I. J. N.
Afhandling om chemiens tillämpning til ylle manufacturers förbätring, förra delen, med vederbörandes samtycke, vid kongl. lärö-sättet i Åbo, Under Oecon. Directeuren Chem. Professoren samt ledamöten af Kongl. Svenska Vetenkaps Academien, Herr Pehr Adrian Gadds inseende, Såsom et Academisk Lärdomsprof, utgifvit och förvarat af Johannes Leisten, Viburgens.
I Åbo Academiens Öfre Lärosal för midd. d. 30. Oct. 1765.
Åbo Tryckt hos J. C. Frenckell.
Hennes Kejserlige Maj:ts
Högtbetrodde man och Stats-råd Samt General-Directeur af revision i Wiborgs Gouvernement, högvälborne Herr Georg Giesbrecht von Kallman
Eder. Excellences. Lysande. Egenskaper. Och. Mångfaldiga. Förtjenster. Hafva. Långt. För. Detta. Rislat. Dess. Vårda. Namn. Uti. Marmor. Och. Årestoder. Och. Tillika. Intagit. Allas. Hjertan. Ät. Älska. Dess. Allmänt. Vördade. Person.
Af. Samma. Drift. Vågar. Jag. Uposfra. Eders. Excellence. Detta. Mit. Academista. Snilleprof. Uptag. Nådigste. Herre. Det. Samma. Såfom. Et. Ringa. Men. Dock. Det. Störda. Prof. Jag. Åstadkomma. Kan. Af. Min. ödmjukaste. Vördnad.
Eders. Excellence. Taktes. Nådigt. Nu. Och. Framdeles. Hugna. Den. Med. Sin. Höga. Gunst. Som. Beståndigt. Til. Döden. Förblifver.
EDERS EXCELLENCES
underdån-ödmjukaste tjenare Johannes Leisten.
Herren Domprobsten öfver Friedrichshamns, Stift, Högvördige och Höglärde.
Herr Fabian N. Gudseus,
Tillåten. Mig. Höggunstige. Herrar. At. Lårdomsprof. Afskildra. Den. Vördinre. Hyst. Mine. Höggunstige. Herrar. Hos. Sig. Innesluta. Dens. Lycka. Och. Altid. Framhårdar. Med. Djupaste. Vörd.
Högvördige herrar
Ödmjukaste Johannes
Herren domprobsten öfver Wiborgs Stift, Högvördige och Höglärde
Herr Magnus Alopæus,
Få. Igenom. Detta. Mit. Första. Academiska. nad. Jag. För. Eder. Så. Lange. I. Mit. Och. Förmån. Vårdes. I. Om. Åtanka. Vålfård. Hvilken. Af. En. Glad. Pliktnad.
Domprobsternes
tjenare Leisten.
Herren kyrkoherden Vid Säckjerfvi Församling i Friedrichshamus Stift, Välärevördige och Höglärde
Herr Eric Sylvin, mun huldaste fader.
Et. Långe. Efterlängtat. Tilfalle. Gifves. Mig. Nu. Omsider. At. Offenteligen. Ådagalägga. Den. Vördnadssulla. Tacklamhet. Hvarmed. Mit. Hjerta. Altid. Varit. Uplyllt. For. Min. Huldaste. Faders. Beståndiga. Godhet. For. Mig. Den. Faderliga. Ynnest. Omvårdnad. Och. Ömhet. Som. Mig. Alt. Ifrån. Min. Spådaste. Ålder. Blifvit. Bevift. Har. Varit. Så. Stor. At. Den. Ej. Nog. Af. Mig. Kan. Erkennas. Ån. Mindre. Beskrifvas.
Anse. Min. Huldaste. Fader. Med. Vanlig. Ynnest. Detta. Närvarande. Lårdoms. Prof. Och. Uptag. Det. Som. Et. Ringa. Vedermåle. Af. Min. Vördnadsfulla. Tacksamhet. Det. Är. Ock. Tillika. En.
Liten. Skörd. Af. De. Lårdoms. Och. Vishets. Frön. Som. Min. Huldaste. Fader. Med. Så. Mycken. Kostnad. Och. Omsorg. Hos. Mig. Låtit. Nidså.
Den. Högste. Göre. Min. Huldaste. Faders. Lefnad. Såll. Och. Mångårig. Och. Förvandle. Omsider. Des. Jordiska. Vandel. Uti. En. Evig. Glädje. Och. Salighet. Til döden framhärdar
min huldaste faders
lydigste son Johannes Leisten.
Comministern vid församlingen i Bierno Sochn, Årevördige of Vällarde
Herr Carl Gustav Leistenius, min högträrade kära farbror.
Til. Ödmjuk. Och. Skyldig. Erkånsla. För. De. Många. Välgärningar. Som. Under. Mit. Vistande. Här. På. Orten. Af. Min. Huldaste. Farbror. Mig. Blifvit. Beviste. Varda. Desse. Välmenta. Rader. Eder. Upossrade. Med. Önskan. Af. All. Sjelfönskelig. Sållhet. Och. Beständig. Välgång. Förblifver
min högtärade kära farbroders
lydigste Borson Johannes Leisten.§. I.
(*) Herr Professor Pehr Adr. Gadds tal, om medel at främja Chemiska Vetenskapers nytta i Borgerliga Samhållen pag, 32. tryckt i Stockholm.I början af detta seculo, var man ännu intagen af de fördomar, at Chemien i anleende til dess tillämpning och 12 nytta stråckte sig föga längre än til Pharmacien, och Metallurgien; man trodde at hela denna ådla Vetenskapens Theorie för öfrigt endast: var sysselsatt med et fåfängt och onyttigt gullmakeri; men nu mera, sedan denna Vetenskapen blifvit updagad ifrån des mörker; Sedan fabler och gåtor med et otydligt Hjeroglyphiskt lärosätt blifvit ifrån Vetenskapen uttömde; Så har man til allmän bätnad rönt och erfarit, at intet stånd, och ingen näring kan umbära des kunskap. Vår tid ser, märker och gläder sig billigt åt det ljus denna Vetenskapen nu få ymnigt utsprider til ailahanda göremål. Hon utdelar sin nytta få åt Clerk som Lekman, så att den, som förer fil och väf polen, som åt den, som far i jorden, gräfver i hällebergen, och hvilken pådrager harnesket, samt blottar svärdet för sina landsmans frihet, lif och egendom.(*)
Min affigt är för denna gången, at hvarken visa denna ädla Vetenskapens nytta för Slögder i gemen, icke eller at utreda Chemiens tillämpning til alla slags Manufacturtilverkningar, hälst hvarken mina vilkor, insigt och tid tillåta mig, at i des fulla vidd, sådant utföra. Jag fäster endast min upmårksamhet vid det som angår ylle Manufakturer i får, och hoppas at den Gunstige Låsaren detta mit ringa försök härom, bevågit uptager.
§. 2.
Alla Slögder kunna föras til tvånne hufvudflockar; antingen bestå de i förädling af rå ämnen ifrån Växt- och Djurriket, hvilke tilredas med handkraft utan eldens tilhjelp, och höra desse mäst til väffpolen, samt kallas Manufacturer, eller ock lyda de under hammare och fil, beredas igenomem eld, och hafva namn af Fabriquer. Ibland de förra slags slögderne äro altså Ylle Manufakturer de, som nu förtjena i denna afhandling min upmårksamhet, och äro desse rå ämnen ifrån Djurriket, samt skal efter deras sårskilta beskaffenhet detta ämne närmare utredas.
At Chemien så i detta som andra slags slögder gjort alla tider dråpelig nytta, därom är ej
tvifvel. Ifrån Ægypten täljer Chemien sin börd, här hafva äfven allahanda slögder i de äldsta tider blifvit updrifne til största högd, så at det gamla Ægypten, om en Herodoti utsago, skal äga vitsord, haft 20000 vål bebodde Städer, eller som Diodorus Siculus påstår 18000." Chinefarne, hvilka man torde så anse för deras afsöda, hafva icke eller däruti vanslågtats ifrån sina Stamfäder. Med Grekelands kunskap i Chemiske Vetenskaper infunno sig där äfven slögderne med. Så var det ock med Judafolket, den tiden slögder stodo hos dem i flor, samt lika öfvertygelse har man härom hos de Phœnicier, Carthaginenser, de Romare, som ock om Italien, sedan Chemien jämte andra Vetenskaper blefvo dårstådes af det Medicæiska huset bärgade och til Europen inflyttade; at ej förtiga, det de arbetsamme Morerne, som Ustaritz berättar, endast i Spanska Staden Sevilla haft 16000 väfstolar på Siden och ylle tyger, och äfven ibland sig samma tid hyst flere så denna som andra Vetenskapers älskare.
§. 3.
Af alla Manufakturer, så förtjena hos oss största upmårksamhet Ylle tilverkningar, så vida i anseende til Climatets strånghet och köld de äro slögder af första nödvändighets graden. Af ull hafva vi våra kläder, tröjor, strumpor, och allahanda ylle tyger, samt af Camel- och andra slags hår, ragg och tagel, en myckenhet andra väfnader; härpå grundar sig Hatt-o ch Filtmakeriet och
åtskilliga dylika tilverkade varor. Men huru ullen och deste rå ämnen först i sig sielf skola förädlas och vidare beredas til nytta för desse slögder, där til är Chemien vågledare.
(*) J. H. G. Justi Oecon, Schrifften 2 B. p. 8.At efter ullens art, godhet och finhet den i arbetet faller bättre eller sämre, samt at des lyster och värde därefter rättar sig, är allmänt bekant, men at ock den grofvaste landt ull igenosn Chemisk beredning kan mångfallt öfver sit värde förädlas, det utvisar Chemiska rön och försök, samt förmenes en Italienare i Wien redan varit innehafvare af en så gagnelig kunskap. (*) Den som ock vet, hvad verkan Lixivia alcalina med en viss proportion oljor kunna hafva på ullen, när den i lindrig värma med dem undergår en maceration, den ser och lätt möjeligheten däraf.
Förutan detta bör ock ullen efter forteringen tvättas, torrkas, plysas, flackas, smörjas, skrubbas och kardas, förrån den kan spinnas och användas til väfnader. Och härvid undergår den straxt tvenne tydeliga Chemiska operationer.
1:mo Sker hår, med ullen en Diacrisis Chemica, i det igenom tvättning des naturliga fetma til någon del uplöses och afskiljes; Vid denna Chemiska solution fordras altså et lämpeligit menstrum, och at det nyttjas med behörig afpassad styrka, samt under en viss grad varma. Vatn allena kan ej uplösa fetmor, utan i synnerhet äro Alcaliniske salter de, som med fetma i vatn utgöra et såpaktigt ämne; fölgakteligen äro Lixivia alcalina, de lämpeligaste medel, hvarigenom vid ullens tvättning des öfverflödiga fetma och orenligheten därifrån kan afskiljas; hvarföre ock med godt gagn vid manufacturer, urin eller asklut til ullens tvättning nyttjas; men den senare dock med större förmon, eller den förra, til hälften åtminstone med lut upblandad. I fall dessa Lixivia alcalina brukas vid ullens tvättning för mycket saturerade och starka, så förstöres däraf ullens styrka och lenhet, hvarföre högstnödigt är, at de diluerade eller utspådde därtil användes och ej under större grad af värma, än den som svarar emot 140 grader på Fahrenheghts eller utgör 60 grader på Svenska
Thermometern. I allmänhet sker häruti vid Manufacturerne dock ofta skadeligit misstag, i det
ullen vid tvättningen med desse föregående uplösande menstrua tillätes at ligga, om icke ibland
kokas i så hett vatn at det siuder, och innehar det då redan 40 graders större varma än vederborde, samt altså ej annat kan, än mycket däraf försvagas til des styrka och vårde.
2:do Når ullen efter tvättningen skal torrkas, så sker därmed en operatio Chemica; som hörer til et slags calcination, och hvilket har afseende på det vatn- olje- och saltaktiga väfendet, som igenom värma utur ullen under afdunftningen bortdrifves. Härvid är åter nödigt, at ej någon hastig och häftig värma brukas, utan den som är lindrig och i ständigt aftagande.
Likaledes anställes 3:tio igenom ullens plysning, flackning och smörgning en emollitio Chemica, förrän den vid kardning låter reda fin: och kan spinnas; samt förefalla härvid flere omständigheter, som förtjena en Chemisk upmårksamhet. Med de första handgrepen påsyftas ullens Mechaniske uttäning, fördelning och mökning och hvarmed ej väldsamt bör tilgå; men at ullen smörjes med olja förut, och sedan i varmt rum kardas, som ock at ullkammeriet med kammullen altid verkställes med Jårnkammar, som under ullkamningen ständigt upvärmes, sådant utmärker tydeligen ullens Chemiske upmjukning, som hår vinnes igenom en calcinatio illitoria.
Angelågit är härvid, at ullen ej för mycket eller litet oljas, och at ullkammarne ej til för hög grad, under kämningen, må upvårmas, så at ullen, antingen af för mycken heta ej til sin styrka blifver skadd, eller ock at den til ullen blandade oljan blifver altförmycket Enpyreumatifk, då den, såfom et, ullens mjukhet och uttåning befordrande menstrum, mycket försvagas i des styrka; at ej förtiga det igenom Chemiska försök framdeles bör utredas, om vegetabiliske eller animaliske oljor i detta fall göra större eller mindre gagn, samt om i anseende til fårska och hårskna oljor i denna omständighet yppar sig någon betydande skilnad.
§. 4.
Vid ullens spinning til kläden, är det ej nog, at träden dragés och spinnes jämn utan knotter och knutar, utan ligger ock mycken magt därpå, at til kläden och ylle tyger alt efter det de skola undergå hel eller half valkning, en sådan ull straxt vid forteringen til deras väfnad väljes, som år kort, och at garnet spinnes löst, samt ej hårdt tvinnas. Kammullen som består af långhårig ull, och hvilken antingen är sommarull, eller fås efter enskäriga får, den låter ej väl arbeta sig under valkstamparne, icke heller tofvar den så väl ihop, som vederborde.
I England, hvarefst de bästa och finaste kläden nu för tiden göras, stråcker sig allmänna lagens upsigt därhän, at gammalt och friskt ullgarn, torrt och något mera fuktigt, garn af sommar- och vinterull ej vid hårdt ansvar til et och samma stycke kläde får ihopWandas, emedan klädet under
valkningen däraf varder randigt, strimmigt, och får olika täthet och tjocklek.
At ock til hvart och et stycke kläde oförfalfixat må nyttjas lika god ul! och lika fint garn, få
år stadgat, at alla stycken kläden af viss utmärkt finhet bredd och längd altid skola innehålla lika vigt. Kläden som i York och Kent tilverkas, de bestå til 30 och 34 alnar i längden samt äro 6 och et halft qvarter i bredden och måste altid vara af 86 skålp. vigt, Essex, Norfolks och Suffolks kläden hålla 27 til 29 alnars längd, och 7 qvårters bredd, böra väga 80 skålpund. Coventry, Worchester, och Herfordschire äro af 30 til 33 alnars längd, och 6 och et halft qvarters bredd, väga 78 skålpund, samt Oxford, Sommersets och Glocester kläden som
hålla 19 til 30 alnars längd och 7 qvårters bredd, är ej tillåtit at finnas öfver 76 skålp. vigt. Igenom denna författning förekommes bäst alt underslef vid manufacturerne, och kan härigenom hvart fortement kläden bibehållas vid des tilständiga finhet och godhet, ty om manufacturisterne ej til hvart och et slags kläde nyttja så god ull och så fint garn, som vederbör, röjer det sig straxt under hållningen; med otilbörlig öfvervigt emot klädets långd; är åter ull och garn nyttjad til des råtta halt och finhet; men klädet är glesare ihopväfvit än vederbort, så utmärker undervigten af des tyngd detta fel och bedrägeri.
§. 5.
Vid ullens väfning til kläden eller ylletyger, så förekomma äfven åtskilliga omständigheter, som utan Chemisk kunskap ej kunna i akttagas; så förefaller här nödigt val af tjenliga ämnen til kättlngens limning, som ock, at efter det ullen mer eller mindre i förhallande til sin halt i valkningen, främjar klädets täthet, styrka och tjocklek, så bör den ock användas än til uprånning, än til inslag.
Ars collaoticæ, som i Chemien underrättar oss om beskaffenheten af allahanda slags luta, den gifver och bäst ljus huru genom limaktige ämnens tilsats ville ylle rå ämnen förut böra beredas. I fall icke med gluten af symphytum, Angoriske Camelhåret, som tages af Capra angolensis, förut beredes, så kan däraf hvarken Camelgarn spinnas, än mindre något Camlotte väfvas. De luta, som nyttjas til bomulls- ocn linne väfnader, äro aldeles otjenliga för ylle. Lim som tilverkas vid trankokerier af de öfverlefvor som af hvalfiskspeck och dylikt qvar blifver, har icke eller den styrka som vederborde; äfven som alla de limarter, hvilka med gummata äro upblandade, ej på långt når göra det gagn som med kättingens limning af ylle väfnader påsyftas. Det lim är det bästa och starkaste, som göres af siskskinn, får- och kalkskinn samt pergaments afskaf, och bör Chemien framdeles genom försök utreda, om icke vid ylle- manufakturer färskilte luta böra nyttjas, alt efter det som kläden, eller ylle tygerne antingen med alcaliske eller ock sura salter skola färgas, som ock, i fall icke äfven, stenlimarter, vid ylle och linne manufakturer kunde med förmon brukas, så vida deras häfte (cohesio), ej af regn eller annat vatn kan uplösas.
§. 6.
At vid kläden och ylletygers väfnad äfven ej ringa ankommer på väl afpassad ull och ullgarns forter, samt deras behöriga tilslag i väfven, det är allmänt bekant; men så vida håruti altsammans måst beror på en efter ändamålet lämpad ullblanning, så bör alt detta ske och verkställas efter Chemiska grunder. I valkningen undergå allahanda ylle väfnader en trituratio Chemica, men i afseende på deras starkare eller svagare tilslag i väfven som ock efter ullblanningen, så få de dock däraf olika styrka och täthet. I Engelska klädesstolar tilslås hvart spolskott af inslaget med 10 slag, med Franska, Hollendska och Tyska kläden sker det endast 6 gånger. Efter valkningen öfverträffa fördenskull ock Engelska kläden altid de andra i täthet och styrka.
Sällan nyttjas fin Spansk ull både til inslag och uprånning. Vid väfnad af de så kallade Nainlondrins, som äro en art af de förnämsta kläden, som nu mycket tilverkas i Languedoc, Roussillon, och i nedre Delphinatet, af dessa bör finaste arten bestå i alt af den, tästa Segoviske ullen, men andra fortementet innehåller til uprånning Soria och til inslag Segovisk ull. Desutom nyttjas altid vid klädesfabriquerne i Engeland, til sina kläden, Engelsk ull til uprånning, men Spansk til inslag.
Drap des Dames dårtil brukas äfven mycket fint ullgarn, men väfves lösare, samt består upränningen där uti af et til vänster hårdt tvinnat gam, inslaget tvinnas löst och til höger samt undergår det en lindrig valkning, hvaraf det blifver tunnare och mjukare än som annat vanligt kiåde. Skilnaden emellan Flanell, utländske bojarterne Molleton och Paniston, Ratin och ylle färger samt kläden, är ock ingen annan, än den, trädens tvinning, väfnadens mindre täthet samt hel eller halfvalkning gör. Kirsei är ock et sådant slags halfkläde, hvilket i synnerhet i Holland mycket tilverkas, samt bekläda Holländarena mästa delen af sit krigsfolk därmed. Det valkas starkt, men öfverskäres litet.
Våra inhemske klädes manufacturers förbättring och upkomst beror altså
1:mo på Spanska och Engelska Schäfferiers införande och bibehållande i landet, af hvilka de förra på Oland, Gottland och i södra delen af Riket med all förmon Oth beqvämlighet kunna underhållas: men de senare äfven i de nordligare orter och landskaper af Riket.
2:do at förvandlings schäfferier i Landet inråttas, så at det Engelska Fårslaget förses med Spanska eller goda Castillianska Baggar, och at för vårt inhemska färslag hufvudsakeligen nyttjas Engelska Gumfar; hvarigenom efter hand, afvelen af vårt egit lands färslag ej allenast blifver större och frodväxtare, utan ock finulligare.
3:tio at kunskapen af ullsorteringen främjas i landet, som ock at folket til den finare ylle spånaden upmuntras.
4:to At til grofva kläden åtminstone sommarull til hälften med vinterull inblandas, och at vid klädes manufacturer den sämre ullen altid nyttjas til uprånning, men i förhållande däremot, finare ull til inslag i väfven.
5:to At kläden af viss utmårkt finhet samt längd och bredd, äfven igerom Hallordningar tilhållas at altid innehålla en viss utsatt tyngd i vigten.
6:to At våra kläden, äfven som i Engeland sker, med hårdare tilslag väfves.
7:mo At väfningen verkstältes och ullen väljes efter hvarjehanda ylletygs art mera ordenteligen än hårtils skett, och
8:o at våra Färgare, på obehörigt sätt ej må spara och njugga hvarken med nödiga Salter vid ylletygers betande och beredning til färg, icke eller med sielfva färgestofternes tilsats i färgningen.
Vårt allmännaste Valmar, som tilverkas af vår landt-ull, är nu söga bättre, än de utländskas Sparagon, Buré, Cardelot, Cassard de Willage, Frock och Bissonata, hvaraf i Italien de grofvaste munkkläden göres: men om til den samma, efter sortering, skulle på det sättet nyttjas ull til väfnad, at rygg- och nackullen användes til inslag: men den öfriga til uprånning, och at denne väfnaden skulle undergå behörig valkning, färgning och annan vanlig appreture; så kunde säkert vårt Valmar lätt härigenom förädlas mångdubbelt öfver sit förra värde.
§. 7.
Hvad ylle tyger fårskilt angår, så äro de af åtskillig beskaffenhet; så i anseende til rå ämnen
hvaraf de bestå, som ock i förhållande til väfnings och tilverkningssättet. Ämnet de innehålla, är än ull och hår, än ragg och tagel, än ensamt någondera, än ock nyttjas de blandade med hvarannan, än linne och hampegarn, än ock något grost Silke til uprånning.
Igenom väfnad tilverkas äfven ylle tyger, än som linne, än med blomerade och inväfde faconer, än som sammet och plysarter, på någondera ytan (superficies} upskurne, än ock förfärdigas de med intryckte figurer, vattring och annan dylik tilstållning.
Etaminer och Camlotter äro i synnerhet de tyger, hvilka väfvas som linne och tilverkas af ull, samt nyttjas til dem, den vid ullforteringen befunne långsta ullen, som kallas kammull. Baugé är ock en art, fint hvit ofärgad Etamine, som Carteuser munkarne och flere slike Ordensbröder, hvilka ej få bära linne, allmänt nyttja til skjortor. I våra kalla Nordiska Länder vore desse plagg ock allmänt nyttigare om vintertiden, än de nu brukeliga linnen. Förutan detta tilverkas Etaminer nu måst i Amiens, Blois, Avignon och vid Poitiers i Franckrike, hvarest de gemenligen bestå än af ull ensamt eller ock af ylle inslag och groft silke til uprånning.
(*) Gotf. Christ. Bohns, neu eröfnete Waaren lager, pag. 271.Af dessa tyger förtjena mäst åtanka Etamine Fouteé, som i alt består af ull men undergår den mästa valkning. Etamine glaceé innehåller til inslag en färgad ull, men hafver groft silke af en annan färg til uprånning. Etamine Jalpeé som ock plär kallas Crepons d'Angletere är af det starkaste slaget; uprånningen hårtil består til hälften af ull och hälften af groft silke, hvardera af olika färg; men inslaget är helt och hållit af ylle, hvaraf det får både en Jaspis färg orh mycket mera täthet och styrka, än de andra.(*)
Camlotter, göras nu för tiden mäst af Camelbär och ull, eller ock allena af ylle, fast fordom de endast bestodo af Camelgarn. Camelhår samlas til desse tyger af de allmänna Camelerne som i Aaien och Africa brukas, och hvilka om vårtiden ej annorlunda än våra häftar, fälla håret af sig. Når ull hårtil brukas, nyttjas endast dårtil kammull med väl tvinnad trå til uprånning. Efter Preusiska manufacture reglementet, bör et stycke ylle Camlotte af 30 Berline alnars längd och 1 alns bredd innehålla 8 skålp. i vigten; så at 5 skålpund ull tages til uprånning och 3 til inslag. Persiske Camlotter äro bäst, och sedan hafva Bryssel Camlotterne framför alla företrädet, och brukas til dem mäst Camelhår af Capra Angolensis eller ock fin Engelsk ull. Ofta nyttjas ock til Camlotter, än floret silke til inslag, än til uprånning.
Changeant, är ock en art af Camlotter, hvartil uprånning tages af en särskild färg, och inslaget af en annan, som vid väfnaden sedan förorsakar at det skiftar i färgen; Engelsmännerne som i fina Camlotter ofta inblanda än ylle och floret silke, än ock annat groft silke med Camelhår, tilsätta i detta slags tyg äfven ibland, hår och dår några trådar af oåkta gull och silfverträ, hvaraf efter appreturen det far än större lyster och mera skaftar i färgen.
Camelotine, är en art tyg af floret silke, med tilblanning af hår, äfven som til dubbla Camlotter eller så kallade Bercaner tages Bock - och Camelhår; at ej förtiga at det samma äfven af ull tilverkas. Detta tyg består annors til uprånning af en trefalt hoptvinnad trå och väfves så råt, at intet vatn eller rågn därigenom sig tränga kan; ingen valkning undergår det, utan dragés endast 3 gånger igenom söden af kokhett vatn, då det får den valkning som vederbör. Franska Bercaner föredragas nu för tiden både de Engelska och Brysselska, emedan Parifer manufaktur ordenancerne redan i sielfva väfstolen stält des tilverkning under en laggran och noga upsigt; i Valenciennes göres de bästa.
Droguette, är et allment namn för flere slags ylle tyger, men egenteligen har därmed dock varit utmärkt tyger, som til hälften bestått af ylle och linne. Så vida nu i Engeland de bästa och mästa klädesfarger eller rasker tilverkas, och desse under namn af Droguetter äfven pä Frankrike afsättas, så bestå desse tyger nu för tiden mäst af ylle, och brukas til deras uprånning vål tvättader och kammader kammull, men tu inslag, en med bomolja väl kammad, och sedan löst spunnen ull. Efter Preusiska manufaktur reglementet så bör et stycke ylle Droguette af 37 alnars längd och 1 och en half alns bredd ej hålla mer än 11 skålpund i vigten, så at 6 skålp. upgått til uprånning och 5 skålp. til inslag. Engelske ylle Droguetter hafva sit företräde framför andra, i anseende til garnets finhet och en stark valkning.
Förutan detta är ock at anmärka, at til mästa delen af detta slags ylle tyger, som ock til Plyser och de så kallade Mocader med flere, så nyttjas förutan hår af Cameler och af Capra Angolensis, äfven därtil, än ensamt, än inblandat, håren af den Peruvianiske Camelus glama, eller den så kallade Liamas ullen, hvilken ej är mycket olik den Vigogniske; men skiljes dock lått ifrån den samma, så af en oangenäm lukt, sommindre finhet.
§. 8.
Til ylle Manufakturer hörer, förutan förenämnde tyger, äfven en hop tilverkningar, hvilkas rå ämnen bestå af ånnu mera sammansatte ylle blanningar. Ibland dessa förtjena mäst åtanka, de så kallade Hautelisser och Basselisser; hvilka väggbonader eller tapeter äro af Europens äldre manufakturer, och tilverkades af dem för några hundrade år, redan en myckenhet i Brabant och Engeland; mitt i förra seculo började Fransoserne at med de förra täfla i denne konsten och öfverträffa Gobelinske Hautelisser i anseende til tekning och färgornes lyster nu alla andra.
Hantelisser skiljas ifrån Basselisser dåruti at uprånningen til de förra är i en lodrätt eller perpendiculere: men i de senare i en horizontel ställning. Måst bestå de til hälften af ull och hälften silke, eller ock endast af ylle. At öka deras lyster inbiandas äfven ibland i dem gull - och silfverträ eller annat glitter. Bryssel är namnkunnigast i anseende til Bilde tekning; Antverpen för Historie stycken, samt Oudnarde och Ryssel för landskapers afskildring. Til likhet med de Hautelister och Basselisser som väfves, så förfärdigas åfven andra, dels med målning eller ock igenom yllestofters pålimning, samt nyttjas til botn för målade Hautelisser en grof väfnad af hälften ylle och linne sammanfatt, och fordras til deras förfärdigande en i tekning väl öfvad hand, som ock mycken grundelig Chemisk kunskap, vid både sielfva färgornas val och beredning.
Hvad de Hautelisser angår, som af ylle stofter tilverkas, så åga de närmaste likhet med de väfde; deras botn är groft linne och ylle, stoftet består af den så kallade Peignon eller Flockenvoll, hvilket icke annat är, än det ull asskaf, som vid ullens kardning, ylle tygers ruggning med stråkardor och af klädens öfverskärning affaller, samt sedan jämte allahanda annat ull afskräde til detta behof samlas. Likaledes nyttjas hårtil med än större förmon, gamla sönderslitne kläden ock ylletyger, i synnerhet de som med Coccionell blifvit färgade, hvilka sönderskäres, stampas och til stoft beredes. Det mästa vid desse Hautelissers styrka och godhet ankommer på god limning, at af våta och fuktiga rum det påfäste stoftet hvarken må uplösas, ej heller färgorne däraf förlora sit lyster och taga skada. Med de härtils vid silke manufakturer brukeliga luta, har ingendera af desse ölägenheter fullkomligen kunnat håfvas: men i fall, efter Chemiske rön och försök, af osläckt kalk och sötost eller ock sur mjölk sedan vallan blifvit vål afsilad, tilredes et stenlim, som af vatn ej kan uplösas, och det til häfte för ylle stofters fästande i desse slags Hautelisser, med behörig försiktighet nyttjas, så blifva de til varaktigheten ej sämre än väfde Hautelisser.
Fleuron, år annors et slags tyg, som af Hautelisserna i Amiens plår tilverkas. Det består til grundämne af ull, silke och linne. Ægyptiennes, göres äfven af hår, silke och ull, och Modesne är en art slätt tyg af ull, bomull, bår och floret silke ihopblandat. Tortin äro et slags grofva ylle tapeter, som tilverkas i Rouen och Toulon, och hvilka til en del bestå af tvinnat ullgarn. Tuff, et af de grofvaste ylle tyger; väfves äfven til myckenhet i Frankrike, i synnerhet i Beauvois och består det, af hampeblårsgarn til upränning: men spunnit oxe- och kohår til inslag. Nyttan däraf är åtskillig i landet, i synnerhet, brukas det, vid manufakturer, til betäckning af öfverskärare bord.
§. 9.
Beskaffenheten af detta och flere slags ylle tyger utmärker altså, at de efter ullfortens blanning och dylika ämnens tilsats blifva mycket ofika til utseende, invårtes gry, halt, täthet och styrka; men än mera upkommer däraf färskilta fölgder under kläden och ylletygers valkning.
Valkning är, som förut §. 6. utmärkt blifvit, en trituratio Chemica, hvarigenom allahanda ylle tyger med valklera i vatn gnides och stampas. Ändamålet-härmed är tveggehanda; dels at ullen, och garnet, hvaraf klädet eller tyget består, må tofva sig ihop och gå i en närmare sammanfogning än förut; dels ock at ylletygets både af ullen och des oljande, vidhäftade fetma, må afskiljas därifrån och den framdeles ej vara färgningen til hinder och skada. Engelske klädens tåthet och styrka tilskrifves mycket deras laggranna valkningssätt, hvilket äfven ej år ogrundat. Til största delen sker valkningen hos dem altid med varmt påspädt vatn; dels äga de ock, framför andra Länder, en förträffelig sin och god valklera.
Af hvad art och egenskaper en god smectis eller valklera skal vara, det är än icke tilfyllest afgjordt hos Chemisterne. Den lärde Potten och Gellert hysa härom mycket olika tankar; den förra påstår at,det bör vara endast en fin lera (argilla); den senare med flere, förmenar at alcaliske jordarter terræ alcalinæ, äro tjenligast til valkleror emedan deras alcali med fetman af ylle tyger utgör en materia saponaacea, som, således bäst bidrager til fetmans och annan orenlighets uplösning och afskilning ifrån kläden och ylle tyger under valkningen; men som jämte fetmans och annan orenlighets afskilning ifrån tyger och kläden som valkas, därmed äfven päsyftas deras
närmare hoptosning och sammansättning, hvilket endast af alcalinske jordarter ej kan åatadkommas, så gör leran i detta afseende mycket gagn, då den med sin klibbighet under valkningen både de främjar tygets täthet, som ock, såsom en len jordart äfven förvarar det för afskaf och skadelig gnidning (trituratio), af valkstamparne; fölgakteligen bör en god valklera vål vara något alcalisk: men ock tillika mäst bestå af lera; och af sådan beskaffenhet äro nägra mergel arter, såsom de hvilka vi hafva ifrån Rindsdorf vid Zullich, och ifrån Grossen, samt hvilka äfven brukas til valkleror och hårdna alla desse uti eld. Af samma beskaffenbet äro och alla Engelske Fullers earths, som antingen bestå af en marga, eller äro de Argillæ siticulose, pinguidinem imbibentes.
G. A. Å.
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti