Pellervo. (Svenska upplaga) 2 / 1909
Då vi betrakta gamla finska väfnader, glädjes ögat icke endast af deras ofta synnerligen vackra mönster, utan alldeles särskildt af deras kraftiga, klara och dock harmoniska, behagliga färger, som. så helt och hållet skilja sig från nutidens ofta skrikande färgskiftningar. Vi måste också beundra dessa färgers underbara hållbarhet. Invärkan af tid, ljus och vatten hafva knappt förmått ändra dem, de äro ännu efter hundratals år lika vackra som om de vore splitternya. Orsaken till detta utomordentliga resultat är, att våra förfäder till färgning använde uteslutande växtfårger, d. v. s. färgämnen innehållande blad, rötter, bark och dylikt af växter. Då vi ännu tillägga, att dessa färger äfven äro fullkomligt giftfria, hvilket ingalunda kan sägas om alla färger, så finna vi, att dessa "gamla färger" äro så värdefulla och fördelaktiga att använda, att de ingalunda borde få råka i glömska utan tvärtom tagas till ny och allmän användning. Vi hafva desto större skäl att göra detta, då vi veta. att till färgning användes hufvudsakligen allmänt kända växter och att själfva färgningsmetoden är mycket enkel. Det behöfves blott något tid och, framför allt, intresse, för att vi ånyo i våra hem skola i våra ryor och ranor, mattor och dräkter se dessa vackra naturfärger, hvilka vi nu för tiden oftast endast i gamla samlingar få beundra. Äfven den omständigheten, att vi genom att använda dessa färger kunna under året spara in många mark, borde ju uppmuntra oss att gripa värket an.
I det följande skola vi meddela några pröfvade metoder att färga ullgarn med växtfärger.
Allmänna regler:
De till färgning afsedda rötterna och barken skola insamlas om våren.
Gräs och örter skola insamlas torra, före blomningen.
För att erhålla en klar och vacker färg bör det efterses, att såväl växterna och växtdelarna som de kärl och arbetsredskap, som skola användas, äro fullkomligt rena.
Vid färgningen bör endast regn- eller sjövatten användas.
Kärlet (malmgryta eller oförtennt kopparkittel), i hvilket garnet kokas, bör vara så rymligt, att i detsamma väl rymmes både garnet och färgväxterna samt att garnet under kokningen kan vändas. Om icke detta kan ske, blir nämligen garnet lätt fläckigt.
Garnet, som skall färgas, måste vara mycket väl rentvättadt och vid inläggnigen till färgning fuktigt.
Utrymmesskäl tvingar oss att här afbryta för att nästa gång lämna detaljerade anvisningar om, hvaraf och huru gula, bruna och hvita färger erhållas.
H. K.
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti