Åbo Underrättelser 27, 7.4.1829
Det gifwes tre hufwudarter af Munlack eller Oblater, neml.
1) Konfekt-Oblater, som nyttjas af Sockerbagare till underslag på åtskilliga konfekter och i medicinen till omslag kring illa smakande ämnen, som skola intagas, t. ex. Kina o. d.;
2) Nattwards-Oblater eller hostier, och
3) wanliga Bref-Oblater eller munlack. Bland alla slagen brukas de sednare mest.
Oblatbagarens hela konst består uti att af fint hwetmjöl eller stärkelse och watten göra en deg, färga den, samt baka den, ojäst, i formar. Degen färgas antingen med watten, blandade med Cinober, Mönja, Gummi-gutta, Berlinerblått, o. s. w., eller ock med Kimrök, upplöst i bränwin. - Oblatformarne äro antingen slåta eller krusiga. De sednare brukas förnämligast till förfärdigande af nattwardsoblater. Hwarje form består af twå jern- eller messings-skifwor, hwilka äro ungefär ¾ aln långa, ½ aln breda, samt helt tunna. På dem sitter en jerngrepe eller ett handtag, likt en tång. Det hela liknar således ett wåffeljern. Båda skifworna kunna wid begagnandet sammanpressas med en hake eller med ett öfwerslag, hwilket skjutes öfwer grepen. De slåta formarne äro på sin inre yta fullkomligt jemna, glatta och polerade, på det oblaterna måtte få ett glatt utseende. De krusade formarne deremot hafwa innantill fördjupade figurer mellan concentriska cirklar, t. ex. ett lamm, ett crucifix, etc.
Sjelfwa bakningen tillgår på följande sätt. Först uppwärmes formen lindrigt. Sedan islås degen efter behag, och skifworna sammanpressas wid handtaget, medelst öfwerslaget. Derigenom utbredes degen i formen. Nu bakas först ena sidan öfwer elden färdig och sedan äfwen den andra. Oblaten kan derefter utan möda tagas ur formen. För att göra detta ännu lättare, bestrykas formarne förut med wax, helt tunnt.
De på detta sätt erhållna tunna oblatskifwor äro de, hwilka nyttjas af sockerbagare. Will man deraf göra nattwards- eller brefoblater, så utsticker man med en hwasskantig jernring runda brickor ur densamma. I mån af oblatens olika storlek brukas olika slags skärjern.
För några år sedan uppfanns ett helt eget slags brefoblater. Husblås bultas på jern eller stenar med en hammare, tills det förwandlas till helt små korn, samt lägges derefter öfwer natten i kallt watten och blötes. Derpå urkokas det till ett icke för swagt limwatten. Med detta limwatten öfwerstrykes fint papper på bada sidorna, tio till tolf gånger, eller så ofta, tills det erhållit en temligen stark glans. Nu gifwer man det genom åtstilliga färgspad allahanda kulörer, t. ex. rödt genom fernbock och något alun, gult genom Rhus cotinus, eller Quercitron, blått genom indigo, grönt genom blandning af gult och blått spad, o. s. w. Äfwen detta oblatpapper, hwilket tillräckligen starkt sammanlimmar twenne pappersblad, kan medelst ett skärjern formas till runda skifwor. Med stämplar kunna äfwen allahanda figurer derpå intryckas; och husblåsens smak kan man lätt förbättra genom socker, kanel och andra kryddor. Detza oblater hafwa den fördelen att de kunna på resor beqwämligare medföras i en skriflåda, utan att, som de andra, sönderskakas, och att ett med dem warsamt föesegladt bref ej kan öppnas, utan fara att derigenom förderfwa pregeln efter sigillet.
Att man endast af benlim eller husblås kan förfärdiga oblater, genomskinliga eller färgade, är förut för wäl kändt att här behöfwa beskrifwas.
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti