Med Philosophiska Facultetens Bifall wid Kongl. Läro-Sätet i Åbo, Under Chemie Professoren, Plantage Directeuren i Finland, samt Ledamoten af Kongl. Swenska Wett. Academien
Herr Pehr Adrian Gadds
Inseende, För Lager-Kransens erhållande Framgifwen och förswarad af Johannes Gjös, Rossia Wiburgensis.
I Åbo Academiens Öfra Lärö-Sal den 2 Maji 1772.
Åbo
Tryckt hos Johan Christopher Frenckell.
Inledning.
§. 1.
Skidfrukts wäxter förtjena i Ärtariket, ej mindre för sin fägring än allmänna stora nytta, en besynnerlig upmärksamhet och åtanka, både i anseende til deras beskaffenhet, som plantering och ans. Ingen enda wäxt af denna Class, är förgiftig, eller annors skadelig; de tjena menniskor, willa och hemtama djur til spis och öda. Af dem tilredes de dråpeligaste oc dyraste Färgor; at ej förtiga, det en hop Medicinal-örter, ibland dem äfwen förekomma. I norra delen af Asien och Ryssland, wåra en myckenhet wildt af dessa wäxter: och kunna mästadelen af dem, igenom ringa Cultur, i Landet til wäxt och mognad bringas.
§. 2.
I Botaniska Systemer, uptages dessa wäxter, af Fructister för Plantæ Leguminosæ; af Corollister, kallas de Papiluonaceæ, corolla irregulari; och af Herr Archiatr. v. Linne föres de til Classis Diadelphistarum, emedan Stamina eller Handblommeständarene äro hopwurne, och utgöra twenne särskilta stammar.
§. 3.
Kännetekn af dessa wäxters allmänna Habitus, eller utseende, ärö följande:
Placentatio dicotyledonis immunata oblique inserta.
Radificatio fibrola, subnodosa.
Ramificatio alterna.
Foliatio conduplicata s. convoluta, pinnata.
Stipulatio insignis.
Pubescentia.
Intorsio Cirrhosa.
Inflorescentia subspicata, secunda.
Angående detta Örteslägtets allmänna Characterer, på Fructifications delarne, kunna följande anmärkas:
Calyx. Perianthium monophyllum, campanulatum, marcescens.
Corolla är Papilionacea, somt förtjena af dess delar at särskildt anmärkas: Wexillum, Alœ och Carina.
Stamina. Diadelpha eller twåkulle; Filamenta duo difformia, alterum inferius pistllum involvens; alterum superius pistillum incumbens.
Pistillum unicum, e receptaculo intra calycem enatum.
Pericarpium. Legumen obongum, comressum, obtusum, bivalve.
Semina subrotunda, glabra, carnosa.
Receptacula. Seminalia propria sunt minuma, brevissima basi attenuata.
Anmärkn. 1. I anseende til dessa allmänna kännetekn, hwilka här tydeligen infalla, och röja sig, hos alla wäxter, som höra til detta Örtaslägtet; Så anses det ock, hos alla Botanister, utgjöra en Classis Naturalissima. Wäxt ändamål är nu icke, såsom Btanici, gransta dessa wäxter; Wi wilje fast mera, såsom Oeconomer, anföra något om deras fortplantning, skjötsel och nytta.
Den som något närmare, wil wara underrättad, om detta örtaslägtets Character, han jämföre Herr Archiatr. v. Linnes Gen. Plant. p. 312.
[---]
Andra Afdelningen.
Om Skidfrukts-wäxter, som äro nyttige i Pharmacien.
Fumaria Officinalis, wäxer allmänt i wåra sädes Åkrar; på Apothequen brukas däraf: Syrupus, Eff. Cons. Extract. aqua och semina.
Fumaria Bulbosa, wäxer äfwen wildt på fuktiga skuggvika ställen, i Pharmacien nyttjas radix.
Polygala Senega, förekommer i Virginien och Pensylvanien; Roten brukas i Medicin, hwarom kan jemforas v. Linnes Dissert. de Radice Senega.
Spartium Scoparium, wäxer wild i Skåne, tål äfwen Finska Climatet. Brukas i Hydrope eller för Wattusor: Swenska Wett. Acad. Handl. för år 1762 p. 81 och år 1765 p. 235.
Genista Canariensis; fins i Spanien och på Canarie öarne; häraf tages det så kallade Lignum Rhodii på Apothequen.
Genista Tinctoria, är och i Finland med förmon cultiverad för Färgerier; Herbæ Sal, Flores och Semina brukas häraf i Medicin.
Galega Officinalis, wäxer wild i Spanien, Italien och Afrika. I Pharmacien brukas denne Galegæ herba.
Trifolium Officinalis, tål wäl Finlands NOrdiska Climat; under namn af Meliloti flores och Herba nyttjas i Pharmacien.
Trigonella Fœnum Græcum, wäxer i negden omkring Montpellier; mmäst brukas Semina, den ingår composition af åtskilliga pläster, såsom Emplastrum Diachylion, Melilot. Ungv. Altæ &c.
Ononis Spinosa, wäxer på torra backor i Europen, äfwen i Skåne allmän, dess Radix och Herba brukas på Apothequen.
Astragalus Tragacantha, fins wild i Sicilien wid Etna och Olympus, häraf tages Tragacanthæ Gummi til Apothequen.
Glycyrrhiza Glabram wäxer wild i Frankrike, Italien och Spanien, tål ock Swenska Climatet; Häraf tilredes på Apothequen Succus INspissatus, Extract. Esk. Syrupus, baculi och trocrisci.
Anmärkn. 1. Förutan dessa nyttjas ännu flera af denna Class i Medicin, såsom Flores Trifolii Albi, Lupini, Phaseoli semina, jämte Viciæ, Fabæ, och andra af mindre märkwädighet och nytta.
Tredje Afdelningen.
Om Skidfrukts-wäxter som nyttjas i Färgerier.
Indigofera Tinctoria; en ärtlig buske, subfrutex, wäxer wild i Ostindien, cultiveras mycket i alla Europæiska colonier i södra werlderens del. Utaf denne wäxt, tilredes den hos oss mycket bekanta Indigo färgen; hwilkens tilwärkningssätt, wi nödgas här gå förbi, för dess widlöstighets skull.
Galega tinctoria = Tephrosia tinctoriaGalega Tinctoria; En peren wäxt på Zeylon; Cingalerne tilwärka färaf, en ännu ädlare och högre blå färg, än den är, som af Indigofera kan fås, Se v. Linnes Flor. Zeyl. p. 102.
Genista Tinctoria; Förekommer wild i England, Tyskland och Frankrike; kallas af Tyskarna Genf och Ginst: är ad de bättre allmänna gula färgesorter.
MasmaloAnthyllis Vulneraria; Wäxer wild i Swerige samt annostädes i Europa. Af dess blommor, som och Floribus orobi och Loti, hwilka blifwa blå när de torkas, har man anledning at tilreda Europæisk Indigo.
Trifolium Pratense; Dess blommer nyttjas både til gul och grön färg. Se. v. Linnes Skånska Resa p. 277.
Anmärkn. 1. Flere mindre betydande Färge-örter af classi Diadelphistarum, undgår man nu at namngifna.
[---]
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti