Cajsa Warg: Hielpreda I Hushållningen För unga Fruentimmer; Färgbok. Tilläggning. Färgning på Ylle med Orseille.

Hielpreda I Hushållningen
För unga Fruentimmer;
Författad af C. Warg,

Samt

Tilökt med en Färgbok och et Bihang.

Nionde Uplagan;
Å nyo öfwersedd, förbättrad och tillökt.

Med Kongl. Maj:ts Allernådigste Privilegio.

Stockholm,
Trykt i Kongl. Tryckeriet, 1790.

Tukholma, 1790.


[56]

Tilläggning.

*) Denna förträffeliga färgstoft, som nu mera här i Riket tilwerkas, och hwars anwändande til Ylle-färgeri nyligen blifwit uptäkt, finnes för ganska billigt pris til salu icke allenast i Stockholm hos flera Handlande, utan ock i de flesta större Städer i Riket.
Färgning på Ylle med Orseille.*


Huru Ull samt alt hwad som tilwerkas af Ull kan färgas med Orseille, och huru Godset bör til denna färgning beredas.

Godset måster wäl renas och skiljas från alla fremmande ämnen, och i synnerhet den setma som naturligen medföjer ullen, och som kläde eller wallmar får under tilwerkningen. Til denna ända tages, til för ex. 10 skålp. gods, en fjerdingsså half med kokhett wattn, hwaruti wispas 1 skålp. såpa eller något mindre om godset är någorlunda rent, och ökes med 2 kannor urin. Godset som skal renas lägges i denna blandning, hwilken då ej får wara warmare än bara handen wäl tål, hwarefter det trampas ganska wäl med fötterne, at det feta och oljaktiga aldeles förswinner, som plär tåla en half tima eller något mer. Derefter uptages godset och sköljes i sjön ganska wäl, hwarefter watten åter upkokas, och när godset är skölgt samt något hwetekli derpå strödt, slås detta watn kokhett derpå, skötes någon stund med en käpp, uptages å nyt, afsköljes och uphänges at watnet får rinna utaf, då det är färdigt til färgens emottagande.

Som ullfärgade kläder allmänt hållas för bättre än de som färgas sedan de komma ur stolen, lärer ock wara förmonligast at anwända denna färgning på sjefwa rudimaterien.


Huru Orseillen bör handteras innan den lägges i pannan eller kettilen.

Som Orseille compositionen är en tjock deg, så blandas den et par timar förut i kalt watn, och kramas med

[57]

händerne noga sönder at den blifwer wäl simmig, samt tages deraf såsom nedanföre säges; och erhindras, at wid alla de färgningar der orseilel nyttjas, bör den läggas i watnet medan det är swalt, och så snart den kokar up bör godset läggas uti, men tillika bör aktas, at för stark hetta ej kommer under kettilen, helst öfwersjudning då altför ätt wore at befara, den orseillen med fin håftighet lätt kunde förorsaka.


At färga åtskilliga Bruna Couleurer, mörkare och ljusare i chatering.


Mörkbrun Couleur som är ganska wacker.

Til et Skålp. gods fordras en koppar-kettil om 3 a 4 kannors rymd, full med rent watten, dertil tager 2 a 3 lod sandel, hwilken wäl sönderwispad kokas i 2 timar med godset. Sedan det säledes kokat, tages godset up och kettilen fylles å nyo med watten samt i lägges 2 a 3 händer Swensk victriol, alt som man wil hafwa färgen mörkare eller ljusare och kokas på nytt en liten stund. Skulle ej färgen då äga den åstundade mörkheten, ökas victriolen och låter det åter koka något, hwarefter uptages, sköljes wäl i sjön och klappas samt wrides watnet wäl ut, på det victriolen ej måtte hindra orseillen at wäl fastna, hwilket händer om det nytt anförda dörsummas. Sedermera utstås vic[t]riol-soppan och kettilen wäl rengjord ifylles åter med rent watten, hwaruti lägges 4, 6, 8 a 10 lod af orseillen och kokas i 2 timar, samt lyftes och wänder under kokningen det yllna, uptages sedan och sköljes, samt torkas, så är det färdigt.


En wacker Mors d'oree Couleur eller rödbrun.

Til 1 skålp. gods anwändes 6 lod sandel, som kokas i 2:ne timar, under hwilken tid det ilagda yllna flitigt lyftes och wändes i kettilen: sedan tages godset up och sköljes noga i sjön; derpå släs denna första färgesoppa bort, och fylles kettilen åter med watten samt ilägges orseille til så stort qwantum, som man ungefärligen kan se behöfwas til at så färgen på yllet antingen högre eller mörkare. När det kokat en tima, släs dertil et knapt halft skedblad af tenn-solutionen, som förut, under namn af preparerad skedwatten, finnes wid de äkta töda färgorna beskrefwen, och hwars

[58]

werkan är, at fästa färgen, allenast man förut noga känner solutionens mer eller mindre styrka: hörefter kokas åter en tima. [?] Då dtenn solutionen slås til, uptages gedset, som i annat fall skulle taga skada. Sluteligen sköljes det uptagna färgade go set wäl, och torkas, dp det är färdigt.


At färga 10 a 12 differanta färgor i Gredelin, mörkare och ljusare.

Til et wost qwantum gods mer eller windre, öfes watten i en derefter proportionerad kettil, då[?] aruti lägges orseille i lika proportion och kokas en stund, alt som man blifwer warse at färgen är ljus, men då man wit hafwa den mörkare, ökes orseille tilläggningen, hwarigenom man kan forcera den ifrån det ljusaste til det aldra-mörkaste. Skulle det hända, at man finner godset för rödt, kan i samma kokning tilläggas litet fin calcinerad pottaska, som genast gör färgen mera blå och följakteligen fullkomlig gredelin.


At färga Åtskillige Lavendel Couleurer.

Dertil fordras, at godset skal förut wara färgat på lys helt ljus porcellains blå, och då ljusare couleurer äflas, tager man i början mindre af orseillen, men alt efter som man wil öka färgens högd, tillägger man mera orseille, och låter det koka så lång tid som man finner nödigt at öka färgens tiltagande i mörkhet. Sluteligen tillägges litet af tenn solutionen på rör omrördt sätt, hwilken gifwer färgen waraktighet. Man kan ock i stället för tenn-solutionen nyttja stark ättika.


At färga Mörkröd eller så kallad Oxblod-färg.

Processen ärwid är nästan lika med de förut nämde, likwäl med den skilnad, at tilräckeligare quantum orseille nyttjas härtil[?] och kokas starkt en tima, då man utrönar om orseillen warit wilräckelig, i widrigt fall okas med den och fortfates med kokning ännu en half tima; härmed continueras til des man ändteligen får den å[?]undade mörkheten, som är en mörk gredelin. Då tillägaes litet af tenn-solutionen, som drifwer färgen tilbaka til sin rodnad och blifwer omsider en wacker och mäst waraktig couleur. Skulle den ej wara tilräckeligen röd, är det tecken at man skal öka litet

[59]

af tenn-solutionen, och då man sätt färgen efter åstundan, uptages godset, sköljes wäl och är färdigt.


At färga en högröd Couleur, som unbärdar alla syrors werkan.

Godset afkokas först i watten en god tima med ilagbe 2 lof Swenskt alun, 1 lod hwit winsten, och liter hwetekli, til hwarje skålp. gods, hwilket uptages sedan och sköljes wäl i sjön; hwarpå en kettil fylles med watten, uti hwilken lägges 4 lod fin krapp wäl rifwen jemte 10, 12 a 14 lod orseille, atl til hwarhe skålp. Observeras at godset lägges i kalla watnet med nyssnämde färgor och kokas en half tima, hwarefter, om det då ej befinnes nog högrödt, ökas orseillen, då til slut färgen blifwer blåaktig gredelin, då tages godset up och enär litet af tenn-solutionen tillägges och kokas med godset uti, får det omsider fin höga färg, samt skögdt, är det färdigt.


At färga en wacker och fast Cramoisi, som liknar tämmeligen den med Conchonel färgade.

Denne Composition måste med mycken försigtighet och noggrander handteras och observeras.

1) Afkokas godset med 4 lod Romersk alun och 2 lod eristall. tartari eller hwit winsten samt litet hwetekli i en och en half tima.

2) Sköljes och klappas det ganska wäl i sjön.

3) Tillagas en kettil proportionerad efter godsets mångd, full med watten, och sättes på elden. Så snart man sått den hetta at handen deruti kan hållas, ditlägges på hwarje skålp. gods et qwintin conchonel samt i proportion ganska litet af orseillen och om det wore 10 skålp. gods, tages et halft lod cremor tartari, hwilket alt omröres ganska wäl, hwarefter godset lägges i kettilen och kokas en knapp fjerdedels tima. Skulle det då ej wara rödt nog, at det liknar äkta cramois på ylle, såsom det wore gjort med conchonel, så förhöjes det med et halft qwintin conchonel och litet mera orseille, men observeras noga at orseillens rodna icke får taga för mycket öfwerhand, så kokas det åter en fjerdedels tima at couleuren kommer til sin högd med ofwannämde species, och fortfares på detta sätt til des färgen nådt sin fullkomligaste högd. Skulle det hända at färgen

[60]

blifwer för blåaktig emot wanlig äkta cramoisi, så tilsläs ganska litet af tenn-solutionen, hwilken fäller den tilbaka i en klar gulnad, men godset uptages förut, som ofwan anmärkt är och kokas några minuter alt efter ögonmått. När man ändteligen finner färgen likna cramoisi, är det färdigt, men i annat fall måste man continuera på nyssnämnde sätt. Skulle det finnas at fäegen blefwe emot förmodan, och äfwen hwad jag försökt, mera dunkel, tillagas genast 2, 3, a 4 theskedblad salmoniac spiritus, och för des flygtighets skul, sirart slås i färgsoppan, så blifwer färgen som den bör wara och ändamålet winnes.


At färga en Charlakans Couleur, som i det närmaste liknar äkta Charlakan gjord med Conchonel.

Godset bör wara på samma sätt handterat, som i föregående färgning är sagt, nemligen wäl rent.

En kettil tillagas efter godsets proportion: uti den iwäges til hwarje skålp. gods et qeintin conchonel samt orseille i proportion som förr anfördt är. Sedan desse species dro inlagde och kettilen börjar sjuda til koknings, slås ganska litet cremor tartari tillika med någpt af tenn-solutionen efter ögonmått, hwarwid profwet är detta: när tenn-solutionen och cremor tartari äro ilagde, skal man noga tikse[?] af färgsoppan får samma utseende som när man färgar äkta charlakan på ylle, i annat fall ökes ganska litet med tenn-solutionen, hwarefter godset lägges uti och kokas en fjerdedels tima. Skulle det då ej wara til färgen högt nog, ökas litet å nyo med orseille och tenn-solution samt kokas ännu en fjerdedels tima, til des det får sin riktiga charlakansfärg. Denna couleur emotstår alla syror, så wida beskrifningen noga efterlefwes och alt i akt tages som anfördt är.


At färga den Couleur som nyttjas til hofrätts Uniform och som aldeles liknar den som göres med Conchonel och äger lika waraktighet.

Ullen eller klädet skal först färgas på en ganska klar och swag färgerie-kyp, at det blifwer en hel ljusblå: detta gods afkokas med 2 lod Romersk alun och et halft lod hwit winsten på hwarhe skålp. i en tima, sköljes och klappas wid sjön. Sedan tillagas en kettil med watten, uti hwilken efter wanligheten lägges så mycket orseille, som dertil ungefärligen

[61]

behöfwes och hwilket är 6 a 8 lod alt efter omständigheterne. Skulle det blifwa för rödt, så kastas litet sönderstött påttaska i kettilen, som drifwer det til sin blånad, men blefwe det åter på blått, nyttjas endast litet af tenn-solutionen.


Sätt at färga med Orseille utan tilsatts af andra Färg-stofter.

1) Man tager så mycket orseille, som tycker wara nog för den mängd af garn eller tyg man wil färga, ungefär lika wigt med godset, lägger den i en kettil, fyld med så mycket sjö- eller regnwatten som behöfs, låter det samma öfwer lindrig eld wäl hettas, då godset ditföres och så länge under jämn rörning förblifwer til es det fådt den högd man wil; då det uttages, sköljes och torkas. Skulle man willa hafwa det ännu högre, föres godset å nyo i samma färgsoppa och handteras som sagt är.

Godset på detta sättet färgadt får et ljusare eller mörkare gredelin-utseende, hwilket wid åkomma af fyra får röda fläckar, som i twålwaten återfär sin förra färg, tål således twättning, men inga syror, som swett, urin u. och står ej eller länge mot solen.

2) Men mera saft och oföränderlig blir detta färgstoft, då det nyttjas med tilhjelp af så kallad tenn-solution, på samma sätt som allmogen färgar sit så kallade äkta rödt på ylle med cochenille.

Sättet är följande: uti en förtent kettil med upwärmt sjö- eller regnwatten lägges ungefär lika mycket orseille som godset wäger, hwilket färgas skal, uti denna färgsoppa; sedan det blifwit wäl hett, lägges godset och färgas, hwarefter det uttages och sköljes. Kettilen blir emedlertid qwarstående öfwer elden tils den upkokat, då elden tages undan, och sedan kokningen til fullo afstannat, hålles i färg-kettilen så mycket af den nämde composition, som man af färgsoppans förändring kan se behöfwas, färgen omröres med en ren träspade ganska wäl och så föres det i orsellen grundade godset i färg-kettilen, där det först doppas up och ned, at färgen må taga jämt, och sedan ligga til des det fått den högd det bör hafwa, då det uttages, sköljes wäl i kalt watten och torkas.

[62]

3) Erhäller man med detta färgstoft en wacker cramoisi, fast och tål twittning, om tyget sedan det först är wäl och högt färgadt med blotta orseillen, lägges i et käril fyldt med gammal mkölk-wafla, et par timmat; då det uttages, sköljes först i kalt watn och sedan i en kall twällut, åter i kalt watn och sedan torkas. Detta sätt är lättast.