utgifven af J. W. Palmstruch,
Andra Bandet.
Med Konungens nådigste Privilegium.
Stockholm,
Tryckt hos Carl Delén, 1803.
73. Quercus robur.
EK. På Finska: Tammi.
...
Galläpplen tillkomma, liksom Sömntorn (Nr. 29), af en insekt (Cynips), och sitta mest på löfvens undra sida, men hårdna icke hos oss, och blifva derföre till sin verkan svagare än de Turkiska, som i handel förekomma, och samlas på andra Ekarter. Ytan är bättre än det sköra inuti; de blåaktiga och tunga ha mesta värdet, och samlas innan insekten genombårat galläpplet och utgått. De hysa af Ekens delar det starkaste sammandragande ämnet. CULLEN anser icke Galläpplen tillika med bäska medel (Gentiana & c.) invertes, såsom farliga. Andre berömma 6 uns destill. vatten, till 10 gran Gall. och 3 uns af någon sirap, hvaraf dosis är i början ett skedblad hvar 3-4 timme, och sedan mera, mot väderspänningar af slapphet i magen och tarmarna. Om så fordras, brukas: mellanåt laxermedel, Dekokt på Galläpple nyttjas. i lavement, emot värk öfver länderna af ändtarmens, svaghet, hvaraf ofta hemorroidalkrämpor uppkomma. Salfva beredes af fint pulver och svinfett eller osaltadt smör, lika delar i vigt, emot blinda gyllenådern; och är felet högt upp i tarmen, insprutas stark infusion, Dekokt kan ock till omslag eller insprutning vid förslappade utfallna delar an vändas. Af Gallapple göres svart skrifbläck: t. ex. 6 lod Gall. och 2 lod brun bresilja kokas i 5 qvart. vatten, tills 1 stop, är qvar; detta silas, får kallna, och tilläggas 2 lod ren (ej vittrad) jernvitriol och 2 lod rent gummi arab. Gallapple tinktur af ½ uns Gall, och 2 uns sprit, upptäcker med. mörk färg jern i mineralvatten. Med samma tinktur återställes gammal urblekt skrift, som dermed öfverstrykes, hvilket dock sker bättre med blodlut först, och en svag syra sedan. Galläpple med jernvitriol sätter mörka eller svarta färger på ylle, silke, läder, horn och träd.
I Hushållningen användes barken, som dertill aftages helst om våren, tillika med barken af gammal björk, till lädergarfning. Den grofva är till sålläder bäst, och den af unga träd ell. qvistar tjenligare till öfverläder. Spån och löf tjena äfven till garfning. Till svärtning nyttjas barken med jernvitriol, men fruktfodren skola dertill vara än bättre.
Med sågspån af Ek svärtas linne, och med stickor af samma träd i vin, som börjat gäsa, förbättras det.
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti