Förtekning, af de färgegräs, som brukas på Gotland ock Öland, III (1742), 20–28

Carl Linnæus (Carl von Linné); Linnés uppsatser i Kungliga Vetenskapsakademiens Handlingar 1739-1768. s. 20–28

Professor Carl Linnaei: Förtekning, af de färgegräs, som brukas på Gotland ock Öland, III (1742)

Riksens Stånders Manufactur-Contoir gaf mig ibland annat uti instruction då jag anträdde resan til Öland och Gotland, at jag noga skulle efterfråga allehanda färgegräs.

Här gifwer jag et utdrag, af min resebeskrifning, på alla de wårter, som brukas på samma öar til färgning af almogen: dem jag kunnar upspana.

Jag gifwer dem just som jag dem samlat, med den beskrifning jag af Bönderne sätt, ej twiflandes, med mindre Färgerna altid weta förbättra de fel, som af olärde almogen practiceras, och sielfwa lära lätt upfinna methode, at drifwa Färgen högre.

Rödt.

Galium, mataraI. Madra. Gotlandis. Aspercula foliis linearibus quaternis; summis oppositis. Fl. Leidens. 255. Rubia Cynanchica. Bauh. pin. 333. Bauh. hst. 2.p.723.

Wäxer öfwer hela alwaren på Öland, så wäl som hela Gotland, på torv och skarplerig Jordmon. Är här ganska öfwerslödig, kan altså aldrig utödas; Men i de andre Sweriges Provincer wäxer mycket sparsamt.

Hon kännes dermed lätt igen, at Blommorna dro trattlika, treklöfde, med tre Ständare ock en twåklöfd Stift; stielken står sällan upträttad, mäs kullfallen.

Blommerna hos oss äro hwita, ej röda såsom utomlands.

Rötterna wäxa tilsammans i klasar helt röde.

Götlänningen brukar mycket desse rötter at färga ullet högrödt; rötterne pekas eller hackas up förr än Göken gal, det är om Wårtiden, förr än stielken blifwit fulkommen wuren, ty då äro rötterne lösare ock färga längt mer. Rötterne kokas med de sinaste dricka som kan ärnäs, hwilket gör färgen högre. När rötterne kokat, lägges ullet uti, medan koket ännu är warmt. Så snart ullna Garnet tages up utur warma färgen, sköljes det hastigt af i lut.

Bönderne tillaga sig här på orten dricka af Mäsken, sedan öl ock Spir-Öl är aftagit, i det de slå watn på mäsken uti et stort träkäril, låta det stå ock gåsa hela tiden, då det blifwer ganska surt; aftappa så fort de dricka, slå rent watn på i stället, at mäsken sådeles kan gidwa dricka hela tre Månaderna. Detta sura dricka kan halfwa sin nytta här på Gotland, der alt är kalt-watn. Med detta sura dricka koka Bönderne sin madre, til färg.

Mattara Finlandis. Madra. Suecis. Galium caule erecto, foliis quatermis verticillatis, Lanceolatis trimerviis. Fl. Lapp. 60. Mollugo montana erekta quadrifolia. Raj. Syn. 224.

Wärer öfwer måst hela Swerige almän uti ängar bland stenar.

Denna har små trädlika röda rötter, med hwilka Böndren i Småland och Österbotn bruka färga ullet rödt.

Tyks ej wäl löna mödan, emedan rötterne äro ganska få, ock skola upwägas lika emot garnet.

Roccella tinctoria, Lecanora tinctoria LakmusjäkäläRoccella, Oricello, Orcella, s. Raspa. Lichen tereticompressus, setaceus, erectus, subramosus, aphyllus, tuberculis alternis. Lichen graecus polypoides tinctorius saxatilis. Tournef.Cor. 40. Lichenoides tubolusum plarydasophyllon, tuberculis pulverulentis donatum. Raj. Syn. 66. Fucus verrucofus Tinctorius. Bauh. Hist. 3. p.797.

Denna omistelige wäxt, som knapt af någon annan än endast Botanicis kan kännas, har jag sökt dageligen, men intet råkat i Östensjön. Han wäxer dock wid Wästersjön i Engeland, ock kanskie hos oss, der någon noga eftersägo.

Med denna färga Italierne en hög purpur. Wäxten pulveriseras groft, släs uti träkäril, suktas en gång om dagen med litet gammal urin af en Mans person, dageligen omröres, då ock dageligen litet (Summa 1½) Souda i blandas, til des hon får sin färg, sedan lutes med kalkwatn, bortsättes.

Emedan denna mossa tyks ingen ting mindre gifwa än färg, ty han är mörk utan på, borde med åtskillige Species af andra mossar försök på samma sätt göras, hwilket mödan torde betala den lyckelige.

Anledning härtil gåfwo mig stranderne wid Gaxa och Brundsätra Capell på Öland, samt Färon på Gotland, der Fucus eller Tång, war drifwen i högar til stranderne, där läg och rutnade, såg man i watnet på Tängen liksom blod, en röd färg af hafswatnet, Solen och rutnelsen extraherad, hwilken likwäl ej färgade papper, men torde färga ullet, der man förstodo naturen imitera, honom med konst tillaga ock at bruka.

Parmelia saxatilis, Kallioisokarve?Stenmossa. Lichen foliis planis acute laciniatis ferruginoso-albidis. Fl. Lapp. 447. Lichen nigricans omphalodes. Vaill. Paris. 116. t.20. f. 10. Lichenoides saxatile tinctorium, foliis pilosis purpureis. Raj. Syn. 74.

Denna mossa wäxer på stenar och klippor, besynnerligen i swar, men ej på kalksten.

Med denna mossa färgas brunt, då garnet lägges stratum supra stratum med mossan, ock kokas med watn och litet lut at färgen må sittia bättre, betas dock ej förut.

Andra koka mossan med watn, sila henne sedan ifrå lagen, at garnet ej må blifwa släckor.

Märkwärdigt är at ej altid tages denna mossa, utan indifferent all mossa (Lichen) som wäxer på stenar, emedan alla sådan färgar.

På Åland lägger man litet Orlean til, at färgen må blifwa högre.

Nedre i Småland såg jag en färg, som Wästgötharne föra omkring och sälja under namn af Byttelet, såg ut som en mörkaktig jord med röda fläckar i sprängd. Sades göras af mossa som wäxer på stenar wid stön kring Giötheborg ock Hisingen, hwilken tempereras med urin.

Detta färgar rödt, kokas med watn och litet urin.

Alla musci foliacei som blifwa, då de torkas, ferruginei, doga til färg, skola med tiden försokas.

Origanum vulgare, mäkimeiramiRonung. Origanum foliis ovatis, spicis laxis erectis confertis panniculatim digestis. Hort. Cluff.308. Origanum sylvestre. Bauh. Pin. 223. Dod. Pemp. 285.

Wäxer på åtskilliga ställen kring Stockholm, i Roslagen, Skåne, Gotland och Öland, men besynnerligen på Carlsöerne ymnogt.

Denna torkas, hackas små, kokas med garnet, tages ofta up och klappas, gifwer en högbrun rödaktig färg.

Rhamnus cathartica, OrapaatsamaBark af Rhamnus Catharticus, som kallas Getbark, brukas på Gotland til at färga mörkbrunt, hwilken torkad i solhettan, kokas i watnet; denne Decoct strykes på Walmaret, som man härmed wil färga.

Rhamnus frangula, korpipaatsama, paatsama?Gulbark Cortex frangule brukas äfwen här at färga brunt med, då Barken torr måste tagas, ty är han rå, fodes han gifwa gul färg.

Sot brukas til färg i Småland och Öland, kokad med spisöl, gifwer en brun färg, liusare än af stenmossan; med mad-watn sades blifwa mörkare, än med stenmossa.

Gult.

Hypericum, kuismaSancte Hans Blommor Gothlandis. Buphthalnum tanaceti minoris foliis. Bauh. Pin.134.

Hypericum kallas allmänt i Swerige Sancte Johannis Ört, men på Gotland kallas det Hirkenpirk, deremot är Buphthalmum Göttlänningens Sancte Hans Blomster.

Bönderne kring Gothum på Gotland färga höggult med Sancte Hans blommor. Ullgarnet kokas uti en kettil med alun-watn, dock ej med förstarkt alun torkas.

Sedan kokas wäl torkade Sanct Hans blommor utan alun, ändteligen inlägges det betade garnet.

Bidens tripartita, TummarusokkiBrunskär Bidens foliis tripartito-divisis. Tournef.Inst.488.Cannabina aquatica, folio tripartitm divido. Bauh, Pin. 321.

Allmänt i Botaniske Böcker kallas hos oss Eupatorium brunskär; Eupatorium är ifrån Bidens en wäxt til hela sin natur olik, fast bägge wäxa wid watn; när brunskär näms, har hag sielf altid tilförene förment Eupatorium; men af Böndren lärde jag at den brunskär de bruka til färg är Bidens och ej Eupatorium, det hwar här efter bör märka.

Med brunskär färgas i Småland, Öland och Gotland brandgult.

Ullna garnet twättas, torkas, betes med alun, åter torkas.

Brunskären färsk och grön sönderhackas, kokas stratum supra stratum, med betade garnet et par timmar, hwar under wäl röres och wändes at alt blifwer lika.

Serratula tinctoria VärilääteSiälegräs. Siäla Ölandis. Enskära. Serratula foliis pinnatisidis, lacinia terminatrici maxima. Hort.Cliff.391. Serratula Bauh.Pin.235.

Wäxer något kring Upsala, mer i Östergöthland, ännu mer i Skåne, mäst på östra sidan af Öland, kring Calmar i någon mindre quantitet.

Ängskären köpes i Calmar ifrån Öland för 10 styfwer Lispundet, där den wäxer ymnogt.

Ullgarnet betas med alun, torkade örten, hackas sönder, kokas stratum supra stratum; sedan det något litet kokat, släs lut til, och kokas annu mer.

Reseda luteola, VäriresedaWau. Luteola herba salicis folio. Bauh.Pin.100. Reseda foliis simplicius integris Lanceolatis. Hort.Cliff.212.

Är en wäxt som allmänt wäxer i trägårdarne, sågs i Calmar utom Staden på Wallarne wäxa wildt; kring Lund har jag sedt henne på Wallarne och andra ställen wäxa i myckenhet.

Böndren wiste intet at bruka denna.

Syntrichia ruralis Ketopartasammal?Takmossa. Lichen, qui Muscus aureus tenuissimus. Raj.Syn.65. Wärer på Kyrkotaken i Småland ymnogt; wi sägom det besynnerligen på en stätta wid Torsäs Kyrka i Småland.

Denne mossa kokas med watn, somliga lägga alun til, somliga alsintet, på bägge sätten gifwer det en gul färg saft med alum blekare.

Chrysothrix candelaris TammenrikkijäkäläWägglet. På Wäggarne wäxer Ryssus pulverulenta flava lignis adnascens. Raj.Syn. 56. Det Böndren afskrapa, lift et gult mögel, lägges inbundet uti en linne klut, kokas i watn, det däraf blifwer gult, detta slås warm til talgen, då de sköpa sina lius, hwaraf de blifwa gula lika waxlius.

Vulpicida juniperinus Katajanröyhelö (enlav)Enträdsmossa. Lichen fulvus siniebus Dedalis laciniatis. Flor.Lapp. 451.

Denne wäxer helt gult på enbuskar och gårdsgärdar.

På Färön färgade Böndren med honom gult, då mossen kokades med alun och garnet.

Lycopodium, liekoJämne.Lycopodium caule repente, ranis triquetro planis. Flor. Lapp 416. som wäxer på några ställen i Småland ymnog; brukas af Smålänningen til bran-gul färg.

Appelbark som ymnogast gifwes af willa sur äplen på Öland, brukas där at färga rätt wackert Citron-gule med, blifwer klarare än deras färg af siäle.

Carpinus betulus Euroopanvalkopyökki (avenbok)Afwenbok Carpinus wäxer ymnogt i Skåne och Smäland på gränssen mot Skåne.

Denna Barken torkas skötes och kokas med watn til färgning, dock blir färgen ej så hög som på den följande.

Rhamnus cathartica, OrapaatsamaWallbiörk; Gerapel; Getbark. Rhamnus Catharticus. Inre barken sades gifwa ännu högre färg, præpareras äfwen som gulbarken.

Rhamnus frangula, korpipaatsamaGulbark Gottlandis Frangula. Barken torkas, macereras uti swag lut eller lut och watn, kokas sedan i lut, färgar gult.

På Färden togs färska barken, kokades med watn utan salt och lut, då han gifwer en gul färg; ty om han lutas, sades han gifwa en brun färg.

Walmaret på slutet kokades med sielfwa barken.

Biörklöf gifwer gul färg, dock på grönt stötande; Garnet kokas först med alun, sedan med Biörklöf, sades at alunet ej får blandas med Biörklöfwen.

Bond Hustrur koka i Småland sina Påskägg gula med Biörklöf.

Grönt.

Anthriscus silvesteris, KoiranputkiHundkäxe Charophyllum feminibus levibus nitidis, petiolis ramiferis simplicibus. Hort. Cliff.101

Wid Notebäck brukade Qwinfolken färga grönt med blommorne af Hundkäxe.

Succisa, Purtojuuri (ängsvädd)?Engeblad Succisa seu morfus Diaboli. Bauh.hist.3. p. 11.

Med bladen färgas grönt, ej gult, på Öland. Bladen tages färska, ej torkade, hwilka kokas stratum supra stratum med Garnet, så länge som et kok Fisk; lämnas sedan at stå öfwer natten i grytan, om morgonen tages garnet up, som då syns intet färgat. Grytan wärmes up, Garnet lägges på kåppar öfwer grytan, med et Fat up ned wändt at imman ej så lätt må flyga bort, utan twinga sig genom Garnet, såsom imman är det som färgar. Sedan wrides Garnet, bladen borttages utur koket, litet aska lägges i Decocten, och Garnet ofta neddoppas, til des det är wäl färgat.

Serratula tinctoria VärilääteÄngskär. Serratula.

Garnet färgas först gult uti Ängskär, dertil lägges sedan Indigo, ty gult och blått blifwer grönt.

Rhamnus frangula, korpipaatsamaTorste Smolandis. Frangula. I Småland färgas Garnet först grön-gult med Biörkelöf torkas, och sedermera kokas å nyo med Bären af Torste, som gifwa grön Färg.

Rhamnus cathartica, OrapaatsamaWigeltorn ölandis. Rhamnus Catharticus. Med Bären färgas grönt, såsom med Torste, men med Barken gult och brunt, ut supra.

Koppar. Ättika och salt släs uti en koppar kettil, står til kettelen blifwer wäl ergug. Garnet nedlägges, intet kokas, röres ofta, at det ej blifwer fläckugt; brukas på Gotland at färga siögrönt.

Swart.

Jord blandad af Dy och Järn Ochra, fins på åtskillige ställen i Småland, såsom wid Signelstorp i Lenhofda Sokn, wid Bogsion i Flisbo Sokn, wid Horshult i Wirestads Församling, och i Boderps Församling; sades gifwa mörckare Färg än någon annan swärta hwarmed de färga Walmar. Betan härtil tages af Alebark, som kokas, ock lagen (Decoctet) släs i swärtan, föran det färgas.

Arctostaphylos uva-ursi SianmarjaMiölbärsris som Garfware bruka, wäxer mer på Gotland Norr om Wisby, än på någon annan ort i riket. Med Alun kokat Färgar grått.

Blått.

Ingenstäds kunde man upspana någon Färg til blått, som wore af Inländske wäxter tilredd.

Isatis tinctoria, värimorsinkoWeide, Glastum eller Isatis wäxte i Skärgården, eller Stranderne wid Gotland och Öland, men ingen af Inbyggarne wiste bruka denna Färg.