utgifven af J. W. Palmstruch,
Första Bandet.
Andra upplagan.
Med Konungens nådigste Privilegium.
Stockholm,
Tryckt hos Carl Delén, 1803.
Värimorsinko
35. Isatis tinctoria
Vejde
Rotbladen äro i brädden naggade; stjelkbladen sitta skiftevis, äro helbräddade och vid basen nästan pil- lika, stjelkomfattande. Fröskidorna aflånga och hoptryckta.
Linn. Flora Su. p. 238. Cl. 15. TETRADYN. siliculose. Liljebl Sv. Fl. s. 270. Klass. 12. FYRVÄLD: kortskid: P. S. Hush. Jurn. 1776, 1787. 1789. se Registret Art. Indigo. Hjelm Afhandl. om Indigos tillverkn. af Vejde - örten. Stockholm 1801. 36 sid. i 8:0. Descript. des arts et metiers, l'Art de l'Indigotier par M. de Beauvais Raseau, 1770 fol. Scheffers Kem. Föreläsn. 2: dra uppl. s. 491.
Denna 2:åriga Färgväxt träffas vild på Gottland, Öland och i skärgården vid Calmar samt Finland. Stjelken är stundom 3 4 fot hög och bär guldgula blommor i Juli månad. Stiftet eller pistillens medlersta del saknas, men dess ofversta del som kallas Märket är trubbigt och knapplikt. Inom de 2 tunna skidskalen förvaras fröet.
RAAKAKÄÄNNÖS: Kasveista, jotka muuttuvat mustiksi tai sinertäviksi hitaan kuivumisen aikana, saattaa saada indigoa. Morsingon lehdet kerätään tähän tarkoitukseen, kun alemmat lehdistä alkavat kellastua; ne levitetään tasaisesti ja niiden päälle kaadetaan mieluiten sadevettä; rauta- tai kipsipitoinen [kalkkipitoinen] vesi ei sovellu tarkoitukseen. Lehtimassa laitetaan kohtalaisen voimakkaaseen puristukseen prässissä, ja sen annetaan käydä, kunnes vihreän veden pinnalle ilmestyy sininen kalvo; silloin kokeillaan pyörittämällä tai sekoittamalla lientä lasissa, voidaanko sinisen ja keltaisen väriaineen hiukkaset, jotka yhdessä aiheuttivat vihreän värin, erottaa: silloin vesi muuttuu keltaiseksi ja sininen putoaa lasin pohjalle. Jos näin käy, väriliemi valutetaan toiseen astiaan, jossa sitä sekoitetaan ja työstetään riittävästi, kunnes sininen ja keltainen erottuvat. Se ansaitsisi tarkempaa tutkimusta, jos ei, niin kalkkivesi, virtsa tai lipeäsuolan liuottaminen voisi tehdä tästä työstä tarpeetonta. Sekoituksen aikana väriaine usein vaahtoaa ja meinaa tulla yli; tätä auttaa muutama tippa öljyä tai traania, jotka sekoitetaan joukkoon. Työstetty väriliemi jätetään 3–4 tunniksi laskeutumaan ja lopuksi pannaan pusseihin veden haihduttamiseksi. Lopuksi massa leikataan paloiksi, jotka kuivataan lämpimässä huoneessa, ja jotka muodostavat indigoa. Ranskalaista Pastellia ja saksalaista Waidia, joilla värjätään pelkässä vedessä kellanruskeaa, mutta lipeäsuolalla ja käymisen jälkeen sinistä, saadaan jauhetuista ja kuivatuista morsingon lehdistä, jotka kostutetaan ja annetaan käydä, muodostetaan palloiksi, jotka kuivataan ja hajoitetaan, ja lopuksi pakataan tynnyreihin ja varastoidaan. Kevyt siemen sekoitetaan hiekkaan tai hakkeeseen ja kylvetään tyynellä säällä melko harvaan huhti- tai toukokuussa; maaperän tulee olla irtonaista ja hieman ravintekkaista[?]; kuivuus vahingoittaa kasvia, jonka lehdet voidaan kerätä 2–3 kertaa kesässä indigon valmistamiseksi. [---]Alla växter, som under långsam torkning svartna eller blifva blåaktiga, ge hopp att derur kan erhållas Indigo. Af Vejde samlas till detta ändamål bladen då de nedersta börja gulna; de utbredas jemt, och helst regnvatten slås derpå: ty vatten med jern- eller gipshalt duger ej. Med en måttligt tung press, lemnas detta att gäsa, till dess en blå hinna synes på det gröna vattnets yta; då försökes genom sqvalpning eller omrörning i ett glas, om de blå och gula färgpartiklarna, som tillsammans orsakade gröna färgen, kunna åtskiljas: ty då blir vattnet gult och det blå faller till botten i glaset. Händer detta, så aftappas färgsoppan i ett annat käril, hvarest den röres och arbetas tillräckligt, till dess den skär sig (det blå och gula åtskiljes ). Det förtjente nogare undersökning, om icke kalkvatten, urin eller lutsalts upplösning skulle kunna göra detta arbete öfverflödigt. Under rörningen skummar sig ofta färgsoppan och vill pösa öfver; detta hjelpes med några droppar olja eller tran, som slås uti. Den arbetade färgsoppan lemnas 3-4 timmar i stillhet att sätta sig, och uplöses slutligen i påsar, för att låta vattnet afrinna. Sist skäres massan i stycken, hvilka torkas i varmt rum och utgöra Indigo. Fransosernas Pastel och Tyskarnas Waid, hvarmed färgas i vatten ensamt, gulbrunt, men med lutsalt och under gäsning, blått, fås af malna och torkade Vejdeblad, som fuktas och lemnas att gäsa, formeras i bollar, som torkas och sedan şönderslås, samt sist inpackas i tunnor och förvaras. Fröet som är lätt, blandas med sand eller hackelse, och sås i lugnt väder, ganska glest, i April eller Maj månader; jorden bör vara lös och något fet; af torka skadas växten, som till Indigoberedning kan afbladas 2-3 gånger om sommaren. Ett Svenskt geom. tunnland fordrar 6½ skålp. af Vejde - fröet; det ligger 4 veckor i jorden; bör sedan rensas från ogräs, och de stånd, som äro för tätt sådda måste uppryckas.
Fig. a. visar en något förstorad blommā; b. pistillen med ståndarne; c. ett blomblad; d. en öppnad fröskida; e. rotblad.
[Listattu kirjassa hakemiston kohdassa färgväxter.]
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti