Åbo Tidning 23, 24.3.1802
(Öfwersättning)
(Forts. och slut. Se N:o 22.)
(Edellisiä lukuja ei ole Coloriastossa.)
De, som förarbeta fjedrarna, skilja dem först åt ifrån sin knippa, slåta och utbreda dem antingen genom påtryckning med handen, eller genom en wek borste; derpå uppträdas de efter hwarannan på en tråd, och renas ifrån all smuts, genom ljumt twålwatten. Man hafwer starkare och swagare twålwatten, och doppar de uppträdda fjedrarna ifrån det ena till det andra wattnet, som åter warsamt uttryckes, till dess all smuts år bortsköljd. Då man will förhöja den hwita färgen, rifwer man mycket fin fiktad krita, som ofta säljes i kulor under namn af Blanc d'Espagne, uti hett watten, och doppar de uppträdda fjedrarna med fin träd, för en fjerdedels timma, deruti, under befrändig omrörning; hwarefter de i rent watten sköljas, och sedermera blånnas. Till den ändan färgas watten med indigo till mörkblått, och blandas till så mycket rent watten, som finnes nödigt, att fjedrarna kunna skifta i blåaktigt, då de deri doppas. Sedan de blifwit blånnade, swaflas de på samma sätt, som med filtesstrumpor m. m. är wanligt, och torkas i solen eller för eld: men innan de blifwa fulltorra, läggas de öfwer hwarannan, med pennorna åt en sida på ett bord, och tillklappas något, hwarigenom fransarna blifwa rediga och ligga ordeteligare.
De fjedrar, som af den beskrefna handteringen ej blifwa nog hwita, twättas i twålwatten, torkas och blekas i luften. Hwar fjeder stickes med sin penna ned i jorden, på en gräswall, och utsättes sålunda för luftens, daggens och solens werkan i 14 dagar, twättas derpå åter i twålwatten, och torkas. Genom denna blekning blifwa fjedrarna mycket uttorkade och förlora sådeles af fin godhet.
De blekta fjedrarna bildas widare till fullkomligare skönhet på följande sätt: sedan de blifwit uttagne ifrån träden, hwarpa de hängde, dragas de några gångor genom handen, och de som tagit skada, putsas med en far, hwarefter de läggas i bredd på ett sinvt paff eller ett wekt bräde. Man håller med wänstra handen stadigt på deras pennänbar; medan man med en i qwadratform skuren och till slöhet slipad glasskidiba far öfwer dem ifrån pennan till spetsen, då de // blifwa weka och smidiga. Till at frisera fjedrarna, tager man med wänstra handen i pennan af en i sender, och drager fjedrern emellan högra handens fingrar och ett knissbett, hwaraf han krudar sig liksom i lockar.
De swarta fjedrarna hafwa sällan af naturen tillräckelig swärta och glans. De måste altså färgas. Man kokar watten med kampecherräd, den klarnade soppan kokas åter med grön witriol, och medan den ännu är warm, inläggas fjedrarna, uppträdda på ekträd, omröras och lemnas deri en par dagar. Finnas de derefter wara nog swarta, sköljas de rena eller och aftwättas. Man löser upp litet pottaska i watten, och blandar twål till den klara luten; hwaruti fjedrarna sedan trädas. Härmed fortfares flera gånger utt alt swagare och swagare twålwatten, till dess wattnet ej får af fjedrarna någon färg. Derefter handteras desse kujasin de hwita fjedrarna. Hwita fjedrar taga ei gärna god swärta, hwarföre man hellre gifwer dem ljusa färgor, som de lätt antaga. Härwid mäkes i allmänhet, att färgsoppan hellre göred swag än stark. Det är bättre, att genom förnyad indoppning meddesa fjedern sin fulla färg, än att nödgas genom twålwatten förswaga en för stark färgad sjeder, då tillika glansen förswagas. Äfwen bör man undwika för stark warme i färgsoppan, hwaraf äfwen fjedern förlorar af sin fägring. Till rosenröda färgas fjedrarna med safflor, hwars gula färg med watten blifwit wät uttwättad. Safflorn sammanknådas sedan med pottaska och watten; saften utprässas genom linne, och för af träblandad citronsaft sin rätta färg. En annan fld(?) färg erhålles, då fjedrarna först blötas några timmar i alunwatten, och sedan -- en upphettad bresiliesoppa. Om fjedrarna derefter läggas i watten, som kokars med orseille, så få de -------färg. Will man hafwa dem till prune de Mons---, så drager man dem ännu genom potastlut.
Den wackraste himmelsblå-färg af indigo, upplöst i witriololja. Till grön färgning kokas gurkmeja eller(?) wau i watten, och till det klora spader blandas några droppar af nyss nämnde indigoupplösning. Lig- fås om tj--rarna först doppas i orseillesoppa och som i pottasklut. -- --- fås, -- de färgas i wausoppa, och sedan doppas i alunwatten: af swart färgsoppa blifwa hwita fjedrar grå eller boue de paris. Bra-dgula blifwa de af orleana, kokad med pottaska, hwari fjedrarna doppas, sedan soppan kallnat.
Af afbrutna strussfjedrar, och deras a-fall göras e-prits eller och sammansatta(?) fjedrar. Då stjelken år afbruten, butes och -- klyfwa den, och insätta en --älträd, som gifwer spänstighet och sammanhang.
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti