Kasvit, joista enemmän tekstiä, omina postauksinaanSvensk botanik
utgifven af J. W. Palmstruch,
Andra Bandet.
Med Konungens nådigste Privilegium.
Stockholm,
Tryckt hos Carl Delén, 1803.
75. Hypericum perforatum
MäkikuismaPRICKIG HYPERIK. Johannis ört. Pirken. På Finska: Sianveriheinä. Kakosen-ruoho.
...
Vid rötterna fäster sig stundom en insekt, kallad Coccus, lik den Polska (Cocc. polon.), som fås på roten af Scleranthus perennis, och med hvilken ylle, silke, tagel m. m. kunna färgas; utan tillsatser ger den karmosin - färg. [...]
Brännvin, hvari blommorna legat, får röd färg, och anses att vara helsosamt.
[Tillägg:] K. Vett. Akad. Handl. 1745. s. 250. Till färgning tagas knopparne och en del af stjelkarne nyss förr än de blommat, och torkas. Yllegodset, som man vill färga gult, betas först i alunvatten och torkas efteråt. Sedan lägges jemte godset, Hyperiken. i samma alunvatten och kokas till dess det blir gult.
76. Myrica gale
SuomyrttiPORS. På Finska: Pursu Rahka.
...
Betadt ylle erhåller, genom kokning på bladen, en gul färg. (LINN. Skånska Resa, s. 293.)
79. Verbascum thapsus
UkontulikukkaKUNGSLJUS. På Finska: Köhkäruoho.
[Tillägg:] Blommorna fasta en obeständig blekgul färg på ull och bomull, samt förhöja blå färg. Boskapen äter den icke.
86. Acer platanoides.
MetsävaahteraLÖNN.
[Tillägg:] Fl. d. Wett. Med grenar och löf kan, efter Suckows uppgift, sättas vacker citrongul färg på alunbetade tyger; med jernvitriol fås af dem svartbrun.
[Tillägg / Svenska Botanik V, 1807] Nr. 96. LÖNN. Träet, då det är gammalt, användes som mahagoni; det är segt och lätt, tar politur utan att vrida sig, och ätes icke af mask. Till mahagonilik betsning passar 1 lod pulveriserad drakblod, ¼ lod alkanna och 1/8 lod aloe, hvilka vid lindrig värme infunderas med 6 lod spir. vini. Härmed betsas träet, som förut blifvit ingnidit med utspädt skedvaiien. Till slut afvifves med mycket fint tegelmjöl, linolja och litet lackfernissa.
99. Agrimonia eupatoria.
MaarianverijuuriÅKERMÖNJA. Småborrar.
[Tillägg:] Fl. d. Wett. Tjenar till garfning; och outslagna blommorna med blad och stjelkar, sätta på ylle, som förut med Vismut är tillredt, en skön guldgul och varaktig färg.
103. Populus tremula
ASP. Darrpoppel. På Finska: Haapa. På Lappska: Supp.
[Tillägg:] Bark och blad nyttjas till färgning, och enligt Bautsch ger barken godt garfämne.
106. Artemisia absinthium.
MALÖRT. Maleta. På Finska: Koiruoho.
[Tillägg:] Med tillsatser ger den åtskilliga brukbara färger.
114. Arundo phragmites.
Phragmites australis, järviruokoSTRAND - RÖR. Rör. Bladvass. Vass. Kasa. Takrör. Skärvass. På Finska: Rucko. Kahilas.
...
Med blomvippan (Rörtopp) färgas yllegods grönt. Godset betas först i alunvatten och kokas sedan i vatten med sönderhackade blomvippor, som böra vara i blomma och bruna, ty sedan de blifvit gråaktiga, tjena de ej till färgning. Om något af stråstjelkarne följer med, skall färgen bli mörkgrön.
118. Aquilegia vulgaris.
LehtoakileijaAKLEJA. Åkerleja. Tyska klockor. På Finska: Rupulinruoho.
...
Blå färg torde af dennas blå blommor liksom af Blåklint (N:o 5a) och Riddersporre (N. 58) kunna tillredas. Att blommorna färga sirap blå och att Violsirap dermed förfalskas, är redan vid N:o 8 nämdt. Till upptäckande af syror och lutsalter i upplösningar, skall denna blå växtsaften vara bättre än den af Luktvioler (N:o 8).
124. Chaerophyllum sylvestre
Anthriscus sylvestrisHUNDLOKA. Hundkax. Hundkäxa. Spåkter. Hundkummin. Vildkummil. På Finska: Koiranputki.
...
Egentligen såsom färgväxt, får den här ett rum. Förrän blommorna hunnit slå ut, afplockas de med parasollställningen och torkas, samt brukas att dermed fästa gul färg på ylle. Godset betas först i alunvatten och kokas sedan med hundloksblommorna, samt sköljes slutligen i kall lut; ju starkare lut man nyttjar, och ju oftare godset deri sköljes, desto vackrare blir färgen; men för hvar gång måste tagas ny lut.
I stort kan hela växten användas och ger äfven grön färg.
Med kalk i afkoket på växten betsas flera trädslag vackert gula.
130. Epilobium angustifolium.
Chamaenerion angustifolium, MaitohorsmaMJÖLKÖRT. Råmjölksgräs. Himmelsgräs. På Finska: Jesuxen - Kukka.
...
Af fröen skall ock genom pressning kunna vinnas en olja; och enligt Dambourney's uppgilt skall växten gifva en rödbrun färg.
133. Ribes grossularia.
Ribes uva-crispa, KarviainenKRUSBÄRSBUSKE. Stickelbär.
[Tillägg:] Grenar och blad sätta på beredd ull vigogna färg, och bären violett.
135. Pulmonaria officinalis.
RohtoimikkäLUNGÖRT.
[Tillägg:] F. d. Wett. Tjenar att sätta brun färg på ylle.
139. Corylus avellana.
EuroopanpähkinäpensasHASSEL. Nötbuske. På Finska: Palkinäpuu. Sarapuu.
...
Kärnorna gifva enligt Spülm och flera nära hälften mot sin egen vigt, af en olja, som i godhet liknar mandelolja. Den är utan lukt, och således skicklig att emottaga den af andra luktande ämnen, hvarföre den missbrukas till förfalskningar. Till målningar, och i synnerhet af porträt målare, nyttjas den allmänt. [...]
Nötskalen, som ge god aska, nyttjas i Holland vid färgerierna, och Dr. Handel i Mayntz har funnit fruktfodren (fnaset) tjenliga i stället för Sumach, vid garfning. [...]
Hasselpinnar inlagde i en bösspipa, som väl med lera tilltäppes och glödgas, tjena målare till goda ritkol. [...]
140. Lonicera periclymenum.
RuotsinköynnöskuusamaROSEN - BENVED. Try. Matledsträd. Svensk Caprifolium.
...
Rotens saft förändrar färgen på blått papper till högröd (Fl. der Wetterau).
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti