Åbo Allmänna Tidning 122, 15.10.1810
England. Englands magt beror blott af dess mäklar göromål, och dess handel har blott derigenom bestånd, att den sprider ut den nya werldens alster. Caffé, socker, indigo, färgträd, Ostindiska musseliner utgöra dess rikedom.
Frankrike. Frankrikes intresse är helt och hållit continentalt. Sina inkomster har det inom sig sjelf, af sina åkrar, sina winberg o. s. w. Såsom hela fasta landets, är dess fördel att stöta ifrån sig begge Indiernas waror, och begagna naturens wälgerningar som gifwit den gamla werlden så mycket att den kan umbära den nya. De hinder som det lagt i wägen för Englands mäklarwäsende äro sådana, att bruket af socker, caffé och colonialwaror i Frankrike inom tre år minskats till hälften. De uppläckter som Frankrike gjort, bringa det derhän att colonialwaror kunna ersättas. Drufsockret fås för billigare pris än rörsockret ficks på den tiden da communication med colonierna war som störst. Bomullen ifrån Neapel och Rom är bättre än den Amerikanska. Kermes, weide och krapp ersätta, tack ware chemiens biträde, coloniernas färgstofter. Soda tillredes redan öfwerallt. Då den nya werlden blef upptäckt, war chemiska konsten i sin barndom. Continentalsystemet har åstadkommit en märkelig och oberäknelig omhwälfning. Det lägger ett osiltligt band på Englands mäklar-wäsende: och om Continentalmagterne något så när känna, och de känna det redan länge, att deras intresse fordrar, att lägga en tull på införseln af colonialwaror: så skall man få socker, caffé, bomull, indigo och röda färger ifrån fasta landet. Detta resultat är intet hjernspöke. Frankrikes närwarande wälstånd och de utwägar som konsterna lemna det, wisa att denna omhwälfning redan fulländat fem ottondedelar af sitt lopp. Den har gått för sig i stillhet: den skall blifwa uppenbar cch wid allmän fred skall England häpna öfwer de chemiska konsternas framsteg i Europa, öfwer Amerikanska wäxternas naturalisation på fasta landet, och öfwer dess owilja, att utarma sig ock gifwa England sina penningar för behof som det hemma kan uppfylla. Det är en af hufwudorsakerna tlll minskningen af Englands mäklarrörelse. Dessa wertiningar skola wara kraftigare, än decreterna af Berlin och Milano. Må dessa decreter gälla ännu blott några år, så skola de werka 100 år efter sin äterkallelse.
England kan hafwa endast 300 millioner statsinkomster. Det har likwäl 1500; men 300 millioner representera best werkliga rikedom: 1200 millioner äro inkomster af dess monopolium. Deras följer att så snart England hindras i sitt mäklande, äfwen wexelcoursen icke är till dess földel, och att det behöfwer ett pappersmynt för att kunna hafwa bestånd. England har att betala 600 millioner i ränta för sin skald, således dubbelt mer än dess werkliga inkomster.
Frankrike har i fredstider 800 millioners inkomst. Det är blott twå tredjedelar af hwad det i krigstider kan förskofsa sig. Denna revenu kommer hel och hållen ifrån dess område. Det har 50 millioners skuld, det will säga sextondedelen af sina wanliga inkomster. Man ser häraf att Frankrike ej behöfwer pappersmynt.
England. Alliancen med England har weckat de magtets undergång som sökt den. Ett bewis derpå äro Stäthållaren af Holland, Konungarne af Neapel och Sardinien och andra magter som warit England tillgifne. I London kan lugnet bibehållas blott genom en bewäpnad magt. Ej endast bayonetten nyttjas dertill, utan äfwen artilleri och batterier förläggas i London, för att skaffa regeningen aktning. Konungen af England skulle icke wåga gå ensam i London. 10 gånger har han redan warit på wägen att blitwa mördad. Han skall wäl äkta sig att wisa sig i folkträngseln: sannolikt skulle han också icke göra det ostraffad. (Detta är uppenbarligen salslt. Endast wansinniga menniskor hafwa satt Konungars lif i fara; och oaktadt den stora friheten i England och dess misbruk, är likwäl Konungens person helgad, och har intet att frukta af det bittraste missnöje med regeringen, som alltid drabbar ministrsrne allena.)
Frankrike. Alla med Frankrike allierade magter äro förstorade, alla förenade folkslag behandlas som bröder. Tolerancen der är oinskränkt och fullständig. I sjelfwa de förenade länderna äro inga troppar af nöden. Piemont, Toscana, Genua hade endast 1500 man, medan Kejsarn war i Wien. Garnisonen i Paris war då ej 1200 man stark. Ingenstädes har efter revolutionens slut twångsmagten behöft utöfwas; och Kejsaren spasserar midt igenom folkhopen som betäcker carrusel-platsen, eller åker långsamt med Kejsarinnan och en page i St. Clouds park, i en caleche med fyra häftar, midt ibland 150,000 åskådare, som omgehans wagn och wälsigna fäderneslandets fader. Allt i Frankrike, från den lägsta till den högsta klassen rättar sig efter opinionen, allt tar skäl och går i fält när trompetten ljuder.
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti