Industri-vännen 10, 15.5.1890
(Forts. från N:r 9.)
Bladmossorna, hvaraf våra skogar öfverflöda, kunna, om de biifva rätt behandlade, lämna en god förvärfskälla; ty torkade och färgade mossor användas i stor skala till dekoreringar, till buketter och kransar etc.
All den stund bladmossorna vid denna tid på året äro lämpligast för skörd, torde det tillåtas oss att här efter "Neu. Erfind. u. Erfahr." meddela några metoder för mossors konservering och färgning.
Sedan de plockade mossorna blifvitrensade från skräp och jord, bindas de samman i smärre buntar och föras till ett skuggigt, varmt ställe, på det att de må torka raskt. När de blifvit väl torra, kan man sedan färga dem med den färg, man behagar. Vi vilja här relatera några de vanligast använda färgsopporna.
Till färgning af grönt användes löst indigocarmin och pikrinsyra. Först rifves indigo-carminen välsamman med hett vatten, och när färgen fullständigt blandats med vattnet tillsättes först några droppar engelsk svafvelsyra, så att färgsoppan blir svagt sur och sedan den i hett vatten lösta pikrinsyran. Färgsoppan måste värmes upp, så att hon alltid är het. Då mossbuntarna fått ligga omkring 1/4 minut i färgbadet, tagas de upp med en träklämmare, prässas nr den öfverflödiga färgen och läggas på rena brädlappar, hvilka ställas på ett damfritt, skumt och varmt ställe att torka.
Allt efter som indigo-carminen eller pikrinsyran är den öfvervägande beståndsdelen i largbadet, blir nyancen blågrön eller ljusare grön - 3 delar pikrinsyra och 2 delar indigo carmin gifva en vackert bladgrön färg.
En annan vackert grön färg erhålles, om mossorna först doppas i en lösning af blysocker och järnclorid samt sedan i ett bad af kromsyradt kalium och gult blodlutsalt. 100 grm järnklorid och 200 grm blysocker lösas i 19 liter hett vatten, och i denna lösning lämnas mossorna omkring 1 minut, hvarefter de tagas upp, få torka något litet samt doppas så ned i den heta lösningen af 50 grm kromsyradt kalium och 75 grm gult blodlutsalt i 5 liter vatten.
En tredje färgningsmetod är att doppa mossorna under 1/4 minut ien lösning af mörkgrön anilin. Anilinfärgen utspädes, sedan han lösts antingen i sprit eller i ättiksyra, med kokande vatten, och färgnyansen, som m:m vill ha på mossorna, beror på den större eller mindre mängden utspädningsvatten som tillsätes.
Då man färgar mossor med anilingrönt, gör man bäst uti att dela den lösta färgen i 2-3 portioner och sedan utspäda dessa i olika proportioner med hett vatten. Ljusgrönt färgad mossa användes mycket i balbuketter äfvensom till andra blomsterdekorationer, men för att få mossan till antagande af en sådan färg, måste hon först blekas något.
Blekningen tillgår på så sätt, att mossbuntarna sättas på bräder ut i solljuset samt öfversprits flere gånger under dagens lopp med en lösning af 20 grm underclorsyrligt natrium, 5 grm engelsk svafvelsyra, 25 grm i alkohol löst renad terpentinolja och 7-8 liter vatten. Under blekningen måste mossorna skyddas sorgfälligt för regn. Till färgningsmedel för detta slag mossor användes ljusgrön anilin.
Äfven gulfärga de mossor användas i och för åtskilliga dekorativa ändamål. För att erhålla denna färg neddoppar man de blekta mossbuntarna antingen i en het lösning af anilingult eller i en färgsoppa bestående af 75 grm gurkmeja extrakt och 5 liter hett vatten.
Svart färgade mossor användas med synnerlig effekt för sorgartiklar och där det gäller dekoreringar med hvita blommor.
Till färgningen löses anilinsvart i kokande vatten, och i detta färgspad doppas under 1/4 minuts tid mossbuntarna.
För att göra de färgade mossorna motståndskraftiga mot temperatur- och väderskiften, behandlas de med en svag gelatinlösning och tannin (15 grm gelatin löses i 5-6 liter kokande vatten samt tillsättes något litet surt kromsyradt kalium och i denna lösning doppas de färgade mossbuntarna, hvarefter de doppas i en lösning af 5 grm tannin i 5 liter kokande vatten) samt sättas på ett varmt och luftigt ställe att torka.
(Forts.)
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti