på Kongl. Swenska Wetenskaps Academiens befallning och publici kostnad förrättad
af
Pehr Kalm,
oeconomiÆ professor i Åbo samt ledamot af Kongl. Swenska Wetenskaps Academien.
Tom. II.
Med Kongl. Maj:ts Allernådigste Privilegio.
Stockholm,
Tryckt på Lars Salvii kostnad, 1756.
Värikasveja ja väriaineita koskevia osia.
Den 8 Julii
s. 12
Reseda luteola Värireseda (weld)
Huom.! Kalm ei mainitse kasvia kirjassaan Norra Amerikanska Färge-Örter (1763)Wau. (Linn, Flor. Svee. 439.) Som brukas til gul färg, war på Åtskilliga ställen updragen med rot och alt, bunden i små kärfwar, och satte mot hwarandra på åkern at torrkas, på samma sätt, som wi göre med hampa och lin. Dess frön woro ännu ej stort mer, än halfmogne. Den wäxte här dels i myckenhet wildt, dels planterades den med flit.
Den 19 September
s. 210
Rhus glabra Silosumakki (smooth sumach)?Rhus. Af den art af Trä, som Herr Archlater och Riddaren Linnæus kallar Rhus, funnos här i landet flere slag. Det här måst gångse, och som här mäst öfwer alt fans, war Rhus foliis pinnatis ferratis lanceolatis utrinque nodis. Linn. Spec. T. I. p. 265. eller Rhus foliis pinnatis ferratis. Gron. Flor. Virg. 148. De Ängelske kallade det Sumach. De Swenske hade intet särskilt namn derpå, utan kallade det som de Ängelske. Dess här eller Fruckt är röd, och sades brukas at färga med, då det skal gifwa samma färg som bären. [...] Då topparna eller klasorna med bären kokas, skal deras kunna göras et swart bleck. [...]
Den 19 September
s. 216-217
Pyrites Cubitus D. D, Browallii, eller Marchasitæ hexaëdricæ tessulares. Wall. Min. pag. 211. desse äro accurat af en cubisk figur, men af olika storlek: somliga ej större, än at hwar sida är endast af ½ tums bredd: andre och de störste til 2. tums bredd på hwar sida. Somlige woro helt och hållit gläntsande på alla sidor, at man allestäds kunde se, det de bestodo af Swafwelkes. På andra war endast en eller par sidor af en gläntsande Swafwelkesfärg; men de andre åter mörkbruna. Största delen war på alla sidor så mörkbrunfärgade; men då de slogos sönder, syntes rena Swafwelkesen i dem. De finnas wid Staden Lancaster här i Provincen, der de ibland ligga ofwanpå jorden; men merendals fås de ned i jorden wid brunnars och andra gropars grpfning, ofta til 8. och flera sots djup under jorden. Herr Gust. Hesselius hade åtstilliga af denna stenarten, dem han sade at han först bränner, sedan stöter eller mal sönder til pulfwer, och rifwer dem så på wanligt sätt, som andra färgor, då han deras får en skön rödbrun färg, hwilken han brukade til målning.
Den 22 September
s. 227
Phytolacca Kermesmarjat (pokeweed, poke)Phytolacca foliis integerrimis Linn. H. Cliff. 177. Gron. Flor. Virg. 161. wäxte i ganska stro myckenhet wid gårdar, wägar, i häckar, buskar, samt här och der på fälten. [...] En Tysk, som bodde här i landet, wid namn Sleidorn, en Såckerbagare, berättade, at Färgarena samla des rötter, och bereda deraf en gul färg.
Den 1 October
s. 271
Sassafras Sassafrasit (sassafras)Sassafras-trädet wäxte här i landet til en tämmelig myckenhet. [...] Med barken af detta trä gifwa qwinfolken yllet en wacker orange-färg, som sitter ganska starkt uti och blekes ej bärt af Solen. Wid färgningen brukas ingen Alun, utan endast urin. Det kokas ock då i en Malmgryta; emedan det på längt när ej blir så wackert, om en betjenar sig af en järngryta.
Den 6 October
s. 288
Acer rubrum Punavaahtera (red maple)Rödblommige Lönnen (Acer rubrum, Linn. spec. 1055) wäxte i myckenhet här i trakten. [...] Med barken färgas både ylle och linne mörkblätt, i det barken kokas i watten, sedan lägges koppar-rök (sådan som Hatt-och Skomakare bruka) deri, innan dermed färgas. Af barken göres äfwen et godt swart bläck.
D. 15 October
s. 315
Alnus glutinosa, Tervaleppä (alder)Al wäxte här i tämmelig myckenhet på wåta och lågländta ställen, äfwen ibland på nog höglända; men den hant dock aldrig til et så stort trä, som hos oss i Europa; utan stod merendels som en buske, sällan öfwer en samns högd, och nästan aldrig högre än 2. samnar. [...] Med dess bark färgades här rödt eller brunt.
s. 316
Phytolacca Kermesmarjat (pokeweed, poke)Phytolacca Linn. hort. Ups. 117. kallades af Ängelsmännerne poke. Den Swenske hade intet särskilt namn derpå, utan brukade samma namn, som de Ängelske, och nämde henne påk. [...] När saften kramas utur båren på papper eller något annat, gifwa de en hög skön röd eller purpurfärg, at näppeligen tackare kan gifwas; men olyckan är, at man ännu ej funnit på något medel eller uptäckt något sätt, at wäl fästa färgen deraf på ylle eller Linne; ty den har ännu den egenskap, at den helt snart blekes ut.
s. 317
hickery - Carya alba, Carya tomentosa Nukkahikkori (mockernut hickory)?
swarta Eken - Quercus nigra Vesitammi (black oak)?
Impatiens, palsamitCil gul färg på ylle och Linne togs barken af Hickery och brukades på wanligt sätt, då färgen blef skön. Barken af den swarta Eken äfwenså (Quercus Linn. spec. 996. sp. 9.). Likaledes togo de af Impatiens Gron. flor. Virg. 108. både blommor och blan, hwilka brukades på wanligt sätt, och gofwo ylle en wacker gul färg.
Den 1. November
s. 354
Quercus alba, Valkotammi (white oak)Hwita Ekens nytta. Barken af hwita Eken (Quercus alba. Linn. spec. 996.) [...] Destutom brukar folket härpå orten ganska mycket, at taga samma bark, och på wanligt sätt färga ylle dermed, hwar af det får en brun eller Théebou-färg, som ej af Solsken kan blekas ut.
Den 21. November
s. 436
Quercus michauxii Appalakkientammi (chestnut oak)?Röd färg. P. Rambo, berättade, at Willarne fordom färgat hwarjehanda skinn röda med barken af Castanie-Ek.
Den 24. November.
s. 443
Röd färgades med Brasilie-trä; äfwen med en Trämåssa. Blått färgas med Indigo.
Rumex acetosella - Ahosuolaheinä (red sorrel)Swart färgades sålunda: De togo af Bärg-syra (Rumex acetosella Linn. flor Suec. 296.) Dess gröna blan, kokade dem med tyget, som sedan hängdes up at torkas. Sedan koktes tyget med Logwood eller Campechenhout och kopparaska, hwarigcnom det sades få en beständig swart färg.
Folket spinna och wäfwa här en stor del sjelfwa det de bruka til hwardags kläder. De färga dem ock hemma.
Lin såddes har af många, och blef nog skönt; men Hampa bruktes har icke.
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti