Försök til en systematisk inledning i Swenska landt-skötselen (osia)

Försök til en systematisk inledning i Swenska landt-skötselen,
lämpad efter rikets nordliga climat,
och grundad på rön försök och anmärkningar, i natural-historien, physiken, chemien, samt den allmänna och enskilta oeconomien:
Författad af
Pehr Adrian Gadd,
Ridd. af K:gl. Wasa-Orden, Plantage-Directeur i Finland, Chemie Professor i Åbo, och Ledamot af Kongl. Swenska Wetenskaps Academien, Kongl. Swenska Patriotiska Sällskapet, och Soc. Lit. Ups.
Tom. III.
Med Kongl. Maj:ts Alleenådigste Privilegium.
Stockholm, 1777.
Tryckt i Kongl. Tryckeriet.

s.16

Amnärkn. 6. Huru en mocket rådande och skadelig syra i karrr jorden kan uptackas, dertil har jag i Tomen I. pag. 124, Anmärkn. 2:dra, gifwit behörig anledning. Har wil jag nagot ännu tillägga och närmare förklara dessa prof. Om en sådan syra råder i kärr-watnet eller kärr-jorden, röjes den altid lätt, om i det as kärr-jorden utlakade watnet, fälles några droppar af Viol-syrup, eller Lacmus tincturen, hwilka då få röd färg: Har man tilhands en röd Bresilje tinctur, som blifwit tilecdd med något litet alcaliskt salt, såsom pottaska eller dylikt, hwaraf des färg faller inpå violet, uptäcker den med sin rodnad äfwen, om en rådande syra är närwarande. Ganska få kärr hysa dock en sådan syra, om icke victril-haltiga kärr-myllor; hwilka utlakade, med galläplen gifwa violet eller mörkröd färg: Men desse bestå ock endast deraf, då af bergkullar, jernhaltige malmwitringar victrioliserat kärr-jorden på något ställe.

Om åter, til öfwerflöd, nitrum embryonatum eller saltpetter-syran skulle finnas i kärr-jorden, röjes des närware i sär, altid tydeligen af Indigo tincturen, hwilken med litet urin och sonderstött Indigo ar tillagad; Ty aqua regis, den skarpaste victril och koksalts syra formår ej ändra den blå Indigo färgen: Men skedwatn eller acidum nitri gör det, och gifwer den en rödgul färg; I fall altså i det as kärr-jorden utlakade watnet, indigo tincturen, när den deruti fälles, ändrar sin färg och blifwer rödgul, är det altid et säkert tekn, at en öfwerflödig saltpetter-syra rår i jorden, hwaras den är ofrugtsam. I Ukraine och Siberien skal sådan kärr-jord icke wara sällsynt; hos oss, torde den på ganska sa ställen finnas.

---

s. 31

§. 2.
Denne Åker-jord kan altid tydeligen och säkert igenkännas deraf: at den
1:0 Fräser, pöser och uplöses i skummkga blädror, om man fäller derpå några droppar skedwatn, destillerad ättika, eller ock något af de andra mineraliskasyrorne.
2:0 Bränd i eld, lemnar spår asf kalk, och utlakad upwäcker i röd bresilje tinctur en Violet färg.
3:0 För den uti eld, i anseende til fetman den hyser af myllan, en mörkgrå eller swartaktig färg.
4:0 Hårdnar den ock uti eld mer eller mindre, alt efter det leran i större eller mindre man har öfwerhand i des sammansättning.
5:0 Witrar denne jord sönder i luften, hwarföre den ock up i dagen uti åkren altid finnes lucker och lös.
6:0 Uptagen ifrån des naturliga läge och torkad, ser den ut, som en mörkgrå lera.

---

s. 72-73

(e) Macquees Elemens de Chymic. Cap. 5. pag. 74-75.

(f) Herr Professor och Ridd. Wallerii Mineralogie pag. 13. Anmärkn. I.

(g) Herr Prof. och Ridd. Thorb. Bergmans Geographia Physica, Tom. II.Anmärkn. 6. Om uti kalken finnes något alcaliskt salt, som bidrager til jordens frugtbarhet, derom haswa ock Chemisterne twistat. En del haswa nekat det (e), andre åter påstått alcaliskt salt finnas i kalk: men trott det först upkomma under kalkens släckning med watn. Herr Du Fay torde kunna anses för den första, hwilken as kalk extraherat något salt, fast til ringa quantitet. Herr Malouin, som uprepat och fortsatt des försök, ansåg det dock ej hafwa warit as annan egenssap, än cremor calcis. Krita kokad 2 à 3 timar i watn skal ock gifwa et gult lixivium, som både effervescerar med mineralissa syror, som ock färgar viol-syrap: grön och tournesols saften blå (f). Sedan af nyare tiders rön man wet, at mästa delen jordarter kunna anses såsom analogisse salter, och at wanlig kalk är et slags swårlöst neutral--salt, som håller omtrent 42/100 luft-syra 15/100 watn och det öfriga ren kalk, hwilken i sig sielf werkeligen är en art alcaliskt salt, som löses wid padd 1 del i 960 delar watn (g); kalk-jord äfwen bade igenom putrefaction och assbränning as wäxten kan erhållas, så är lättat intaga, at af kalk-blanningar i åkren något kan uplösas, hwilket förent med setma och andra ämnen I:sta Tom. Cap. 19. pag. 148.

---

s. 237

Til hösten har ängskäran serratula tinctoria äfwen frodigt upwäxt til et godt höstbete. Året derpå måste ängskäran orörd så framwaxa til hösten, dä den som en nyttig färgestoft afskäres och säljes til färgerierne: men rot-stubben och rötterne deras nedplöjas i åkren; hwarefter både i anseende til fårens torra och wåta spilning sommaren ock wåren öfwer året förut, äfwen som för de nedplögde turnips och ängskärs rötterne, et sådant åkerland, utan all annan gödning, i flere år bär ymnigt säd af allehanda slag.