ett kromoxidhydrat af utomordentligt vacker grön färg, oföränderlig i luft och ljus och genom andra kemiska agentier än kokande syror, samt oföränderlig äfven vis temperaturförändringar som eh uppgå till 427 grader C. eller rödglödgningshetta. Den har icke några giftiga egenskaper, såsom de af arsenik- och kopparsalter sammansatta s. k. mineralgröna färgerna (mineralgrönt, imperialgrönt, kehsargrönt, schweinfurtergrönt, m. fl.)
Tillä färgens beredning sammanrifves 1 del tvåfaldt kromsyradt kali eller natron med 3 delar raffinerad borsyra, som förut blifvit blandad med vatten till en tjock deg, och massan upphettas på hården af en flammugn, som hålles vid mörkröd glödning, tills massan blifvit porös eller svampaktig. Den mörka rödglödningshettan får icke öfverskridas, emedan blandningen annars smälter och mister sin vattenhalt. Uttagen ur ugnen, kastas massan, ännu glödhet, i kallt vatten, och urlakas vidare med kokhet vatten, för att aflägsna det bordyrade kali eller natron som bildat sig; det återstående kromoxidhydratet samlas, finmales och torkas; det utgör färgen. Urlakningsvattnet tillgodogöres särskildt. Begagnades kromsyradt kali, så tillsättes, efter förutgpngen afdunstning, saltsyra, hvarvid man får borsyra, som kan användas på nytt, jemte klorkalium, som är säljbar vara. Begagnades kromsyradt natron, så innehpller urlaksningsvattnet borax, som kan afsättes omedelbart, eller ock medelst tillsats af saltsyra förvändlas till borsyra.
Den med kalisaltet beredda färgen har en mörkare skiftning än den med natronsaltet beredda. Ännu ljusare kan gfärgen fås genom tillsats af lerjord, talk eller svafvelsyrad baryt, till den massa som skall inläggas i flammungen.
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti