7.3.26

191. Fucus vesiculosus. (Svensk botanik III)

Svensk botanik,
utgifven af J. W. Palmstruch,
med text författad
af C. Quensel.
Tredje Bandet.
Med Konungens nådigste Privilegium.
Stockholm,
Tryckt hos Henrik A. Nordström, 1804.

Rakkohauru, rakkolevä

191. Fucus vesiculosus.

Blåsfukus. Blåstäng. Knapptäng. Kletäng. Svintäng. Klodder. Hauter. Slake.

...

Frisk har den olivfärg eller är smutsigt gulgrön; torkad blir den svartbrun, och rutinad ofta röd; af den sednare omständigheten trodde Kalm att den hyste färgämne, hvilket förijenar att utrönas.

[Tillägg:] Hr. Jac. af Forselles har nyligen genom blotta inkokningen af dekokt på denna hafsväxt, fått brun färg i fast form, tjenlig för Målare att nyttja såsom saftfärg. Han har funnit färgämnet bestå förnämligast i en kåda. Om ylle eller silke, betade i pottask-lut, därmed färgas, blir färgen mörkare och tyckes blifva beständig.

[Listattu kirjassa hakemiston kohdassa färgväxter.]

Ei kommentteja :