Kasvit, joista enemmän tekstiä, omina postauksinaanSvensk botanik
utgifven af J. W. Palmstruch,
Första Bandet.
Andra upplagan.
Med Konungens nådigste Privilegium.
Stockholm,
Tryckt hos Carl Delén, 1803.
6. Paris quadrifolia.
Sudenmarja, ormbärTROLLBÄRSÖRT. Ormbär. Hållbär. På Finska: Sudensilma. Sudenmarja.
[Tillägg / Svenska Botanik II, 1803]: Nr.6. TROLLBÄRSÖRT. Flora der Wetterau v. Gärtner; Meyer u. Scherbius. 1802 3. 8:vo. 4 del. Örtbladen samlade före blomningstiden, torkade och sedan kokade i vatten, sätta gul färg på linne, som förut är betadt i Alunvatten. Omogna bär ge grön färg åt Miniaturmålare. Men roten så väl som bären förorsaka, invertes tagne, kräkning och kolik: de döda åtskilliga djur, t. ex. höns.
24. Berberis vulgaris.
RuostehappomarjaBerberis.
...
Polackarne koka mellanbarken med alun och färga dermed läder brandgult. Sker detta med lut, kan Saffian på lika sätt tillverkas. Om läder, färgadt med barkens afkok, sedan torkas och flere gånger doppas i Indigo upplösning med viktriol-syra, blir färgen derpå grön.
[Listattu kirjassa hakemiston kohdassa färgväxter.]
[Tillägg / Svenska Botanik II, 1803]: Nr. 24. BERBERIS. K. Vett. Akad. Handl. 1745. se 251. Med färsk rotbark och äfven med den af grenarne, färgas ylle gult, om barken sköljes och kokas i vatten, hvari godset sedan lägges. [...] Om bockskinn gnides med en yllelapp, doppad i berberissaft, får det en skön glans. Samma slags saft ger med alun högrödt bläck.
42. Fumaria officinalis.
PeltoemäkkiAPTEKS - FUMAR. Jordrök. Akerrök. Gallgräs. På Finska: Linnunherne
[Tillägg / Svenska Botanik II, 1803]: Nr. 42. APTEKS - FUMAR. Recens. i Åbo L. Tidn. anf. Nr. Af utpressade och klarade saften bar Wiegleb erhållit salpeterkrystaller. Färsk och torkad, ger växten vacker gul färg, och med Indigo beständig grön.
50. Matricaria chamomilla.
KAMILLÖRT. Sötblomster. Lukttupper. Hvita kryddor. Hvitkullor. Kommenteblomster. På Finska: Saunakukkainen. Johannexenkukka.
[Tillägg / Svenska Botanik II, 1803]: Nr. 50. KAMILLÖRT. Fl. d. Wett. Skall kunna användas till gul färgning. Svin äta växten gerna.
52. Centaurea cyanus
RuiskaunokkiBlåklint. Åkerroser. Klint. Blåkorn. Blåklost. Båtsmansmössa. Blågubbar. På Finska: Sinikukka.
...
Den blå färg, som af blombladen genom pressning och inkokning kan erhållas, på lika sätt som vid trefärgade Violen derom nämdt är, förtjenar mera afseende. I Gentlem. Magaz. för år 1748 och Mars månad, beskrifveş beredningssättet omständligare. Blomsaften hvari litet svafvelsyrad zink (zinkvitriol) är upplöst, skall tjena till vacker färg på träd.
[Listattu kirjassa hakemiston kohdassa färgväxter.]
53. Erica vulgaris
Calluna vulgarisLJUNG. Lyng. Ros-ling. Mo-ris. Graune. På Finska: Kanerva. Kangas-kanerva. På Lappska: Tachnas.
[Tillägg / Svenska Botanik II, 1803]: Nr. 53. LJUNG. Å. L. T. anf. st. Af rötter och stjelkar brännas goda kol, och af Ljungtopparne tillredes genom kokning gul färg.
64. Æthusa cynapium.
HukanputkiVILD PERSILJA. Glis. Athäfva.
[Tillägg / Svenska Botanik II, 1803]: Nr. 64. VILD PERSILJA. anf. st. Bladen kokade i vatten färga gult.
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti