Tidning för Landthushållare 3 & 4, 1829
10. Den mjölk man wid mjölkandet först för, afsätter mindre grädda än den som sist drages utur spenan.
Schubler lät mjölka mjölken i fem delar, och fann den
1.sta mjölkens specifika wigt 1034 och gräddhalten 5 pc.
2:dra — — 1033,4 — 8
3:dje — — 1032,7 — 11,5
4:de — — 1031,5 13,5
5:te — — 1029,0 — 17,5
Han försökte ock att låta mjölka särskilde mjölken, från spenarne på hwardera sidan och unbersökte den hwar för sig, och fann den högra sidans bättre; men då han lät först mjölka den wenstra sidan, gaf den åter bättre mjölk.
11. Morgonmjölk färgar det blåa sockerpapperet rödt, och innehåller således en fri syra. Den mjölk som fås middagstid, eller om aftonen, har ej denna egenskap, hwaraf Hermbstädt sluter att denne egenskap kommer deraf, att morgonmjölken stått längre i spenan. Man ser och häraf huru wigtigt det är, att man noga utmjölkar, på det de qwarblifwande dropparne ej måtte taga syra, och gifwa den mjölk som sedan afsöndras böjelse till syra och andra oarter.
12. Morgonmjölken innehåller några procent mera grädda än aftonmjölken, och middagsmjölken innehåller minst grädda.Med gräddmätaren, hwarom mera här nedan, har man funnit, att de gräddan af morgonmjölk war 14 linier tjock, war den af middags mjölk endast 8, och af aftonmjölken 10 linier. Det är således förmånligast att afsila morgonmjölken till smör-kärning; man får derigenom 75 proc. mera smör, än om man till smör-kärning begagnat middagsmjölk.
13. Att ofta mjölka förökar wäl måttet af mjölk, men smör får man ej derföre mera. I Holland mjölkar man tre gånger om dagen blott den tid då korna hafwa sin allramästa mjölk.
14. Wintertid håller kornas mjölk hetydligen mindre grädda.
15. Stark utdunstning minskar mjölk-afkastningen, och det så betydligt, att man kan antaga det mjölk-afkastningen är mindre ju starkare utdunstningen är.
Kor som nödgas drifwa lång wäg gifwa derföre föga mjölk, och Kor från kalla klimat, som komma, till warma, förlora lätt sin mjölk.
16. Munterhet och allt sam fågnar kon ökar hennes mjölk. Allt hwad som nedslår hennes sinne, äfwensom häftiga sinnesrörelser minsta mjölken, ofta på ett förmanande sått.
Om kon genom motion eller sinnesrörelse blir upphettad, om den blir plågad, mishandlad, skrämd eller fruktar något, minskas mjölken och blir osund, samt fallen att skämmas.
En get, hwars killing blef misshandlad, gaf en märkligt dålig mjölk, och kor som dis af sina kalfwar, eller som hafwa dem nära sig, gifwa mera mjölk.
17. Wid hwarje förändring af foder, aftager mjölkmängden i några dar, äfwen om det sednare fodret är bättre, och först efter några dagar börjar mjölken åter ökas.
18. Werkan af särskilte slags näringsämnen kan derföre först efter någon tid rönas, och det är nödigt att i längre tid bibehålla samma slags utfodring.
19. Kryddartade wäxter göra, då de begagnas i måttlig mängd, mjölken fetare och mera wälsmakande. Samma werkan har salt, och allt som befordrar matsmältningen, då denna i och för sig shelf ej är nog stark.
Det är derföre nyttigt, att ds man fodrar med dåligt mustlöst foder, att tillsätta något keydder, för att få mera wälsmakelig mjölk, smör och ost. Kor som i små qvantiteter få späda stolt af granar, gifwa fetare mjölk.
20. Oangenäm smak får mjölken af rofwor, kålblad och hemwäl, whuru i mindre grad, utaf affallet wid oljoprässning (linfrö, hwarutur olja ör prässad.)
21. Bitter blir mjölken af ärtstock-blad, tistel, malört, Renfana eller om den alltförlänge får stå.
22. alla slags lök, senap, anis, sparris, skott af granar, och i allmänhet alla wäxter som innehålla terpentin, gifwa mjölken fin egen smak.
Deremot förandra, enligt Parmentiers och Deyeur's försök följande wäxter icke mjölkens smak: cicorie, syra, salwia, lawendel, thimian.
23. Följande wäxter gifwa, då de åt kor utfodras, mjölken samma medisinska werkan som wäxterna sjelfwa äga: Euqhorbia Helioscopea, Räforms Euforb, Gratiola officinalis, Jordgalla, Krasse, Skedört, (Coehlearia off.) Veronica beccabunga. De flesta afförande medel, äfwensom qwicksilfwer gifwa jemwäl åt mjölken af de kor, som få sådant, samma egenskap.
!Om näringsämnen som innehålla en mängd af färgande delar har man anmärkt: att Krapp gör mjölken rödaktig, men ej smöret, hwaremot saffran icke färgar mjölken, men gör smöret gult. Calta palustris, Kabblekan, ger äfwen gult smör.
Rödbetan och den gula betan, äfwensom Weide och Wau hafwa intet inflytande på mjölkens färg.
Anmärkningswärdt är att Kräpp färgar urinen förr än mjölken, men deremot behåller mjölken då man i 5 till 6 dagar fortfar med denna utfordring, i 8 dagar efter det dermed upphöres ännu en rödaktig färg.
25. Om korna få mycket ärt-hylsor eller krusmynta, will mjölken swårligen löpna.
26. Härdtorckadt eller segt foder gör att mjölken blir knappare och mindre wälsmäkande, samt smöret hårdt.
Hö ger derföre mindre wälsmäkande mjölk, smör, och ost, än färskt gräs, och smöret får alltid en smak likasom af hö, blir hårdt och mindre fett.
27. Wekt, saftigt, lättsmällt och närande foder ger den bästa och mästa mjölken.
Smöret i Maj månad är bet bästa, emedan Maj och Juni hafwa de saftigaste wäxter. Dernäst följer det som fås i slutet af Augusti och i September.
28. Fugtigt foder, af wäxter som innehålla mycken fugtighet, ger mycken men swag mjölk, ock smör som är hwitt och löst.
29. Mjöl dricka, eller dryck af wäxter som innehålla en mängd slemaktigt ämne, förökar mjölken betydligen.
30. Hermbstädt anstälde jemnförelse försök att utfordra kor med grönklöfwer, med hackelse af kornhalm och en fjerdedel råg kli, samt med stänglar af späda Majstånd.
Hackelse af kornhalm med ¼ rågkli mjölkens både mängd och must ända till fjerde dagen; sedan blef den sig lik. Den stöter mera i blått, än mjölk efter klöfwerfoder, som war hwit.
Majsstänglarne förökade mjölken betydligen, (från 25 a 30 till 38). Förökningen skedde under
de 5 första dagarne, och sedan blef mängden sig lika. Mjölken war hwit, söt, mild och wälsmakande. Då man äter började urfodra med klöfwer, tog mjölkmängdeu betydligen af.
I medeltal innehöll desse kors mjöls på 100 lod
wib Klöfwerfoder smör 7, ost 15,9, mjölksocker 5 wassla 71,1
hackelse och kli smör 5,7, ost 14,9, mjölksocker 3 wassla 77,5
Majsströnglar smör 9,2, ost 19,2, mjölksocker 6,2 wassla 65,4
31. Enligt andra observationer ger Majsfodret wäl mera mjölksocker, men smöret blir smaklöst. hwarföre man tillika bör fodra kryddaktige wäxter.
32. Lucerne ser utmärkt mycket grädda; understundom ända till 18 á 20 proc., Ung lucerne ger mera än gammal. Wickern liknar nära Lucerne. Wintertid ger godt hö mera än en utfodring, af potäter och hackelse.
33. Spannmäl skall mera öka ostämnet än be feta beständsdelarne i mjölken.
34. Kakor af präsadt linfrö afwensom drank öka mjölkens fettma, men göra den mindre wälsmakande, derest icke kryddartadt foder derjemte begagnas.
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti