Kongliga Vetenskaps-Academiens Handlingar, Jan. Febr. Mart. 1798
*) Se K. V. A. Handl. Tom. XVIII p. 176. K. V. A. Handl. I Qv.
Försök at af de flesta Lafarter, (Lichenes) bereda Färgstofter, som sätta höga och vackra färgor på Ylle och Silke *)
Sjette Afdelningen. Vidare och til slut fullföljd.
af Joh. P. Westring.
4. L. Pubescens. Fjugg-laf. Filamentos. ramosissimus, decumbens simplex, nitidus. Linné.
Växer merendals endast på väta och fugtiga bergs-sidor: sällan til npgon myckenhet, så at däraf kunde göras någon betydande insamling til färgkokning. Också duger den icke til färg: ej eller känner man någon nytta däraf. Den har kohlsvart färg, och ingen särdeles smak. Låter väl stöta sig til pulver. Om en större mängd af denna Sates i härning, så kan hända at någon färg kunde utvecklas. Des förhållande är för öfrigit helt olika mot det hos den föregående.
På Ylle.
1. Med K. s. och s. b. efter 14 dagars varm maceration och några dagars digestion feck godset en svag färg litet endast dragande åt couleur de chair. Änskönt denna lämnades en hel månad i maceration blef dock färgen icke starkare. Ar odugelig. Pr. I.
2. O. k. och s. efter lika lång tid, gaf en vacker umbra färg, som dock icke ärfast. Efter längre maceration, blef färgen svagare. Infusionen drog strax något åt brunt. Pr. 2.
På alla andra sätt kunde ingen färg fås.
På Silke.
1. Med k. s. och s. b. efter 14 dagars maceration upkom en svag Couleur de chair. Pr. I.
2. Med O. k. och s. lika länge, en skön umbra färg. Pr. 2.
3. Ännu längre tid macererad, blef färgen mera svag. Pr. 3 och 4.
5. L. Barbatus. Skägg-Laf.
Filamentos pendulus, subardiculatus, rumix patentissimis. Linné.
Är allmän nästan i alla våra skogar, och kan där samlas til stor myckenhet. Troligen skulle deraf kunna fås årligen öfver hundrade skeppund. Den växer til 1 och ½ qvarters längd, mera refvig och fintrådig än Plicatus. Har blekgult utseende. Har små köttfärgade knölar, (Tubercula) som sitta på loræ hvilka på det stället äro liksom geniculatæ. Dessa knölar äro sällsynta, och lika dem, som finnas på Hirtus. Hos Dillenius äro de anmärkte; men icke hos någon annan mig veterligen. Smakar npgot geléagtig, med liten beskhet och skärpa. Gifver mycket färg. I synnerget borde Silkes-färgare lära känna denna och den följande; ty de gifva med föga konst och arbete en skön och stark Orange-färg af mycken glants: och Silket blir knarrande liksom det Chinesiska. Denna kommer nära i sitt färgförhållande öfverens med den nästföljande; men har dock större färghalt och skiljer sig med olika färgor. Då den gnuggas faller dess crusta utaf, och man får en trådig massa, som utseende och förhållande mycket liknar tagel. Den blir dock finare än efter Plicatus, som gifver den bästa, hvarom mera på sitt ställe.
På Ylle.
1. Om den macereras i vattn, sedan den förut blifvit väl torrkad och pulveriserad, gifver den efter et eller annat dygns digestion en skön mörk Carmelite eller Couleur d'Eveyne. Denna fordrar starkare heta, sedan den några dagar förut fått macerera. Tincturen blef strax gulagtig. Pr. 1.
2. Efter 14 dagars maceration och digestion gaf den ensamt med vattn en vacker lefverbrun färg. Pr. 2.
3. Med vattn, efter en natts digestion, då ullgarnet förut var betadt i alun, en skön och klar Orange. Pr. 3. Denna är mäst ägta.
4. Samma, efter 6 dygn, en mörk Carmelite, Pr. 8.
5. Med k. s. och s. b., efter 6 dygns lindrig digestion (50 à 60 gr. värma) en vacker Carmelite. Tincturen drog strax mer åt grönt. Denna täl ej starkare hetta. Både denna och de flästa af denna flocken gifva mera färg åt Silke, än åt Ylle. Tillsatsen af k. s. och s. b. gör, at den ej täl stark hetta. Pr. 4.
6. Med k. s. och s. b. samt potaska kunde ingen färg fås på Ylle: efter 14 dagars digestion blef den endast nankinslik. Pr. 5. Med kall maceration torde det dock bättle lyckas.
Tincturen bir strax gul, efter tilblandingen, och innom 1/4dels timma aldeles brandgul.
7. O. k. och s. efter 6 dagars maceration och 3 dagars digestion, gaf en svag umbra färg.
Tincturen blef strax grön. Pr. 6.
8. Med k. s. och s. b. Potaska och litet bränvin, kunde ingen färg vinnas. Pr. 7.
9. Potaska, efter 8 dagars lindrig digestion, en vacker olive-färg. Pr. 9. Denna förlorar sin fäg i starkare värma.
På Silke.
1. Med vattn ensamt ger den först en vacker Orange, som efter 5 eller 6 dagars digestion blir mörk Carmelite, med mycken glants. Pr. 2.
2. Efter längre tid blir den ännu mörkare. Pr. 1.
3. Sedan den fått längre tid förut macerera och sedan stå några dagar i digestion, blir färgen ännu mörkare.
4. Oma man sätter den i solen at macerera sommartiden, med k. s. och s. b. i. täpt käril, så får silket, efter 2 dygn, en hög, klar och skön Orange-färg, som är ägta. Pr. 4.
5. På samma sätt tillsatt, men i digestions värma, får silket innom 6 dygn en mörkare Orange. Pr. 5.
6. Om digestion längre fortsättes, blir färgen ljusare Carmelite. Pr. 6.
7. Med k. s. och s. b. samt potaska fås, efter 3 dagars maceration i solen, en ljus, klar och skön Orange. Pr. 7. Denna år ock ägta.
8. Med o. k. och s., efter 7 dagars digestion, en vacker Carmelite. Pr. 8.
9. Med k. s., s. b. och och potaska, samt litet bränvin, fås endast en ljus Carmelite. Pr. 9.
10. Med k. s., s. b. och och potaska, efter 8 dagars stark digestion, fås en Carmelite, som drager något åt Olive-färg. Pr. 10.
6. L. Plicatus. Tof-Laf.
Filament. pendulus, ramis implexis scutellis radiatis. Linné.
Växer til största myckenhet i våra skogar, ömnigare än alla andra, och kan troligen samlas årligen til hundrade skeppund. Den är stärre och grösre, än den föregående. Har strpliga skålar, (scutullæ radiatæ) som ej äro fundna på L. barbatus. Har och vanligast mörkare färg, mera dragande i grönt: dock fås den ibland också hvitgul. Har tjockare stjelkar än den föregpende, och merendels en stamstjelk, (Truncus) som vanligen saknas hos L. Barbatus. Smakar beskt och något skarpt. Berömmes också mycket hos många Auctorer för sin Medicinska nytta; hvarförde den i äldre tider var uptagen i materia medica, under namn af Muscus Arboreus. Troligen har denna varit Plinii [---]. Den oeconomiska nytta, som denna lofvar oss, bör gifva honom värde, framför många andra växter.
*) Då mycket tagel införskrifves utifrån och sedan kostar här 7, til 8 Riksdaler 16 sk:r Lip. torde härigenom mycken kostnad kunna besparas.Om den väl torrkas, sedan väl bultas och gnuggas, lossnar och affäller des skorpa (crusta) tilutseende af et grönagtigt mjöl, och lafven får utseende af tagel: har ock seghet och spånstighet som tagel. Lafven tål at ligga i 70 gr. värma, et halft dygn at torrka, och des trädar eller tagel blifva däraf sköra. Kokas detta tagel hastigt och lindrigt, får der af kokningen mera seghet, som är ganska besynnerligit. Efteråt liknar det mera fullkomligt tagel, och skal troligen på detta sättet tillagadt kunna göra samma tjenst och nytta til stoppningar i soffor och stolar, likasom tagel. Men kokar man Lafven förän des crusta blifvit afgnuggat, så blir taglet mera skört. Det gummosum, som är i crusta, uplöser det resinosum som finnes i taglet, hvaraf det blir mera skört. Då nu denna Laf finnes nästan i alla skogar til öfverflöd, bör denna nyttam däraf blifva betydande *). Det mjölet, som samlas af denna, utom det medecinska bruk, som däraf kan göras, blir et förmånligt ämne för våra färgerier. Denna är mycket färghaltig. Ingen af de andra, hvarken L. Sam[-] halybeiformis, Hirtus eller Floridus gifv[-] gel. Uti Vetensk. Acad. Handl. för år[-] har Prof. Kalm upgifvit, at denna [-] grönt på ylle, om godset förut betas i [-] och sedan kokas med denna Laf. Jag ha[-] [-]ra gånger omgordt detta försöket; men[-] blifvit bedragen i mitt hopp. Trolig[-] detta et misstag på Floridus som me[-] tilsats ger en görnagtig färh; hvarom m[-] sitt ställe. Prof på det tagel, som jag f[-] denna, kokadt efter afgnuggningen, med [-] Det är icke utsökt med flit; utan sam[-] [-]git för at visas sådant som det kan få [-] kostnad och mycket besvär.
På Ylle.
1. Med vattn satt i maceration bli[r tin]cturen strax grönagtig, och godset, inno[-] dygn, får en vacker ljus Orange-färg.
2. Om den efter några dagars macer[ation] sättes uti digestion, får godset en skön [-] brun färg. Pr. 2.
3. Om garnet betas i alun, får [-] mörk Orange-färg, starkare än af L. [-]tus. Pr. 3. Sålunda är upgiften, at [-]färg af denna, aldeles origtig.
4. Med k. s. och s. b. efter 6 dag[ars di]gestion, en ljus Orange, svagare än af [-]hatus. Pr. 4.
5. Med o. k. och s. efter 6 dagars digestion, en svag ljus klippings-färg. Pr. 5. Tincturen drog strax mycket åt gult.
6. På samma sätt ängre, något mörkare. Pr. 6.
7. Med k. s., s. b. och potaska, efter 6 dygn, svag Nankins-färg. Pr. 7.
8. Den samma efter 14 dagars digestion, nästan färglös. Pr. 8. Denna, liksom den föregående och efterföljande, tål ej långvarig stark hetta. I ljum maceration vid 20 à 30 gr. värma, utvecklas des färg bäst.
På Silke.
1. I vattn ensamt, efter 6 timmars varm maceration, får silke en skön ljus Orange-färg. Pr. 1.
2. Med vattn ensamt efter et dygns maceration, fås en skön och stark Orange med mycken glants. Pr. 2. Blott denna vackra färgen borde sätta högt värde på denna Laf. Silkes -färgare skola säkerligen en gång värdera densamma rätt mycket.
3. Efter 6 dagars digestion får silket en vacker Carmelite. Pr. 3.
4. Med k. s. och s. b. efter 4 timmars kall maceration, feck silket en ljus Isabelle-färg. Pr. 4.
5. Med k. s., s. b. och potaska, efter 2 dagars varm maceration, upkom en stark och hög Orange-färg, med mycken glants. Denna är ägta. Pr. 5.
6. På samma sätt tilsatt, men efter 6 dagars digestion, (75 gr. värma) feck silket en frågul färg, som ej är vacker. Bevis at denna ej täl långsam och stark värma. Pr. 6.
7. Med o. k. och s. gifver den söga färg: efter 14 dagars digestion feck jag endast en mörk feuille morte, eller ljus umbra färg. Pr. 7.
7. L. Hirtus. Hår-Laf.
Filamentos. ramosissimus, erectus, tuberculis farinaceis sparsis. Linné.
Växer til öfverflöd på både Löf- och Barr-träd, samt på gårdesgårdar och stenar. Denna kommer nära intil den föregående, både til utseende och färgförhållande. Jag tror mig ock hafva funnit den med strålade fröredningsskålar. Nyligen hafva ock de sednaste försöken öfvertygat mig därom; ty L. Hirtus med Scutellæ radiat&elig;, (som sällan hafva få många radii, som på Floridus) gifver med koksalt, saltbeter och potaska Tincturen strax brandgul färg, och innom en timma får silke däraf i digestion en Orange-färg: då L. Floridus med sina scuteller gifver på det sättet gräsgrön färg näppeligen förr än efter 14 dagar. Ibland, och på några ställen finnes den hafva fröredningsknölar, som lika den på L. Barbatus. Hvarföre också den i början mistänktes vara et eget species, och blef af H. Doct. Acharius beskriven och afritad uti K. Vetensk. Acad. Handl. för år 1796, under namn af L. Comosus. Vid nogare jämnförelse och undersökning kan jag dock icke finna någon skillnad; ty deras yttre utseende finnes föränderligt hos båda på lika sätt. De växa lika til storleken: de förefalla ömsom mer eller mindre mjöliga: ibland finnas de båda utan tubercula farinacea. De hafva lika smak: utan särdeles beskhet; men lämna efter sig något bitande på tungan. Alla försöken på deras färghalt gifva lika utslag. Sålunda har jag mycket skål at anse dem för en och samma.
Men denna är mycket svät at skilja ifrån L. Floridus; hvarföre också många antagit den som variation däraf. Skillnaden, som jag funnit, skall anföras hos den nästföljande. L. Hirtus växer sällan öfver 4 à 5 tum lång, mycket lommig och tjock, til skapnad af en hviska. Har en stamstjelk, som är tjock, sällan med grenar et stycke från roten, och är vanligen nederst liksom trädagtig och svartfärgad. Är mycket färghaltig, och gifver i synnerhet sköna silkes-färgor. Fäster ej särdeles färgen på yle, och tål ingen hetta.
Detta var också orsaken til mitt mistag på l. Comosus i början; hvaraf jag också förvillade Doct. Acharius; ty jag feck ganska litet däraf, för at anställa försök, som utsattes för en starkare värma, hvadan den ej gaf någon färg åt ylle: och slutsatsen blef sålunda förhastad.
Denna gifver sköna färgor åt silke; hvarföre dessa 3, L. Barbatus, Plicatus och Hirtus äro nära beslägtade, och kunna mycket väl blandas tilsammans til färg. Denna duger dock icke til stoppningar; ty efter torrkning låter den väl pulverisera sig. Han är berömvärd för sin egenskap at färga silke med hast, endast i kall maceration.
På Ylle.
1. Med vattn ensamt, efter et dygns varm maceration fås råstfärg, åt Orange. Pr. 1. Dennas infusion får ej så snart färg, som de 2:ne föregåendes.
2. I vattn, efter 6 dygns digestion, gifver den en stark lefverbrun färg. Pr. 2.
3. I vattn, då garnet förut blifvit betadt i alun, efter 3 dagars digestion, en ljus Orange. Pr. 3.
4. Med k. s. och s. b. efter 6 dagars varm maceration, en vacker Carmelite, Couleur d'Eveyne. Pr. 4.
5. Med k. s., s. b. och potaska, efter 8 dagars varm maceration, en skön Carmelite. Pr. 5. Tincturen blef strax dragande åt brunt.
6. På samma sätt, efter 14 dagar, hade färgen förloradt sig och blifvit ljusare. Pr. 5.
7. Med o. kalk och s. feck infusionen strax icke någon färg; men innom ¼ timma blef den brandgul. Gaf ingen färg åt ylle förr, än efter 14 dagars lindrig digestion. Pr. 7. Svag Carmelite.
8. Näir den sättes med kalk och vattn, och sedan efteråt med k. s. och s. b. fås efter några dagars maceration en svag Carmelite. Pr. 8.
På Silke.
1. Med vattn ensamt, efter 6 timmars maceration i solen, en vacker Isabelle-färg. Pr. 1.
2. På lika sätt efter 3 dagars varm maceration, en mörkare Isabelle-färg. Pr. 2.
3. Samma efter et dygns digestion, drog färgen åt brunt Carmelite. Pr. 3.
4. Med k. s. och s. b. efter 6 timmars varm maceration, en vacker och hög Isabelle-färg, ägta. Pr. 4.
5. På lika sätt, efter 3 dagars maceration, en skön Orange, ägta. Pr. 5.
6. Lika, men efter 3 dagars digestion, en vacker Carmelite. Den höga Orange-färgen förloras i värman. Pr. 6.
7. Med K. s., s. b. och potaska, efter 2 dagars varm maceration, ljus Nankins-färg. Pr. 7.
8. På lika sätt, efter 3 dagars digestion, blef färgen endast gråbrun: icke vacker: feuille morte. Pr. 8.
9. Med o. k. och s. efter 4 timmars maceration, en mörk Noisette. Pr. 9.
10. På lika sätt efter 4 dagars digestion, en vacker umbra med glants. Pr. 10.
11. På samma sätt efter 8 dagar, blef färgen endast gråbrun, feuille morte. Pr. 11. Til bevis på at den ej tål längsam värma.
8. L. Floridus. Blom-Laf.
Filamentos. ramosus, erectus, scutellis radiatis. Linné.
Är mycket allmän i skogen, på träd, och på gärdesgårdar i synnerhet. Växer dock icke til den ömnighet, som de föregående.
Den är svät at skilja ifrån Hirtus, när den ej har fina strålade frörednings-skålar. Denna har merendels mörkare färg: är sällan så grenig och lommig, och har ej eller så tjock och lång stamstjelk. Han har merendels mera mjöligt utseende och är mera skräflig: Des sidogrenar (surculi) eller sidoskott, äro ömnigare och tätare, än på Hirtus, och göra honom liksom hårig, raggig (hirsutus) och sträf: då däremot stjelkarne på Hirtus äro vanligen mera slåta, och dessa sidoskott mera glesa och från hvarandra aflägsna. Dessa sidogrenar äro ock mera korta parallela och råta. Bättre differentia specifica ifrån Hirtus, lärer näppeligen kunna finnas. Han har mindre smak än Hirtus, och lämnar icke något bitande efter sig. Håller ocjsä mera gelée. Och det, som efter min tanka, kraftigast bevisar honom vara åtskild ifrån Hirtus, äro de egna färgor han gifver, helt olika från de andras. Efter lika förfarande gifver han aldrig lika färg som de, utan altid egna, Undantagandes de grönagtiga färgor, som han gifver åt silke, duger den ej särdeles til färg. Doch är han icke at föragta.
På Ylle.
1. Med vattn macererad gifver han ingen Tinctur. Traslar godset, och gifver mycket gelée. Endast en svag carmelite kunde vinnas efter 14 dagars digestion. Pr. 1.
2. Med vattn, efter 6 dagars digestion, feck ullgarn, som var betadt i alun, en skön brun färg. P. 2.
3. Med k. s. och s. b., upkom ingen särdeles Tinctur, och efter 6 dagars digestion feck godset en svag grågul färg, något dragande åt grönt. Pr. 3.
4. Med o. k. och s. blef Tincturen strax brun; men efter 4 dagars digestion hade godset ingen färg. Pr. 4.
5. På samma sätt, efter 6 dygn, feck godset en svag Nankins-färg. Pr. 5.
6. Med k. s., s. b. och potaska feck infusionen ingen färg, och godset efter 6 dagars digestion en svag grågul färg. Pr. 6.
På Silke.
1. Med vattn ensamt, efter 5 dagars digestion, en svag noisette. Pr. 1.
2. Med k. s. och s. b. efter 14 dagars digestion, en ljus gräsgrön färg. Pr. 2.
3. Med o. k. och s. efter 14 dagars digestion, en svag noisette. Pr. 3.
4. Med. k. s., s. b. och potaska, icke förr än efter 14 dagars digestion, en ljus saftgrön färg. Pr. 4.
9. L. Sarmentosus. Rank-Laf.
Filamentos. nudus, diffusus, dichotomus, sistulosus, lacunosus: loris sarmentosis, apice ramosissimis, capillaceis, implexis. Denna är mycket väl beskrifven och afritad af H. Doct. Acharius, uti Vetenskaps Acad. Handl. för år 1795.
Denna är sällsynt i Ö. Göthland; men i Småland har den blifvit sunnen på flera ställen af H. Lands-Camer. Ljungh: och i Torpa Sokn af H. Rector Holmberger. Jag har aldrig funnit den, ehuru mycket jag sökt därefter. Mistänkes vara L. Usnea Linnés.
Den växer på träd, til 3 quarters och en alns längd, och har hvitgul färg. Des fröredningsskålar hafva nyligen blifvit sundna af H. Lands-cam. Ljungh, och äro grönagtiga med ljusare kant. Den låter gnugga sig til pulver, och hyser intet trädämne. Han har mycken besk och äcklig smak. Kan stå i flera veckor med vattn i maceration, utan at komma i gåsning, och får ingen elak lukt, gifver ingen särdeles färg. Då den sättes med kalk och salmiac, ger den omsider efter flera veckor et celadons grönt præcipitat, som är besynnerligit, och förtjänar vidare undersökning.
På Ylle.
1. Med vattn får infusionen ingen färg: och efter 2 månaders tid bar godset färglöst. Pr. 1.
2. Med k. s. och s. b. efter 3 veckors digestion, en vacker ljusbrun färg. r. 2. Ingen Tinctur.
3. På samma sätt med tilläggning af potaska, och efter lika lång tid, en blek carmelite. Pr. 3. Ingen Tinctur.
4. Med o. k. och s. får infusionen ej eller npgon färg; men efter 3 veckor, en vacker umbra färg på godset. Pr. 4.
På Silke.
1. Med vattn ensamt, efter 2 månader en ljus gråagtig färg. Pr. 1.
2. Med k. s., s. b. och potaska, efter 3 veckr, en ljus carmelite.
3. Med o. k. och s. efter 6 dagars digestion en mörk grågrön färg: merd d'oie. Pr. 3.
10. L. compressus. Band-Laf. Achar.
Longissimus, ex fusco nigricans, glaber, radiciformis. Weber. For. Goetting. p. 232. kallas där Radiciformis. Rhizomorpha fragilis. Roth.
Denna är troligen icke någon Laf, utan en växt af et egit slag, (Genus). Men som H. H. Weber, Weis och Hagen uptagit den ibland Lich. Filamentosi, och den finnes hos oss nästan öfver alt under barken på mursknade trädstubbar i gammal skog, så har jag ock bisogat den hit til dessa arter och lika undersökt densamma. Buxbaumius trodde den vara ådror i gamla trädstubbar: och samma underrättelse, mins jag, at afl. unga Prof. Linné gaf mig en gång under en Botanisk excursion; men sedan H. H. Scopoli och Weber hafva funnit den på sten och bergsidor uti grusvor, finnes det vara ogrundadt. Prof. Scopoli säger, at om den kokas med alkali och alun solution tilblandas, skal den fälla en svart Lacca. Detta försök har jag ännu ej kunnat anställa, af brist på denna, då min samling geck åt til de andra försöken. Det förtjenar undersökning. Den har ingen särdeles smak: och gifver ej eller någon särdeles färg.
På Ylle.
Des färgämne kunde ej på något sätt fästas.
På Silke.
1. Med k. s., s. b. och potaska blef Tincturen strax brun, och efter 14 dagars digestion feck Silket en ljus carmelite. Pr. 1.
2. Med o. k. och s. feck Tincturen strax brun färg; men godset kunde knappast efter 3 veckor få en svag färg åt Ventre de Biche. Pr. 2.
11. L. Vulpinus. Tak-Laf: Ulf-Laf.
Filamentos. Ramosissimus, erectus, fastigiatus, inæquali-angolosus. Linné.
Växer icke, mig vetterligen, i Östergöthland. Har blifvit funnen i Småland och V. Göthland på höga spån-eller brädtak. Jag har aldrig fedt des fröredningsdelar; men de lära nyligen hafva blifvit fundna af H. Lands-Cam. Ljungh, som af mycket nit och kärlek för Natural-historien bidrager på et berömvärdt sätt til dess förkofran. Denna växer ej mycket öfver en tums storlek; har gröngul hög färg: någon skärpa i smaken och färgar Saliven gul. Har af H. Doct. Acharius, som med berömvärd flit och kännedom upsatt et ganska redigt Systeme öfver Lafvarne, blifvit förd ifrån denna flocken til Physciæ. Denna lärer ej kunna fås til myckenhet: hvilket vore önskeligit; ty den gifver höga, vackra och ägta färgor. Tyckes också väl fästa på Linne. Det skulle blifva, bpde i afseende på denna och flera andra, en stor uptäkt, at finna på sättet at plantera Lafarterna. Troligen kan en gång den idoge och finna denna konsten.
På Ylle.
1. Med vattn ensamt, ehuru Tincturen blir strax höggul, fäster den ej färgen; men med tilsatts af koksalt och alun, feck godset en skön och klar, ljus Citron-gul färg. Pr. 1.
2. Med k. s. och s. b. efter 2 dagars digestion, mörkare Citrongul färg. Pr. 2.
3. Med o. k. och s. blef Tincturen strax gröngul, och godset feck efter et dygns digestion en mycket skön Citrongul färg. Vackare gul färg lärer näppeligen kunna fås. Pr. 3.
4. På samma sätt med tilläggning af 1/15 koppar victriol feck godset efter et dygn en skön och klar Pistacie grön färg. Pr. 4.
5. Med o. k. och s. samt järn vitriol, upkom en märk Citrongul färg. Pr. 5.
6. Med o. k. och salm. med kopparvitriol, och sedermera efter et dygns digestion då k. s. och s. b. tillades, feck godset en skön och ljus Pistacie grön färg, som är ägta. Pr. 6.
7. På samma sätt, efter 6 dagars digestion, feck godset en hög, stark och ägta Pistacie-eller Papgojogrön färg, som icke förändras, om den drages genom skedvattn.
8. Prof på den samma, som legat et halft år i solen, utan at förändras.
Denna kan sålunda räknas för en ibland de starkaste af alla färg-lafvar.
På Silke.
1. Med vattn ensamt, efter 4 timmars maceration, en ljus Paille. Pr. 1.
2. Med vattn, och sedan alun och koksalt, Paille. Pr. 2.
3. Med k. s. och s. b. efter 2 dygns digestion, Paille. Pr. 3.
4. Med o. k. och s. efter 4 timmars maceration, en skön och gläntsande Citrongul färg. Pr. 4.
5. På samma sätt, efter et dygn, en skön Citrongul färg. Pr. 5.
6. Med o. k., s. och järn vitriol, efter 3 dagars digestion, mörk Citron-gul färg. Pr. 6.
7. Samma något längre.
8. Med. o. k., s. och koppar-vitriol, efter 12 timmars maceration, en skön och hög Pistaciegrön färg. Pr. 8.
9. På samma sätt, efter 3 dygn, något ljusare. Pr. 9.
10. På samma sätt, men med tilläggning af k. s. och s. b. efter 2 dygn, en skön Pistacie-grön färg, som är aldeles ägta. Pr. 10.
11. Prof på den samma som legat et halft år i solen utan at mycket förändras. Pr. 11.
L. Ochroleucus. Liljeblad. Flor. Sv.
Denna skal växa vid Torneå Träsk. Af brist derpå har jag icke kunnat anställa några försök därmed. Efter utseende, ty den är liten och klen, lofvar den ingen nytta för färgerier.
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti