13.4.21

Försök, at af de fleste Lafarter, (Lichenes) tilreda Färgstöfter, som sätta höga och vackra färgor på Ylle och Silke.

Kongliga Vetenskaps-Academiens Handlingar 1801

Sjunde Afdelningen,
öfver Bägarelarvarne Lieb. Scyphiferi.

Af J. P. Westring,
M. D. Kongl. Lif-Medicus.

Denna class af Lafarter har mäst brydt Botanisterne; hvarfåre somlige ansedt dess fläste Species som fåråndringar (variationer) utaf en art (species): eller också gådt til andra ytterligheter, och gjorde däraf flere arter, än de som äro värkelige. Jag vill icke anföra Auctorernas namn, eller uptaga något af deras skäl härtil, för at icke borttaga rummet för det, som genare bevisar nyttan af deras kännedom. Efter mina försök, finner jag den förteckning, som Doct. Acharius gifvit på Lafvarne, vara grundad i deras natur, liksom den är det i deras sätt at växa, hvarföre jag ock bibehåller de namn, som han gifvit dem. Medelst besvärligt arbete och flit, har jag lyckats at sjelf samla alla desse arter, i så tilräckelig myckenhet, at jag därmed kunnat anställa tilräckeligt många försök. Utslagen däraf visa, at vi kunna draga stor vinst äfven af desse, om de begagnas rätt. Med litet besvär, kunna de i stort lätt förvandlas til färgstoft: och detta är troligen rätta sättet at göra den brukbara: då sedan för hvar färgstoft gifves förteckning på de färgor, som däraf erhållas, efter olika betningar och tilsatser. Förgäfves väntas eljest at Färgare skola begagna dessa; ty dels är det dem svårt, at lära känna och åtskilja dem; dels blir det ock mycket besvärligt för dem, at först därat bereda färgstofter, och sedan därefter tilblanda olika färgsatser.

Et fållsynt phenornenc med L. Cocciferus färtjänar at anmärkas. Om Lafven torrkad och pulveriserad, blandas med helt litet lutsalt, och därpå hålles kallt och rent strömvatten, får vattnet strax inom en minut, on stark och hög violett, färg, ganska vacker. Det är undransvårdt, huru en så stark färg kan i sådan hall upkomma? Denna röda färg kommer icke ensamt ifrån de röda knölarne, utan fås äfven af Lafvens hela substance. Förfök anstälde med Laf, utan alla röda knölar, vittna därom. Genom denna egenskap, skiljer sig denna ganska lätt ifrån alla andra nårslägtade, såsom Digitatus, Deformis, Bellidiflorus och Pyxidatus, hvilka lätt kunna förblandas med denna. Et vandt öga åtskiljer dem dock ganska lätt.

Hos oss växa 19 kände arter (species) af denna Lafvarnes afdelning; desse äro 6 försökte, som til största delen äro färghaltige. De öfrige 3 äro sällsyntare, och tyckas ej eller innehålla särdeles färgämne. Ibland delta äro någre, som lofva mycken nytta i färgerierna, och som äfven kunna samlas til betydelig myckenhet. Utaf alla är L. Cocciferus den enda, som tyckes endast fästas på linne, utan synnerlig betning, endast i svag lut, hvarmed den ock skiljer sig ifrån alla andra. Anledning är också, at tro, at den skulle kunna gagnas at utspäda Coccionellen med, för at göra denna dyrbara färgvara mera dryg, hvarmed den äfven kunde göra sig mera förtjent til sit namn af Coccionelle-Laf. Om de röda knölarne, som innehålla mera färg, endast samlades därtil, vinnes säkert ändamålet; ty denna tål tilsats af Tenn-compositionen, som vanligen brukas til coccionellefärgen. Min inskränte tid har icke tillåtit mig, at anställa ännu några särskilte försök häröfver, sedan jag nyligen fick denna anledning af sednare försök.

Det är bedröfligt at se dessa liksom flere af färglafvarne försummade och värdslösade, multna bort utan nytta. Troligen skall en uplyftare framtid, visa mera flit och håg, at begagna dessa naturens alster, som okunnigheten nu endast försummar. Utaf mina försök upfändas nu til Kongl. Vetensk. Academien, 80 färgprof på ylle och 115 på silke, hvilka kunna bevisa sanningen af det som anfördt blifvit. Desse äro alle säkra, ty de flesta äro flere gånger omgjorde, och alla lätta at eftergjöra.

 

L. Scyphiferi: Bägar-Lafvar.

[Cladonia pocillum? Karvetorvijäkälä]

1. L. Cocciferus. ACHARII Prodromus Lichenogr.

Coccionelle-lafven växer til myckenhet på berg och äfven på marken, på torra sandbackar. Den gifver många sköna färgor både åt silke och ylle; men har den egenskapen, at icke tåla stark hetta. I kall uplösning vinnes däraf de bästa färgorna.

På Ylle.

1. Vatten ensamt i ljum tilmakning (maceration) uplöser den, och gifver en vacker Isabelle-färg.

2. Om godset betas i koksalt och saltbetter-uplösning, får godset en ljus citrongul färg, med vatten ensamt.

3. Med lutsalt (Alk. veg. fix.), 10 gran mot et qvintin Laf pulveriserad, får godset en blek köttfärg eller ljusare violette.

4. Lafven macererades 14 dagar i kallt vatten och sedan tilsattes lutsalt, då färgen blef svagare.

5. Med lutsalt i het tilmakning längre tid, (8 dagar) århöll godset en vacker Isabelle-färg.

6. Om godset betas i tenn - composition och sedan lägges i en sats med lutsalt, fås en vacker ljus violette färg.

7. Betas godset förut i lutsalt, får godset sedan i denna färgsoppa mycket högre och starkare färg: Lie de vinaigre.

8. Med flygtigt lutsalt och mineral-lutsalt, fås en blek violette.

9. Om uti en sats af gifven proportion med laf och lutsalt, tilblandas helt litet arsenic och lika mycket mercur. corr. alb. (et gran af hvardera) och hålles i het maceration, får godset däraf en vacker olivegul färg: Se Prangens Farben-Lexicon, Tab. 48, N:o 83.

10. Med lutsalt, galläple och litet arsenic, fås en vacker ljus brunagtig färg: tabac d'Espagne.

11. I starkare hetta och längre tid, blir den blekare.

12. Med lutsalt och hälften däremot af koppar-vitriol, (5 gr. mot et qvintin Laf) fås en vacker ljus grågrön färg; Prangens Farb. Lex. Tab. $7. N:o. 83.

13. Godset betadt i koksalt och saltbetter, sedan i maceration med laf, som sattes med lutsalt och koppar-vitriol: en ljus grågrön färg, écume de mer.

14. Med vatten och kopp. vitriol ensamt: en skön och vacker olivegrön färg. Prangens Farb. Lex. T. 27. N:o. 40.

15. Med litet coccionelle och lutsalt: en blek köttfärg.

16. Godset betadt i tenn-composition, och lafven satt med lutsalt, med litet coccionelle, hvaruti litet tenn-composition drops: en half skarlakans färg, Vinaigre. Denna blandning skulle kunna drifvas til mera fullkomlighet.

17. Godset betades i blysocker och alk. vol. uplöste: Lafven sattes med kalk, blysåcker och lutsalt; hvaraf ingen färg upkom; men med tilsats af litet coccionelle och tenn-composition, upkom en vacker rödbrun färg. Prangens F. Lex. T. 45 — 5.

18. Om denna Laf sättes i urin med L. Furfuraceus och kalk, får godset en vacker olivegul färg.

19. Med kalk och salmiak: en mörk Nankins färg.

På Silke.

1. Vatten ensamt: en ljus ventre de biche.

2. Efter några dagar, på varmt ställe, drog färgen mera i brunt.

3. Med lutsalt, inom några timmar: en vacker mörk couleur de chair.

4. På samma sätt, i längre värma: rödagtig Nankins-färg.

5. Sedan Lafven i 14 dagar blifvit macererad i vatten, och sedan sattes med lutsalt: blekare Nankins-färg.

6. Med lutsalt, koksalt och saltbetter, i solen efter et par dagar: mörkare couleur de chair.

7. På samma sätt längre tid förloras färgen och blir blek Nankins.

8. Om silket betas i tenn-composition och Lafven sättes med lutsalt; en klar och skön, couleur de chair.

9. Med alk. vol. och mineral alk. (Throna-salt) en vacker couleur de chair.

10. Med mera värme blir den icke klar; den drager dä mera åt brunt.

11. Med koppar-vitriol i vatten: en ljus grågrön färg.

12. Med lutsalt, arsenic och merc. corr. a. en stark och mörk ventre de vipère.

13. Med lutsalt och koppar-vitriol: en vacker ljusgrå färg.

14. Med koksalt och koppar-vitriol i solen: en vacker och mörk noisette.

15. Med lutsalt, arsenic och galläple: en mörk rödagtig ventre de biche.

16. Då den Laf, som var satt med vatten, med lutsalt, och med kalk samt salmiac, blandades tilhopa, och dårtil sattes arsenic och galläple, upkom en skön caffébrun färg.

17. De samma med litet coccionelle, gäfvo en sämre färg: en gråagtig couleur de chair.

18. Med kalk och salmiak erhölls en vacker och skön ventre de biche af högre glans.

19. Med mera värme förlorar den sig, och blir svagare.

20. Silket betadt i blysåcker och tenn-composition, och lafven satt med kalk och blysåcker och litet coccionelle, sedan tenn-composition: couleur de chair.

21. Lika med ylle-gods. N:o 16: en vacker couleur de rose.

22. Med L. Furfuracceus i urin med kalk: olivegul.

 

[Cladonia digitata, Kantotorvijäkälä, fingerlav]

2. L. Digitatus, Achar, Prodr.

Finger-Lafven växer malt på gamla träd och trädstubbar: äfven på berg, dock icke til sådan myckenhet, som föregående. Den är mera lös, mjölig och grenig, än den förra. Den ger åtskilliga sköna färgor, och förtjenar at samlas; denna tål mera varma.

På Ylle.

1. Ensamt med vatten, utan all betning, får godset däraf i ljum maceration, en vacker och stark vaxgul färg.

2. Med koppar-vitriol ensamt, ger den en vacker ljus olivegrön färg.

3. Efter lång maceration i kallt vatten, och sedan med lutsalt: en ljus couleur de chair.

4. Om godset betas i koksalt och saltbetter, får det af lafven i vatten ensamt, en vacker ljus umbra, eller mörk nankins-färg.

5. Med lutsalt, koksalt och koppar-vitriol: en grågrön färg.

6. Om Romersk alun och samma vitriol tilsättes, får godset en olivegul färg.

7. Med kalk och salmiac: en vacker ljus umbra.

8. Den samma med tilsats af koppar-vitriol: en mörkare umbra.

På Silke.

1. Kall maceration i vatten: en vacker nankins-färg.

2. Samma med varm maceration: en vacker gul färg.

3. Med lutsalt och varm maceration öfver en natt: vacker chamois, med mycken glänts.

4. Kalk och salmiac, efter en natt i varm maceration: en skön brun färg med mycken glänts.

5. Efter 14 dagars kall maceration: en vacker mörk noisette.

6. Samma, längre tid: ljusare färg.

7. Med vatten och koppar-vitriol: ingen särdeles färg.

8. Den samma i varma: vacker feuille morte.

9. Efter 14 dagars kall maceration, och sedan med lutsalt: en blek couleur de chair.

10. Med lutsalt längre tid: en vacker tabac d'Espagne.

11. Med koppar-vitriol och Romersk alun: en vacker noisette.

12. Kalk och salmiac kortare tid, fe N:o 4: ljusare.

13. Samma med koksalt och saltbeter samt koppar-vitriol: ljus feuille morte.

14. Med lutsalt, efter 8 dagars het maceration: en mörk noisette.

 

[Cladonia sulphurina, Keltatorvijäkälä, trasig pöslav]

3. L. Deformis. Achar. Prodr.

Pös-Lafven växer på berg oeh ibland löfmossor på backar och är icke sällsynt. Den är större och frodigare än de andre; men håller minst färgämne af alla. Ehuru den också finnes hafva roda knölar, så ger den ändock icke någon särdeles färg. Den tyckes fålunda med skål kunna skiljas ifrån de tvänne föregående. Den är försökt, liksom de andra, på många sätt; men som ingen färg fås, blefve det för vidlöftigt och onödigt at upråkna dem.

På Ylle.

1. Efter 14 dagars maceration i vatten, och sedan med Lutsalt: en svag couleur de chair.

2. Med lutsalt i starkare värma: en ljus umbra.

3. Med kalk och salmiac: något mörkare umbra.

På Silke.

1. I vatten öfver en natt: en mörk noisette.

2. Med lutsalt föga eller ingen färg.

3. Efter 14 dagars maceration, och sedan med lutsalt: en blek nankins-färg.

4. Med lutsalt i värma, föga färg.

5. Med kalk och salmiac: en oren couleur de chair.

6. Den samma längre: något brunagtig.

7. Den samma med koksalt: mörk noisette.

 

[Cladonia macilenta, tappitorvijäkälä, mager bägarlav, småbägarlav]

4. L. Filiformis. Achar. Prodr.

Smal-Lafven är mera sällsynt, växande ibland löfmossor, och på berg. Det är med möda man kan samla några lod däraf: också innehåller den icke mycket färg.

På Ylle.

1. Med vatten ensamt: en ljus umbra.

2. Om lutsalt tilsättes, fås en ventre de Biche.

3. Med kalk och salmiac: en ljus noisette.

På Silke.

1. I vatten ensamt ger den en ljus noisette.

2. Med lutsalt, en blekare noisette.

3. Med kalk och salmiac: en ljus ventre de biche.

 

[Cladonia bellidiflora, koreatorvijäkälä, blombägarlav]

5. L. Bellidiflorus. Achar. Prodr.

Blomtopps-Lafven är mycket sällsynt. Jag fant den första gången växande ibland Sphagnum pal. på Rodmäsen, 6 fjerdingsväg ifrån Norrköping. Den liknar en blomstrande Bellis, och är mycket vacker; men gifver icke särdeles vackra färgor, utom några på silke.

På Ylle.

1. Med lutsalt ger den en någorlunda vacker umbra-färg.

2. Med kalk och salmiac: en mörk kött-färg.

3. Den samma efter längre maceration i värma: en mörkare köttfärg.

På Silke.

1. Efter 14 dagars maceration i vatten, och sedan med urin: en skön Isabelle-färg.

2. Med vatten ensamt, får silke däraf en skön och gläntsande Bolus-färg.

3. Med flygtigt lutsalt och soda: en vacker noisette.

4. Med lutsalt: en vacker ljus Isabelle-färg.

5. Med kalk och salmiac: en mörk kött-färg.

 

[Cladonia pyxidata, ruskotorvijäkälä, trattlav]

6. L Pyxidatus. Achar. Prodr.

Tratt-Lafven är mycket allmän, och kan samlas til myckenhet. Den förtjänar ock et utmärkt rum ibland våra färgstofter.

På Ylle.

1. Med kalk och salmiac fås en stark vax-gul färg.

2. Om koppar-vitriol blandas til, med kok-salt och saltbetter, får godset en vacker grön färg, som är ägta.

3. Med kalk, salmiac och koppar-vitriol efter 6 dagars het maceration, fås en mycket vacker svartbrun färg, som skiftar åt ljusbrunt i solen. Denna färg är mycket behagelig för ögat. Prangens Farb. Lex. T. 36* N:o. 1.

4. Lutsalt och koppar-vitriol gifva en skön celadon grön färg.

5. Med mera lutsalt blir färgen gulgrön.

6. Tilsättes koksalt och saltbetter, blir den starkare celadon grön.

På Silke.

1. Med vatten ensamt: paillegul.

2. Långre tid och i värme macererad, blir färgen hög carmelite.

3. Med lutsalt fås en vacker paille, i kall maceration.

4. I varm maceration med lutsalt: en starkare paille.

5. På samma satt längre tid: en ljus carmelite.

6. Med tilsats af koppar-vitriol: en ljus gulgrön färg.

7. På samma satt med mera värme: mera grönagtig.

8. Med kalk och salmiac i kall maceration: en blek paille.

g. På samma satt längre: en skön klar och ljus citron-gul färg.

10. I längre värme drages färgen åt carmelite.

11. Med tilsats af koppar-vitriol: en grå-grön färg.

12. Efter längre varm maceration: mera åt brunt.

 

[Cladonia squamosa? suomutorvijäkälä, fnaslav?]

7. L. Ventricosus. Achar. Prodr.

Buklafven växer ömnigt i skogarne på berg ibland löfmossor, och äfven på stubbar och på marken. Den gifver åtskilliga starka och vackra färgor.

På Ylle.

1. Med vatten ensamt, gifver den en vacker umbra-färg.

2. Lutsalt, koksalt och saltbetter samt koppar-vitriol, gifva en vacker olive färg.

3. Med lutsalt och koppar-vitriol ensamt, blir färgen vackrare olive-grön.

4. Lafven sattes med lutsalt, koksalt och saltbetter samt koppar-vitriol och romersk alun, då godset fick en skön mörk carmelite.

5. Med kalk och salmiac efter 8 dagars varm maceration, blir färg-soppan violette, och godset får en vacker coulear de chair.

På Silke.

1. Med vatten: en blek paille.

2. Efter 14 dagars maceration i vatten och sedan i urin: couleur de chair.

3. I vatten ensamt med koppar-vitriol: grön.

4. Med lutsalt och koppar-vitriol: en vacker och klar grågrön färg, med mycken glans.

5. Lutsalt, koksalt och saltbetter, gifva en ägta och klar carmelite.

6. På samma sätt fås med kall maceration en ljus merde d'oye.

7. Likaledes i lindrig värme: en ljusare carmelite.

8. Med kalk och salmiak: en blek paille.

9. På samma satt i värme: en vacker noisette.

10. På samma sätt med koppar-vitriol: en vacker feuille-morte.

11. Den samma i längre maceration, starkare feuille-morte.

12. Efter 14 dagars stark maceration i hetta, fick spadet en stark violette färg, ocg silket en vacker couleur de chair.

13. Med lutsalt först, och sedan kalk och salmiac; en mörk noisette.

 

[Cladonia coccifera, punatorvijäkälä, kochenillav?]

8. L. Tubulatus.

L. Sub-cartilagineus, albus, bacillis tubulatis simplicibus, tuberculis fungosis brunneis.

Tub-Lafven har ej blifvit uptagen af Doct. Acharius. Den växer nog kringspridt här, fast sparsamt imellan löfmossor. Den gifver många vackra färgor.

På Ylle.

1. Med lutsalt: en vacker umbra.

2. Med vatten ensamt: gulaktig carmelite.

3. Med kalk och salmiac: en ljus couleur de chair.

4. Den samma längre: mörkare.

5. Efter 12 dagars het maceration: mörk köttfärg.

6. Med tillsats af koppar-vitriol: en vacker grå färg.

På Silke.

1. Med vatten: vacker paille.

2. Samma, längre i varm maceration: carmelite.

3. Med lutsalt: högre paille.

4. I mera värme: ljusare paille.

5. Samma med koppar-vitriol: carmelite.

6. Med kalk och salmiac: noisette.

7. Med tilsats af koppar-vitriol: mörk couleur de chair.

8. Samma i längre värme: ljusare.

 

[Cladonia fimbriata, pikkutorvijäkälä, naggbägarlav]

9. L. Fimbriatus. Achar. Prodr.

Nagglafven växer hår och dår ibland löfmossor. Gifver icke många färgor.

På Ylle.

1. Med vatten: vaxgul.

2. Med lutsalt: gulagtig carmelite.

3. Med kalk och salmiac: mörkare gulagtig carmelite.

På Silke.

1. Med vatten: klar, hög noisette.

2. Med lutsalt: ljusare noisette.

3. Med kalk och salmiac: vacker noisette.

 

[Cladonia gracilis subso. gracilis, silotorvijäkälä, stängellav]

10. L. Gracilis. Achar. Prod.

Stängel-Lafven växer ömnigt i skogarne, men gifver ej särdeles vacker färg.

På Ylle.

1. Med vatten: paille.

2. Med lutsalt: noisette.

3. Med kalk och salmiac: ljus carmelite.

På Silke.

1. Med vatten: blek pailte.

2. Med lutsalt: vacker paille.

3. Med kalk och salmiac: vacker carmelite.

 

[Cladonia gracilis subsp.turbinata, metsätorvijäkälä, bägarstängellav]

11. L. Turbinatus. Achar. Prod.

Trumpet-Lafven är ej eller sällsynt. Den våxer ömnigt på berg och ibland löfmossor.

Den är nåra flågt med den föregående, och efter mina försök, skulle jag tro den vara blott en större artförändring däraf.

På Ylle.

1. Med vatten: vacker paille.

2. Med lutsalt: noisette.

3. Med kalk och salmiac: ljus carmelite.

På Silke.

1. Med vatten: ljus noisette.

2. Med lutsalt: vacker paille.

3. Med kalk och salmiac: ljus carmelite.

 

[Cladonia cornuta, puikkotorvijäkälä, syl-lav]

12. L. Cornutus. Achar. Prodr.

Spits-Lafven finnes ömnigt växande bland ofmossor, och äfven ensam på berg och Rubbar. Den gifver vackra färgor åt ylle; men inga, särdeles åt silke.

På Ylle.

1. Med vatten: en vacker ljus citrongul färg.

2. Med mera värme: en skön carmelite.

3. Med lutsalt: en blek noisette.

4. Med kalk och salmiac: vacker ljus carmelite.

5. Samma med tilsats af koppar-vitriol: en mycket vacker och ägta olivegrön färg.

6. På samma sätt med mera värme: en snorkare stark olivegrön färg.

På Silke.

1. Med vatten: noisette.

2. Med lutsalt: paille.

3. Med kalk och salmiac: carmelite.

 

[Cladonia subulata, sormitorvijäkälä, hornbägarlav]

13. L. Radiatus. Achar. Prodr.

Tand-Lafven växer til myckenhet på våra berg. Den gifver åt silke flera färgor, som äro vackra; men föga eller inga åt ylle.

På Ylle.

1. Efter 14 dagars maceration i vatten, och sedan med kalk och salmiac: en blek eller ljus carmelite.

2. På lika sätt med lutsalt: en blek paille.

På Silke.

1. Med vatten: vacker noisette.

2. Efter 14 dagars maceration och sedan med kalk och salmiac: en vacker carmelite.

3. Med lutsalt: blek paille.

4. Efter 14 dagars maceration med lutsalt: vacker paille.

5. Med kalk och salmiac samt koppar-vitriol: en ljus grågrön färg.

6. Med kalk och salmiac ensamt: en blek paille.

7. Efter 14 dagars maceration med urin: en mörk noisette.

 

[Cladonia foliacea, jalotorvijäkälä, älghornslav]

14. L. Alcicornis. Achar. Prodr.

Elghorns-Lafven växer ömnigt på marken ibland löfmossor. Den är ock färghaltig.

På Ylle.

1. Efter 14 dagars kall maceration i vatten, och sedan med lutsalt: en blek noisette.

2. Med kalk och salmiac: noisette.

3. På samma sätt längre: litet mörkare.

4. Efter 14 dagars kall maceration, sedan kalk och salmiac: ljus carmelite.

5. Med kalk och salmiac, samt koppar-vitriol: en mycket vacker grön färg.

6. På samma satt i längre varm maceration: mörkare grön färg.

På Silke.

1. Efter 14 dagars kall maceration i vatten, och sedan med lutsalt: blek noisette.

2. Med kalk och salmiac: mörkare noisette.

3. Efter 14 dagars kall maceration och sedan i urin: en vacker paille.

4. Med lutsalt: paille.

5. Efter 14 dagars kall maceration i vatten, och sedan med kalk och salmiac: ljus Carmelite.

6. Med kalk, salmiac och koppar-vitriol: en ljus celadon.

7. På samma satt i längre värme; en grågrön färg.

 

[Cladonia turgida, paksutorvijäkälä, sväll-lav?]

15. L. Parechus. Achar. Prodr.

Hornblads-Lafven är ock icke sällsynt: den växer ibland löfmossor. Har mycken likhet med föregående, och tyckes vara en blott art-förändring däraf. Ger föga färg.

På Ylle.

1. Med kalk och salmiac: vaxgul färg.

2. Med tilsats til de förre af koppar-vitriol: en vacker grön färg.

På Silke.

1. Med vatten: blek paille.

2. Med lutsalt: paille.

 

[Cladonia amaurocraea?, louhikkotorvijäkälä, stor pigglav]

16. L. Pleolepis. Achar. Prodr.

Fjäll-Lafven är mera sällsynt. Den kommer nära i slägtskap med de tvänne föregående. Den gifver endaft en vacker celadons färg, som dock bor sätta värde på denna lafart.

På Ylle.

1. Med kalk och salmiac: noisette.

2. Med lutsalt och koppar-vi triol; en skön och klar celadons färg,

På Silke.

1. Med lutsalt: paille.

2. Om koppar-vitriol tilsättes med lutsaltet; en ljus celadon.

3. Med kalk och salmiac: noisette.

Ei kommentteja :