(Valkaisusta)

Allmän litteraturtidning utgifven af ett sällskap i Åbo 33, 26.4.1803

1. Essai sur le blanchiment avec la description de la nouvelle methode de blanchir par la vapeur, d'aprés le procédé du citoyen Chaptal, et son application aux arts, par R. O'Reilly. à Paris An. IX. (1801.) 8:o XVI och 226 S. med 14 plancher.

2. Neue Art Baumwolle, Wolle und andere Stoffe vermittelst des Dampfes zu bleichen, mit beygefügter Beschreibung des von Bürger o’Reilly dazu verferligten Apparats, Aus d. Franz. m. 1 Kupf. Strasburg b. Levrault 1801. gr. 8:0 22. S. (kostar 5 Gr.)

En af de fördelar manskligheten vunnit genom Chemiens senaste framsteg, är att blekningskonsten fått ett nytt utseende och innom få är ernått en tillförene oförmedad höjd. Scheele hade lärt, att oxygenerad koksaltsyra förstör växtämnens fårg. Berthollet använde denna kunskap till blekning i stort. Kirwan riktade konsten genom nya upptäkter, och Chaptal har bragt den till fin nuvarande grad af fullkomlighet. O'Reilly, hvars nitälskan för nyttiga konsrers utspridande är berömligen känd af dess annales des arts & manufacturers, har samlat hvad de senare åren till konstens förbättrande blifvit tillgjordt; hvilket uti ett sammanhang innefattas uti afhandlingen N;o I, som af Chaptal blifvit öfversedd innan den på trycket utgafs.

Ull och ylletyg innehålla en myckenhet fetma, dels af naturen vidlådande, dels tillagd vid ullens handtering och väfnad. Denna borttages vanligen genom blötningar uti varm mannoniakalisk lut, tillredd af 5 delar vatten mot i del gammal urin, och sköljningar i rinnande vatten. Genom svag tvållut och valkning påskyndas blekningen, hvilken efter äldre methoderna fullkomnas, då yllet uti slutet rum hålles upphängdt i ångor af brinnande svafvel, hvarefter nödig smidighet meddelas genom tvättning i svagt tvålvatten. Men detta bleknings sätt är mycket bristfälligt, förnämligast i anseende till svafvelängornas ojämna verkning. I dess ställe förestår Författaren att först borttaga fetman genom svag lut af 1 del pottaska mot 50 delar ull, eller ock genom nyssnämnde ammoniaklut, och sedan tvätta och stampa godset uti varmt såpvatten, samt efter utsköljning handtera det uti ett lag af vatten mättadt med svaflig (sulfurös) syra. Denna syra tillredes med minsta kostnad af svafvelfyra och sönderskuren halm eller sågspän, hvarifrån medelst lindrig varme en ånga utvecklas, som lätt insupes af vatten. Den således erhållna sura vätskan slås uti ett träkärl, försedt med hasplar och valsar, omkring hvilka klädet in och utvecklas, så att alla dess delar blifva för syrans verkan utsatte. Innom 2 eller 3 timmar vinner ett kläde genom denna handtering en högre grad af hvithet, än efter 2 handteringar i ett eller 2 dygn på det äldre sättet. Genom det nya sättet finnes ock godset hafva lika grad hvithet uti de inre delarna som på ytan. Sedan syran afdrupit, tvättas godset i strömvatten, hvarefter vanlig handtering med krita eller berlinerblå kan företagas. Slutellgen meddelas önskad smidighet genom tvålvatten.

Rätt silke har en hartsaktig beklädning, som genomligen borttages medelst tvålvatten eller ock koksaltsyra, hvarefter blekningen fullbordas uti svafvelängor. Men mycket bättre vinnes ändamålet, om silket först renas genom ångor af en caustik mycket svag soda-lut, och tvättning uti tvålvatten, och sedermera blekes uti svaflig syra, på lika sätt som yllet.

Ibland växtämnen äro Lin, Hampa och Bomull de som vanligast blekas. Vid första handteringen af lin och hampa anmärkes, att i ställe för den allmänt brukliga rötningen, som fordrar mycken varsamhet, och alltid medför betydande olägenheter, kunna tägorna lättare och fullkomligare befrias ifrån sitt bindande ämne genom ångor af en svag alkalisk lut uti lyckt kärl, samt att den myckenhet; blånor, som under linberedningen afskiljes och såsom onyttiga bortkastas, kunde med stor fördel användas till pappers tillverkning.

Väfnader af lin och hampa kunna ej blekas innan de blifvit befriade ifrån det af väfvaren påsatta klister. Detta sker allmännast genom blötning uti stillastående eller rinnande vatten, eller ock genom kokning. Vida bättre är att låta tyget uti ett kärl ligga i blöt uti, sommarljumt rent vatten, till dess genom den derstådes skeende fermentation mjölämnet förstöres och upplöses. En stor del af garnets färgande delar blifver härvid förstörd, och godset finnes efter sköljning i rinnande vatten redan deraf hafva erhållit en betydande grad hvithet. Det hartsaktiga ämne, som ännu läder vid garnet, kan vidare genom alkalier, tvål eller svafvelbundet alkali upplösas.

Bomull innehåller en fetma, som genom svag alkalisk lut eller än bättre genom ångor af sådan lut kan afskiljas. Det jordaktiga, som efter handtering med alkalisk lut stannar qvar i bomullen, borttages genom någon syra t. ex. mycket utspädd svafvelsyra, hvars skadliga verkan bomullen bättre än linne kan emotstå.

Pottaska renar växtämnen i af sin benägenhet att upplösa all slags fetma. Den bidrager ock till blekning genom en ännu ei tillräckeligen känd förbränning af de färgande delarna, hvilkas kolämne utvecklas och lossas, så att de sedermera genom luften lätteligen upplösas och skingras i form af kolsyra. Genom oförsiktig handtering angripas och försvagas äfven väftens fibrösa delar. Således blir det säkrast, att vid blekning nyttja blott ångor af caustik alkalisk lut. Soda verkar lindrigare än pottaska, och ännu mindre verksam är lut af tvål eller såpa. Svafvelbundit alkali eller kalk bär först af Kirwan funnits tjena i srälle för pottaska, och sedan med mycken förmon blifvit nyttjadt vid blekerier. Dess goda verkan är säkrare och fullkomligare än pottaskans; den medför ock inga olägenheter, och då den tillredes af svafvel och kalk är kostnaden dermed vida mindre än med pottaska.

Till fullkomlig blekning är nödigt, att de sista limningar af de färgade delarna afskiljaa. Den atmospheriska luften uträttar detta genom en långsam förbränning. Ifrån äldsta tider har ock varit brukligt, att för luftens verkan utsätta de ämnen man velat bleka. Man har lärt, att ändamålet fortare vanns, då godset omsom blöttes och bykades i alkalisk lut sköljdes och å nyo utbreddes för fria luften. Men sedan man vunnit närmare kunskap om den beständensdel uti luften, som härvid egenteligen är verksam, och sedan man, lärt att betjena sig af ämnen, som innehålla samma beständsdel både renare och tätare ihopsamlad, har den tillförene långsamma blekningen innom kort tid fullkomligen kunnat verkställas. Ett sådant ämne är den oxygenerade koksaltsyran, som i stört litteligen vinnes af koksalt, brunsten, svafvelsyra ocb vatten sammanblandade och lindrigt uppvärmde. Den ånga som härvid utvecklas, uppfängas af kallt vatten, hvars styrka sedermera kan pröfvas genom en svag indigo-upplösning. Godset, som förut bör vara befriadt ifrån fetma, klister och annan orenlighet, handteras i detta blekvatten, på lika sätt som ylle, gods uti svaflig svra, till dess det utdragit all styrka, sköljes vidare i svag alkalisk lut, och handteras åter i nytt blekvatten. Två sådana förrättningar äro tillräckeliga att fulleligen bleka bomull; Bomullsgarn fordrar 3, finare linneväfnad 4, grösre arbeten af lin ellet hampa 5 eller 6 blekningar. Papper kan i samma slags vatten blekas; och gamla af ålder försämrade böcker, estamper, eller de som af skrifbläck blifvit smutsade, återså deraf sin fulla grad af hvithet, medan olje-aftrycken blifva oförändrade.

De besvärliga påföljder den oxygenerade koksaltsyran medför genom sin flygtighet och qväfvande egenskap, och den svårighet, att hon ej utan betydlig af gång kan ömfas ifrån ett kärl till ett annat, än mindre flyttas längre väg, har föranledt till åtskilliga försök att genom tillblandade alkalier göra henne mindre flygtig. Men man har funnit att dess blekande egenskap blifvit i större eller mindre mon försvagad då hon genom sådana tillsatser blifvit bunden. Mättad med pottaska verkar hon vidare ingen blekning. I förening med så mycket pottaska, som blott fordras, att borttaga dess lukt, bleker hon vål, men fordrar flere repetitioner af arbetet, hvaraf kostnaden i dubbelt afseende ökes. Ibland alla alkaliska ämnen har kalk funnit, vara den förmonligaste tillsats att mildra blekvattnets besvärande verkningar, i hvilket afseende man till den sura ångans uppsupande, i synnerhet vid de blekerierna nyttjat kalkvatten i ställe för rent vatten.

Den högsta grad af fullkomlighet blekningskonsten ännu vunnit, härrör af tillämpning af ett i Levanten, för detta, brukeligt sätt att i ställe för kokning oeh bykning uti alkalisk lut, utsätta godset för ångor af kaustik lut af soda eller pottaska uti lyckta rum. Godset lider härigenom mindre till sin styrka än genom förr brukeliga handteringar: förrättningen är långt mindre kostsam, och ändamålet vinnes mångfaldt fortare. Till att i stort förrätta blekning med största förmon, blötes godset i svag alkalisk lut och hålles upphångdt i dess ångor, handteras derpå uti oxygenerad koksaltsyra, tvättas i rinnande vatten, hålles en par dagar utbredt på gräsvall, och renas sluteligen genom någon svag syra, då den möjeligen högsta grad af hvithet skall vinnas. Skulle tyg af hampa eller grost linne ännu hafva någon gulhet qvar, fullkomnas äfven deras blekning genom förnyad utsättning för de alkaliska ångorna. Om denna bleknings method användes på grofva lumpor, och blånor efter lin och hampa, så kan deraf det hvitaste papper erhållas, och finare lumpor blifva vid pappers bruk aldeles umbärliga.

En ännu allmännare tillämpning af denna nya konst, är dess användande till vanlig klädtvätt; som fullkomligen verkställes, med stor besparing af tid, möda, kostnad, och sjelfva linnen, hvilka undergå ringa nötning, då de uti ångor af sådan svag lut (som i brift af pottaska yllet soda, af blott aska oeh kalk kan tillredas) handteras, och sedermera uti rent vatten eller svag såplut utsköljas.

Tillställningarna för alla förenämnde förrättningar äro utförligen beskrefna, och aftecknade uti de bifogade 14 kopparstycken. Uti dessa föreställas,
1. En inrättning, att medelst refflade valsar utprässa vätskan ifrån väfnader;
2. En byk-machin, som genom mekanism förrättar klappning, och flyttar tvättgodset under klappträden;
3. Anstalterna vid det uti Irland brukliga tillredningssättet af oxygenerad koksaltsyra;
4. O'Reilly's tillställning föd distillation af svaflig syra och oxygenerad koksaltsyra;
5. Rupp’s inrättning för garns handterande uti blekvatten;
6. O’Reilly’s inrättning för väfnaders handterande uti blekvatten;
7-11. Åtskilliga anstalter för diverfe ämnens renande genom ångor af ammoniakalisk eller annan alkalisk lut;
12, 13. Inrättning för garnblekning eller hushålls-linnetvätt genom alkaliska vatten-ängor;
14. Tvått-machin för klädernas sköljning.

Nro 2 är Rec. endast af ett utdrag i Scherers Allg. Journ. d. Chemie, 7 B. 39 Heft. bekant, och utgör öfversättning af en uti Journal des Manufactures, Cah. X intagen afhandling, samt innehåller berättelse om de uti Irland med framgång gjorda försök, att förrätta blekning medest alkaliska vatten-ångor. Afritningen af dertill uppfunna anstalt kommer i det hufvudsakliga öfverens med afteckingen uti Pl. 10, 11. af N:o 1.