4.5.15

Japans industriella utveckling under kriget.

Mercator 21, 25.5.1917

Enligt en nederländsk konsulsberättelse intager den kemiska industrin i Japan första platsen bland de industrier, som uppstått under kriget. Den plötsliga stagnationen i importen af kemikalier, hvilka före kriget hufvudsakligast infördes från Tyskland, medförde en oanad prisstegring, som i hög grad stimulerade den inhemska tillverkningen. Flera fabriker ha också på sista tiden anlagts för produktion af olika slags kemikalier, men till följd af bristen af erfarenhet i branschen är det endast de mest kapitalstarka firmorna, som med framgång fört sina produkter i marknaden. Priserna fortfara emellertid att stiga, och även mindre fabriker, som hittills haft föga framgång, torde komma att fortsätta verksamheten. Till en början sysselsatte man sig mest med tillverkning af konstgjorda färgämnen. Importen från Tyskland före kriget af endast anilin och konstgjord indigo uppgick till 8 milj. yen per år. Den kemiska industrin har på ett verksamt sätt understödts af regeringen, och i statslaboratorierna i Tokio och Osaka ha en massa experiment utförts för industrins räkning. Förutom färgämnen tillverkas numera i Japan äfven karbolsyra, salicylsyra och glycerin.

På grund af försök med tillverkning af råsoda i Nagoya har ett kommanditbolag med 1,000,000 yen i kapital bildats för sodatillverkning, och mark för fabrikerna har inköpts vid hamnen i Nagoya. Ett elektrokemiskt bolag med ett kapital på 1,000,000 yen ämnar anlägga en fabrik vid Arakawaflodcn för tillverkning af klorkalk. (1 yen = 1.86 kr.)

Metallindustrin.
Ett bolag med ett kapital på 3,000,000 yen håller på att bildas af ett antal affärsmän i Yokohama för att vid Hiranuma i närheten af staden uppföra en fabrik för tillverkning af fasonstål af små dimensioner. Arbetet väntas taga sin början i vår och produkterna föras ut i marknaden i oktober.

Ett annat bolag har nyss bildats i Tokio med ett kapital på 2,500,000 yen med ändamål att raffinera zink på elektrolytisk väg och för brytning och smältning af andra metaller.


Glasindustrin.
Bland öfriga industrier, hvilka pä grund af kriget nått en kraftig utveckling, märkas glasindustrin och pappersindustrin. Afstannandet af utförseln af glas från Tyskland och Belgien under kriget har medfört, att England, Brittiska och Nederländska Indien m. fl. länder börjat uppträda som köpare af japanskt glas. Ett enda bolag levererar icke mindre än 7 milj. lådor fönsterglas årligen. Fabrikanter af celluloidartiklar, som förr ledo af den tyska konkurrensen, kunna nu knappast fullgöra alla beställningar från Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Amerika o. s. v. Ett bolag i Yokohama med ettkapital af 3,000,000 yen håller på att uppföra ett glasbruk, och driften beräknas börja i mars. Bolaget har redan erhållit stora beställningar af buteljer. Ett annat nybildadt bolag med ett kapital af 1,000,000 yen ämnar i en förstad till Tokio bygga en fabrik för tillverkning af fönsterglas. Sistnämnda bolag uppgifves ha erhållit koncession på en fyndighet af kiseljord i provinsen Shizuoka.


Pappers- och trämasseindustrin.
Ett nytt pappersbruk håller på att anläggas vid Kushiro, i Hokkaido, af ett bolag med ett kapital på 7,500,000 yen. Två kraftverk, som leverera resp. 10,500 och 6,500 hästkrafter, komma att inmonteras i bruket. Ett annat pappersbruk ämnar nu utvidga sin verksamhet genom att uppbygga en fabrik för tillverkning af trämassa nära Asahigawa, i Hokkaido, som beräknas kunna leverera 12,000 ton trämassa årligen.

Ei kommentteja :