Teknikern 1245, 4.5.1921
Att den amerikanska färgindustrin är stadd i kraftig utveckling, framgår av en nyss publicerad berättelse av förenta Staternas tulltaxekommission. Produktionen av olika färgämnen under 1919 motsvarade eller översteg landets import före kriget, med undantag för färgstofter i fat, utom indigo. Tillverkningen av sådana färgstofter kräver den högsta tekniska skicklighet, långvariga expriment och stora kapital. Betydande framsteg äro att anteckna i detta hänseende. Den inhemska produktionen av indigo, som översteg importen 1914, är eit av de märkligaste resultaten inom färgindustrin under 1910.
Ehuru medelpriset per pound var detsamma under 1919 som under 1918, erhöllo förbrukarna bättre valuta för sina penningar, då de under 1919 tillverkade färgerna voro av en högre kvalité och jämnare typ än de som tillverkades 1918.
Totalproduktionen av färgämnen under 1919 var över 63 mill. pounds, en ökning av 8 % mot 1918 och 38 % över importen före kriget. En granskning av siffrorna för 1919 visar i många fall en nedgång för sådana färger, som äro relativt lätta att tillverka, ökning för färger av högre kvalité samt framkomsten av många nya färger under året. Förenta Staternas färgindustri har varit särskilt framgångsrik beträffande tillverkningen av sådana färger, på vilka stor efterfrågan råder.
Tillverkningen av vissa färger har drivits i så stor skala att den överskjuter landets egen förbrukning, och stora mängder ha exporterats, särskilt till Japan .och Kina. Vid bedömandet av denna framgång får man komma ihåg, att endast svag konkurrens mötts från tyska färgämnen. Det bör också framhållas, när man med ledning av denna export vill draga några slutsatser om industrins konkurrensförmåga, att den inhemska tillverkningen under 1919 i fråga om vissa färger ej kunde fylla landets eget behov.
Det är ställt utom allt tvivel, att med undantag möjligen för antracin finnas tillräckliga tillgångar på de viktigaste råvarorna inom landet självt för färgindustrins framtida utveckling. Produktionen av ren antracin under 1919 täckte ungefär 1/5 av landets behov. Man väntar dock inom närmaste tiden en lösning av detta problem, antingen genom ökad produktion från stenkolstjäredestillationen eller genom utvecklingen av en syntetisk metod för framställning av antraquinon, den viktigaste melianprodukten ur antracin. Man kan förutspå, att siffrorna för 1920, som kommissionen nu håller på att samla, komma att visa en stor fabriksmässig tillverkning av mellanprodukter och alizarinfärger ur antracin och antraquinon.
Ehuru totalproduktionen av mellanprodukter under 1919 visade en tydlig nedgång, beror detta på den minskade efterfrågan på dessa för sprängämnestillverkning och färger för militära ändamål. Av särskild betydelse är, att tillverkning upptagits av 76 mellanprodukter som förut ej producerats inom U. S A., och att tillverkningen av vissa mellanprodukter, som fordras för framställning av färger avhögre kvalitet, ökats avsevärt. Berättelsen innehåller även en förteckning på för färgtillverkning använda mellanprodukter, upptagande de handelsnamn, varunder de förr såldes av tyska firmor, och med angivande av deras kemiska sammansättning. I många fall såldes dessa mellanprodukter till förbrukarna till betydligt högre priser än om de hade sålts under sin verkliga kemiska benämning.
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti