27.12.25

Botanico oeconomisk afhandling om Asclepias Syriaca (värjäystä koskeva osa)

Botanico oeconomisk afhandling om Asclepias Syriaca, med vederbörandes samtycke vid kongl. lärosälet i Åbo
under
Plantage Directeuren i Finland, Chemie Professoren, Riddaren af Kongl. Wasa Orden, Ledamoten af Kongl. Svenska Vettenskaps Academien, Upsala Lärda Societen, Kongl. Svenska Patriotiska Sällskapet, samt Vitterhets och Vettenskaps Samhållet i Göthenborg
Herr Pehr Adrian Gadds
inseende,
För Lager-Kransen
Utgifven och försvarad af Johan Christopher Frenckell, Sonen,
I Åbo Academiens Öfre Läro-Sal den 16 Junii 1778.
Åbo, Tryckt hos J.C. Frenckell, Kgl. Acad. Boktr.

(c) Professor Gadds Dissert. om Chemiens tillämping til ylle Manufacturer pag. 10.

§. 17

I fall igenom Hall-Ordningar våra Manufacturister skulle förmås och tilhållas, at af flere sammanblandade ämnen tilvercka allehanda Ylle- och Bomullstyger, skulle detta icke allenast ansenligen öka antalet vid brukningen af inhemska väfnader, utan kunde då ock, af detta Bomulls och Silkeslika Rå-ämnet hos oss kunna göras större nytta. Utrikes tilverckas Etaminer af åtskillige slag, på det sättet, at de til uprenning bestå af inblandat groft Silke eller Bomulls garn: men til inslag nyttjas färgad eller ofärgad ull. Äfven som Engelsmännerne då inblanda deruti ofta Camelhår. Fleuron tilredes i Amiens af ull, floret Silke och Linne; Ægyptiemes af hår, floret Silke och ull; modesne af ull, bomull, hår och floret Silke; Til de så kallade dubbla Camelotter eller Bercaner (igenom hvilka det starkaste Regnet ej kan tränga sig), tages förutan ull, äfven Bock- och Camelhår. Cardelott, Caffard de Village, Frock och Bissonata; hvaraf uti Italien de grofvaste Munk-kläden göras, bestå af dylika sammansättningar, äfven som Tuff et mycket groft ylletyg, i Frankrike til Bönder och Allmogens förbrukning, mycket tilverckas uti Beuvais, samt består det endast af hampeblårs garn til upränning; men spunnit oxe och kohår til inslag (c). Efter Herr Professoren Gleditch anstälde förfök i Berlin skal igenom tilblanning af det Bomullslika ämnet af Asclepias syriaca allmän Landtull äfven ansenligen kunna förbättras och vara mycket nyttig til inhemsk ylletygers föbättring och förändring. Det Bomullslika ämnet, hvilket til myckenhet kunde samlas hos oss, af vår allmänna Jolster Salix pentandra, deraf har man ock i Berlin igenom tilblanning af något fin Lamull och Harehår tilverckat hattar, som efter nogaste granskning varit öika starcka och goda, som de yppersta utländska Castor hattar. Hos oss värdslöfas aldeles detta inhemska Rå-ämnets samling. Färgningen har icke skedt med Galläplen och Victril, utan i kall bly socker solution, hvarefter hattfilten, sedan den blifvit halftorr, åter någon tid fått ligga i kalt vatn, hvaruti Hepar sulphuris blifvit uplöst, och hvilket färgningssätt på ylle, Bomull och machester, gifver en fastare och lystrare svart färg, än annors. Vil man härtil ock göra en solution af Blysocker saccharum saturni, hvarefter färgtyget doppas i et färgsåd, som består af 1 del auripigment, 2 delar osläkt kalk emot 6 à 8 delar vatn, blifver den svarta färgen lika god; men tyget, eller hattfilten bättre at emotstå regn, och skall häruti en del Franska Hattmakares hemlighet bestå, då de tilvercka hattar, som blifva aldeles vatntäta.

Ei kommentteja :