M. G. H.
Undersökning, om Nyland och Tavastehus län, i anseende til dess, läge, vidd, climat, våhr-floder, sjöar och vatuleder, naturs förmåner och brister, näringar, folkrikhet, politie och cameral författningar.
Andra delen. Med Philosophiske Facultitens Bifall, Under Chemic Professoren, Plantage-Direkfeuren i Finland, Riddaren af Kgl, Wafa Orden, Ledamoten af Kongl. Svenska Vetenskaps-Academien Kejserligt Oeconomiske Societeten i Pettersburg, Lärdoms -Socicteterne i Upsala, Lund, Götheborg m. m.
Herr Pehr Adrian Gadds Inseende,
Utgifven och Förvarad För Lagerkrantsen Af Samuel Gabriel Mellenius
Norr. Finne.
I Åbo Acad. Öfre Lärosal före m. den 14 Junii 1789.
Tryckt in Frenckellska Boktryckeriet.
Ehuru hafskuften til ej ringa del utgör landet af Nyland, finnes hår dock til ång och höbol, af hafvets uplandning ganska så marschländer. Uti Siundo, Caris samt Ingo fokn och Eknås skåren, kunna dock några så sådana stållen träffas, hvilka åro af ringa utrymme. Igenom de i Björneborgs län vid Cuokala forss, år 1761 och 1762 skedde strömrensningar, vant 6 á 7 soknar uti negden ikring Tavastehus vid Vanajanvesi och Säxmäki siöarne flere 1000:de åhmars höslag och ängsmark. I Hattula, Våno, Säxmäki, Tammela, Vichtis och sotr Lojo soknar förekomma annors, nu för tiden de vidsträktaste rymden för ångskötsel; äfven som, i fall Appia och Valkiakoski forsfar samt Iharis ström, något framdeles uprensas, så kan derigenom, för Cuhmalax, Sahalax, och de vidsträkte Längelmäki och Orihvesi soknarne, beredas vidlyftig ängsmark. Af Krono ängsparker finnes i detta Landhöfdingedömme en enda, och det uti Tammela sokn, Kojo Nitu kallad, och hvilken i äldre tider varit skattlagd till 60 parmars höslag. Under namn af gräsgåld har Kronan i flere tider endast igenom årliga arrenden, deraf haft en ringa penninge inkomst; intil dels den, såsom mycket skoglupen, för 10 á 12 år sedan, blef efter föregången refning, skattlagd och fördelt ni några na hemman, hvilka af Kronan sedermera blifvit uplåtne, åt det interesentskap, som åtagit sig at utdika och upodla, den så mycket frostvulna stora Tärrå mässan i Tammela sokn. För det största hinder vid Landtbrukets upkomst här i Landhöfdindedömmer, anmärker jag med skål, at emellan äng och åker hvarken i förra tider varit, eller ännu bibegplles någon behörig proportion. På et helgårds hemman eller af 1 Mantal, kan per medium räknas här på orten vid pass 20 Tunneland åker, hvaraf altid nästan hälften hvart är ligger i tråde. När för de 10 tunneland, som åröigen skola häfdas, giodas och redas till såde, vederbörligen beräknas 5 tunneland äng emot 1 tunneland åker, borde deremot vid et helgårds hemman äfven vara äng, åtmistone til 50 åhmars höslag: men af alt det som kunnat inhemtas af Landtmåtare förrättningar och hemmans ågo-refningar här i länet, finnes det, at såsom et medeltal belöper sig här uppå 1 mantals hemman, intet mera än högst 30 åhmars höslag, hvaraf altså är lätt at finna, det så ringa tilgång på hö, hvarken förslår år nödiga dragare för 10 tunnelands årligt åkerbruk, och dess rätta görande, och än mindre till en nödig ladugårds underhållande. Högst nödigt blifver det altså, at i desse landsorter, man framdeles igenom nya upodlingar, mera har afseende på, at öka ängen, än åkern.
Medicinal Växter, som vildt i myckenhet växa i landet, desse äro til antalet 118 stycken, af hvilka de förnämsta, som i Pharmacien, är dageligen nyttias, följande här anmärker, såsom:
Veronica Officinalis
Valeriana Officinalis
Primula Veris.*
Verbaseum Thapsus.
-"- Nigrum, Nyl.
Hyoscyamus Niger.
Solanum Dulcamara.
Ribes Rubrum, Tav.
-"- Nigrum.
Asclepias Vincetoxicum.
Ulmus Campestris.
Gentiana Alba.
-"- Centaureum N. Sk.
Angelica Archangelica, Tavast.
-"- Sylvestris.
Cicuta Virosa.
Carum Carvi.
Pimpinella Saxifraga.
Acorus Calamus.*
Secum Acre.
Agrimonia Eupatoria.
Euphorbia Palustris, Tav.
Rosa canina.
Rubus Idæus.
Fragraria Vesca.
Tormentilla Erecta,
Chelidonium Majus.
Nymphæa Alba.
Tilia Euroæa.
Ranunculus Ficaria.
Betonica Officinalis, Nyl
Mentha Crispa.
Thymus vulgaris,
Erysimum Officinale.
-"- Alliaris.
Fumaria Officinalis.
Ononis Spinosa nyl.*
Trifolium Menyanthes.
Vel - Aquaticum.
Hypericum Perforatum.
Lentodon Taracacum.
Archium Lappa.
Tanacetum Vulgare.
Artemisia Vulgaris.
-"- Absinthium.
Polypodium Filix mas.
Lichen Islandicus.
Om de jordlägen och ställen, hvarest i större eller mindre myckenhet af desse medicial växter finnes, samt om de hus curer hvilka allmgen af dem tilreder, derom kan närmare jemföras Professorens Herr Carl Niclas Hellenii, lärde och rönrika afhandling om Finska Medicinal växter, tryckt i Åbo 1773; af den samma kan och finnas, at allmogen i Tavastland nyttia Valeriana officinalis, kokad till Decoct, såsom et Laxer medel. Angelike roten anses såsom et Polycrest at hålla magen i ordning, samt at underhålla en nödig Transpiration. Vid pläga af Diagræ, brukas med förmän Cummin och Boletus igniaricus m. m. Äfven som af min Herr Præses jag blifvit underrättad, at emot frossan, Bönderne äfven med mycken nytta bruka pulveriserad Aspebark. Den inre eller medlersta barken af Asp, bör tagas härtil; hvilken afskalas om hösten, af grofva och frodväxta Aspar, emedan den då åger en bäsk smak, och skal vara mäst Tonisk. Af flere berömmes i synnerhet denna bark, som ock barken af Ask och Hägg, at med förmän kunna nyttias i stället för Chinchina; om härmed dock så förvetter, det förtiente, at närmare utrönas vid något Lazarett.
Färge växter som växa vilda i Nyland och Tavastland, och af hvilka allmogen med förmän äfven kunde göra samling til afsalu, anmärker hufvudsakeligen.
(a) Svenska Vettenskaps Acad. Handling. 1753. pag. 123.
1:mo Til svart färg.
Lycopus Europæus.
Arbutus miölonris (a).
och Actea Spicata, dess bär,
(b) Svenska Vettenskaps Acad. Handling. för år 1757 pag. 2016. Melampyrum, Coma Coerulea, som växer i skärgården, tyckes vara än tienligare.2:o Til Gul färg.
Cherophyllum.
Chelidonium Majus.
Thalictrum.
Salix pentendra.
Hieraceum Umbellatum.
Bidens Tripartita.
Matricaria Camomilla.
Eupatorium Cannabinus (b).
Athemis Tinctoria.
Centaurea Jacea.
Lycopodium.
Hypnum.
3:o Till Blå färg.
Isatis Tinctoria.
Melampyrum Arvense (b).
Barken af Aske trädet.
Empetrum Nigrum.
(c) Herr Profess. Kalms Bohusländska Refa. pag. 177.4:o Til Röd färg.
Barken af Brakved (c)
Ribes Nigrum.
Tormentilla.
Galium, rötterne.
... Lichen tartareus N:o 1.
.... Digitatus N:o 2.
.... Pusstulatus N:o 3.
.... Saxatilis N:o 4.
5:o Till Grön färg.
Wippor af Svingel.
Bromus, Åkerhven.
Agrostis, och rör vippor af Arundo Phragmites.
Tanacetum, vildrenfana.
Stabiosa Succisa.
Anchusa Officinalis.
Rhamnus, Brakved.
Paris Quadrifolia, Trollbär.
Trifolium Rödväpling.
Till Svart färg på Linne, är Lycopus af våra vilda växter den, som gifver en god och fast färg. Cingalerne eller Tartarerne som vilja likna Ægyptier, bestryka sig i ansigtet med dess saft, at de må se svarta ut. Isatis Veidet, utgör en allmä färgestoft vid färgerier, och lägger grunden til många slags färgor; På et och annat ställe i Nyland emot hafs kanten, har min Herr PræMfes funnit den växa vild, hvilken ock af 30 års förfarenhet rönt, at den omplanterad, aldrig blifvit skadd af finska Climatets köld. Vid Erfurt, och annorstädes i Tyskland, får bonden allment uti åkern den, till skiftes med annat våhr fäde. Af en hop Lichenes eller laf arter, finnes i Tavastland såsom en skogsbygd, äfven ymnig tilgång: men i synnerhet förtiente det, att allmogen lade sig vinning om, at samla af laf arterne N:o 1, 2, 3, 4, emedan de alla gifva dels en vacker purpur röd, än och en annan högröd färg. Af lichen N:o 1 plägar ifrån Götheborg och några andra siö Städer, årligen utskeppas ansenliga quantiteter. Efter regn är det lättast, at afskrapa desse laf och skenmässor, af stenar och berg, emedan de då bäst låssa ifrån stenarne; särpå tårkas de något, läggas sedan i vatn, hvaruti de omröres, at mull och stengrus, samt annan orenlighet, som hänger vid dem, må kunna afsköljas och falla nid til botn. Därefter uptages desse stenmåssor derifrån; vatnet utryftes af dem, och de läggas på berg eller annat tort ställe, at torka i luften, och när de blifvit torra, söndermalas de til mjöl, och inpackas i Fastager til afsalu.
(a) Carl Vilhelm Pörners chymisc, versuche zum nutzen der färbekunst Vol. 1. pag. 523.
(b) Vol. 2. pag. 599.
(c) Volum. 3. pag. 572.Många af våra vilda färge växter, kunna framdeles också blifva betydande handels Exporter, allenast våra städers färgare blifva mera uplyste och vane, at nyttia dem, i tilblandning med utländska färgestofter. Af desse må har anmärkas Camomilla, hvarmed, om deraf tahes 2 del. Gall äplen 2 delar, och 3 del. grön Jern Victril, så fås en ganska beständig och lyster svart färg; det samma sker äfven när et färgesäd tilredes af del ahlbark, 1 del gall äplen och 2:ne delar jern vicrtil, samt blifver denne svarta färg, vackrare och mera varaktig, än då med lika delar gall äplen och jern victril svart färgas (a). 2 delar ahlbark och 1 Indigo Tincture, gifva en mycket vacker och beständg blå färg (b). Til Scharlakans rödt kan nyttias 3:ne delar af Hypocheris då färge säden förut blifvit tilred af en del Coccionel, 4:ra delar ten solution och 4:ra delar Cremor Tartari, samt blifver denne färg ganska varaktig i luften. Varaktig mörk Purpur röd färg, kan utan Coccionel tilredas af en del Veide eller Isatis. 2 delar Brasilia och 2 delar jern victril (c). Af färgestofter til gul färg, borde allmogen til våra färgerier, kunna samla och afsätta lispundtals, i stället för ängskär och Vauen, Centaureum Jacea och Phrygia, hvilka så mycket växa i Tavastland, som ock af Solidago viragurea, Anthemis tinctoria. Thalictrum, Hieraceum umbellatum jemte lycopodium; flere andra at förtiga.
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti