Hushållningsjournal, syyskuu 1788
Man färgar nät och strömmingsskötar bruna. Skulle de lura fisken borde de vara gröna och skulle de färgas för att bli varaktiga borde de färgas i lut av aska och albark. När man tjärar nät, häller man tjära i en vattentät båt och fyller på med varmt vatten. Tjäran är ju oljeaktig och löser sig inte i vattnet utan flyter ovanpå. När man doppar nätet träffar en del maskor tjäran andra inte. De maskor som fått tjära blir styva och ohanterliga, de som bara träffat det bruna vattnet blir mjuka. Jag har under 5 år undvikit detta genom att färga med beckolja, som kallas alolja eller pärma. Näten blir bevarade från röta, utan att bli styva.
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti