Underrättelse
om
Färge-Stofters Planteningar
I Finland
Af
Saflor, Krapp och Vau,
Grundad
På flere Åhrs Rin och Försök,
Som,
Wid de Publique Oeconomiske Planteringarne
i Åbo blifwit anstälde /
Af
Oeconomie-Directeuren och PROFESSOREN
Pehr Adrian Gadd.
Åbo, Tryckt hos Directeuren och Kongl Boktryckaren i Stor Förstendömet Finland, Jacob Merckell,
Åhr 1760.
Kopion alkuperäisjulkaisusta on Coloriastolle lähettänyt Hannele Köngäs.
§.1.
Färge-stofter äro i allmänhet af trenne slag. Saftfärgor, Jord-färgor och Glas-färgor, eller Amallie. Ämnet til Glas-färgor äro mäst Metalliske kroppar. Jord-färgor nyttjas wid Olje-målningar. Salt-färgor äro de som uplösas i Wattn, och höra egentligen Tyg- och Klädes-Fabriquer til; samt bestå i synnerhet Färge-stofterne härwid, af Ämnen ifrån Wäxtriket.
§.2.
Grundfärgerne af Safte-färgor äro Rödt, Guhlt, Blådt och Swart; Alla andra Färgor äro blanningar af desse, såsom Grönt af Guhlt och Blådt; Purpur-rödt af Blådt och Rödt, med mera. Få Wäxter gifwa Swart Färg. Lycopus Europaeus, Genipa Americana, Melastoma indiae, och wårt almänna Mjölon-ris, wår Ek och Ahl[?]; wisa dock det wara möijeligit, allenast med martialiske tilsatser tilredningen undersrödes. Min afsigt är nu icke at upnämna alla Ut- och Inländska Wårter, hwilka, til Färg, wid Tyg- och Klädes-Fabriquer, nyttjas; Om de Försök, som med de angelägnaste Färge-stofter här wid Kongl. Academien blifwit anstäldte, och hwilka man förmodar tåla detta Climate, wil jag endast något förmåla.
§.3.
Saflor; Denna Wäxt brukas allmänt wid Färgerierne, til Rosen-rödt på Linne och Silke. Dess förnämsta fosterbygd är AEgypten; den samlas til myckenhed wid Staden Cairo, och är Marseille gemenligen för denna wahra en Nederlags-plats. I Thuringen, wid Erfurt och Langenzalza, omkring Strasbourg i Elsas, äfwen i Böhmen och Francken, Planteras redan något af denna Färge-stoft. Dess Jordmån är Mylla, Sand- eller Ler-mylla; den älskar hällre torr än wåt Jord.
§.4.
Frön utfås tidigt om Wåhren, i Drif-bänk, då de efter 8 dagar med Gurck-lika hjert-blan merendels upgro, och under denna tiden wättnas de aldeles icke; Ty denna Wårt tål mycken torka, och trifwes då bäst. När Saflors-Plantorne blifwit 4 á 5 Tum höga, utplanteras de til en Fots distance ifrån hwarandra, och derpå straxt något wattnas, på det de må upfriskas, at så mycket bättre rota sig. Om Sommaren, bör 2. á 3 gånger Jorden, ikring Saflors-stånden, gjöras lycker och lös, och Planterings-landet i det möijeligaste frias för Ogräs.
§. 5.
Som Saflors-frön fällan äro sämnmogna, är nödight at förut tilse, om i det hwita, aflånga kantiga skaglet, som omgifwer Fröet, finnet Kärna eller icke. I början af Augusti Månad öpna Blom.knopparne sig, och upskjuta Blomma och Blom-blad, hwilka utgjöra den så kallade Safloren. Desse Saflors-Blommor kunna afplåckas hwar 6:te och 7:de dag i hela Augusti, September, och något äfwen ännu i October Månads början; ty alla Blom-knopporne slå ej ut sina Blommor på en gång, utan mycket olika.
§. 6.
Blommorne til Saflor bära ej afplåckas, förr än de få en Safrans-lik Färg; De utbredas helt tunt, wändas om som sftast och torkas i skugga, då de bäst behålla sin Färg, som och sin Aromatiske lukt. Afkastningen af 4. Kappe-lands Plantering bestiger sig gemenligen til 1. Lissp:d Saflor.
§. 7.
Har Safloren icke blifwit utstäld i alt för fet Jord, så at den för mycket drifwit up i Blad och Stjelkar, så blifwa dess Frön mågna den 14. eller 20. October wud pass, här i Finland. Af alla Saflors-stånd, som blifwit ämnade til Frön, hafwer jag låtit inga Blommor afplåckas, då det Stamina och Pistilla wid befrödningen icke måtte boxtryckas och rubbas. Om under berödnings-tiden rägn infallit, har jag och af Olje-papper låtit upställa Parasoler öfwer slika Fröstånd, at befrödnings-stoftet af dem icke måtte afsköljas. Och på detta sättet bekom jag äfwen Åhr 1754, då det war mycket rägnaktig Sommar här i Finland, mogna Saflors-Frön.
§. 8.
At upbringa Safloren, wid de Inhemska Planteringarne, til jämnlik godhet med den Utländska, blifwer nödigt, 1:mo At wid Saflorens torkning noga i akt tages, at den icke i Solen utblekes och mister sin Aromatiske luft. 2:do Efter torkningen torde wara bäst, at den icke löst inföses i Mattor och Fastager, utan bör den hårdt tilpackas, at Safloren innom sig kan komma til en liten wärma och swettning. 3:tio Til Färgerier bör wår Inhemske Saflor icke brukas, föss än den städt ihoppackad 1. Åhr. Jag har tydeligen märkt , at när Saflor-Blommorne annors wäl förwaras, så få de en Mörk och Hög-rödare Färg, ju äldre de blifwa. Sjefwa Tubi petalorum, eller medersta Spisen af Saflor-Blomman, som altid wid Blommans afplockning av blek-rödare än öfre delen, de blifwa ock på detta sättet af likg Hög-röd Färg, som det öfriga af Saflors-Blomman.
§. 9.
Krapp; Rötterna ad denna Wäxt brukas til den bekanta Röda Färgen, wid wåra Färgerier. Dess Födsle-bygd är Flandern, och Holländska Provincen Zéland, hwarifrån, för icke lång till tibaka, ännu Engelsman åhrligen för 30000. Pund Sterling, samt Fransosen för 500000. Livres, nldgas förskaffa sig denna Färge-stoft. Jordmohn för denna Wäxt, är en fet, lös, Lerblandad Mylla.
§. 10.
Krapp Planteras, dels genom Stam-rötternes Sido-skått, eller ock igenom Afläggningar af Stjelken. Ur ej med för många Gångar fruktlöst indela Planteringen, äro 6. Quarters breda Sängar de lämpligaste, at Plantera Krapp uti. I dem kan man utsätta, i 2:ne rader, Rötter, dock så, at Rötterne altid komma en twär Hand ifrån Sängens yttra kant, och at 7 á 8 Tums distance lämnas emellan hwar Planta. Med Afläggningar fortfar man på det sättet, at man gjör en Crop långs efter, utmed Krapp-Rötternes rad, och böijer Stjelkarne ned i den samma, då Kräpp-Stjelken, som liknar et grost Snärje-gräs, wid Lederna slår Rot, och kan Stjelken, sedan den wäl rotat sig, afskäras ifrån sjelfwa Moder-stammen, då deraf blifwer en särskilt Planta för sig sjelf.
§. 11.
Utplanteringen vör ske här i Finland om Wåhren, i slutet af Maji Månad, i Kjäl-musten. De unga Skotten böra wara 5. á 6. Tum långa, innan de utsättas. Låter man dem ligga litet i Gödsel-watn, innan de utplanteras, Rota de sig så mycket säkrare och fortare. Öfwer Sommaren skötas de, såsom om Safloren i §. 4.:de anmärkt blifwit. Om Wåhren bör man rajolera eller hacka Jorden lös, kring Rötterne; I November blekna och förfallna Krapp Stjelkarne, då de antingen emot Winteren täckes med Gran- eller En-ris, eller ock Planteringen är 3:ne Åhr gammal, uptages de första Rötterne, sköljas, torkas, och igenom Malning tilredes til Färg. Af Krapp erhålles då 3:ne slag. Mull-Krapp, är sämst, tilredes af yttersta Skahlet; Mellan-fort eller Onberofde, af mellan-delen på Röten; Fin Krapp af Kärnan, som äv den bästa. Af mig, och Herr Rådman Christian Trapp, äro här i Åbo med Krapp Planterings-Försök antstälte; Som utplanteringen Skedt om Hösten, i anseende til Krapp-Rötternes ankomst ifrån Stockholm, har den ock mäst misslyckats; och hafwa, under wåra kalla Wintrar, de mäste Krapp-Rötterne gått förlorade. Öland, Gottland och Skåne, tyckes wara mera lämpeliga Orter för Krapp-Planteringar, än Finland.
§. 12.
Vau, La Gaude, brukas til Guhl och Citron-Guhl Färg, på Silke och Linne; Inflrskrifwes til Swerige åhrligen, inemot för 1000. K:dal. ifrån Frankrike, hwarest wid Cette, Royen, Baijonne och Bourdeax, den i synnerhet Planteras. Dess Jordmohn är häldst Sand-mylla, som ock all annan mager Jord, allenast den ej är sank.
§. 13.
På fem särskilta tider, har denna Wäxt här blifwit utfådd, innan man träffat på dess rätta sånings-tid. Wäxten är annuele, och bör här i Finland utfås, antingen i September Månads slut om Hösten eller ock straxt i April om Wåhren, så snart Sön afsmälter. I akt tages detta, blifwer den säkert mogen til Hösten.
§. 14.
Vau-Fröen, som de äro fina och små, är lämpeligast at utså dem med wåt Sand. De Frön, som äro swarta och glänsande, äro de bästa; deremot de hwita och guhlaktiga - äro merendels omogste. Tre, högst 4. Åhrs gamla Vaue-Frön kunna ännu gro. Efter fådden, öswerfar man Planterings-landet med en Harf, at Fröen ej må myllas för djupt i Jorden. Innom 8. á 10. dagar upgro de gemenligen med små Blad, i en Stjernlik ställning omkring Roten. Fyra Kappar Vau-Frö förslå til 1. Tunnelands utfáde. At utså Vau-Frön om Hösten, i Rof-swedjor ibland Rofworne, det har med förmohn blifwit försökt. Til Rapsat-Planteringar, kunna gamla Rofwe-swedjor, på samma sätt med nytta anwändas.
§. 15.
Jordläget för Vauen bör häldst wara, allehanda emot Söder belägne Jord-högder och Backar. Planteringlandet bör ej mycket gjödas; Vauen wäxer då för frodis och blifwer sent mogen, samt gifwer ej någon rätt Hög-guhl utan Grön-guhl Färg.
§. 16.
Öfwer Sommaren behöfwer Vauen ej annan ans, än at Planterings-landet så mycket frias för Ogräs, at de ej få förwäfna Wäxten. At lägga vau-Landet i Sängar och at med Spada upgräfwa det, är icke af nöden. Nog af, at det tilredes som annan Åker. Ju tätare Vauen fås, des finare wäxer den, och bättre Färg gifwer hon. Man bör dock ej få henne alt för tätt, hon mognar då sällan tilsyllest, i fall Jordläget ej är tort och Högländt.
§. 17.
I Julii Månad, börjar Vauen at blommas; detta warar ganska länge, och finner man gementligen på en och samma Stjelk Blom-knoppar, utslagna Blommor, som ock mogna Frön; Med Spitfarne af Stjelken lutar Vauen mot Solen, äfwen som Goldblomman; något tilslutit Pericarpium, eller Fröhus, hafwer icke eller denna Wäxt, utan det står öppet hela den tiden Fröet mognar.
§. 18.
I slutet af Septembr. Månad, blifwer Vauen sidst här i Finland mogen; Tekn til des mognad, är det, när de nedersta Bladen guhlna, och Frö-husen få en Citron-guhl Färg. Den uptages på samma sätt, som man ruskar Lin, så at man tager up Vauen, med Stjelk och alt, skakar orenligeten sakta af, at Fröen ej må mycket försoillas; och binder honom sedan i Knippor.
§. 19.
Har man tilfälle, at sedan Vauen blifwit uptagen, utbreda den samma til någon tid, at torkas, brinner den ej ihop, såsom ibland sker, när han straxt ute på Marken bindes i Buntar. I engeland, kring Kent och Surry, hwarest Vauen ock något Planteras, bruka de, at låta en således utbredd och något förut torkad Vau, ligga tilhopa sedan igen några dagar på Logan och swettas, förän den bindes i Knippor. Hwar Bunt Vau, håller et eller halft Lissp:ds Wigt.
§. 20.
Wid Vau-Planteringar blifwer framdeles nödigthär i Landet, at anmärka 1:mo Det Vauen bör ej brukas wid Färgerierne, förän 1. Åhr eefter det den blifwit upsfördad; den blifwer härigenom mera Färgediger änn förr, och mister aldeles spår af grönska, hwilket wid den mognaste Vau annors merendels röijes. 2:do År denna Sortering nödig wid Vau-Planteringar, at den mogna Vauen, son wäl guhlnat och frambragt Frön, uphämtas särskilt: men i särskilte Buntar må den fördelas, hwilken blått Blommat och ännu hyser Grönska: Den förra kan då med säkerhet, äfwen som den Franska, nyttjas til Hög-guhl Färg; den sednare har, efter anstälde Prof, wid Färgerier man funnit, kunna upbrukas såsom Ängskär, hwilken gifwer en Grön-guhl Färg.
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti