Kappale Färgning och tygs tryckning, teoksesta Årsberättelse om technologiens framsteg till Kongl. Vetenskaps-Academien.

Färgning och tygs tryckning.


Kappale teoksesta:

Årsberättelse om technologiens framsteg till Kongl. Vetenskaps-Academien.

Afgifven den 31 mars 1835;

af G. E. Pasch,

Stockholm, 1835,
Tryckt hos P. A. Norstedt & Söner,
Kongl. Boktryckare

Kappale Färgning och tygs tryckning
s. 34-37

Bourget's förbättrade orseilleberedning ... 34
Bouhot's sätt att färga skarlakansrödt med lac-dye ...35
Von Kurrers sätt att färga med anchusa tinctoria ... 36

[34]

Bourget's förbättrade orseilleberedning

G. BOURGET i Frankrike bereder orseille efter följande förbättrade method: 50 kilogrammer pulveriserad och flere gånger med vatten tvättad orseillelaf blötes i 100

[35]

kilogrammer vatten och macereras deri i 8 dagar. 8) Annales de la Société polytechnique, N:o 9. DINGERS Polytechnisches Journal, Band. 51, sid. 157. Sedan tillsättes 100 kilogrammer kaustik ammoniak af 0,924 egentlig vigt, och massan lemnas att stå i 2 månader, under hwilken tid den omröres hvarje dag, morgon och afton. Orseillen är då, utan vidare behandling, färdig. ⁸⁾.


Bouhot's sätt att färga skarlakansrödt med lac-dye

BOUHOTS i Dijon uppgifver, att man på följande sätt, kan med Lac-dye erhålla en lika skön skarlakansröd färd [färg] på ylle som med cochenille, och som derjemte är varaktigare än cochenillefärgen. - Till färgning af 10 skålpund kläde fyller man en sorgfälligt rengjord kittel, af omkring 20 kannors rymd, till treferdedelar med saltfritt vatten och upphettar detta till nära kokning. Då detta skett, tillsätter man 1 skålpund cremor tartari, 20 lod raspadt fisett-träd och ¼ skålpund Lac-dye. Då blandningen kommit i kokning försätter man den med 1¼ skålpund tennsalt eller så kallad skarlakanscomposition, hvarefter man fyller kitteln så mycket med vatten att blott rum för klädet blifver öfrigt. Klädet röres i början hastigt fram och tillbaka i färgbadet, hvari det måste kokas nära en timme. Om man begagnat en god Lac-dye, så erhåller klädet en ganska skön skarlakansfärg, hvilken likväl mycket beror på ullens beskaffenhet. Vissa ullsorter gifva färgen en dragning i karmosinrödt och fordra då mera tennsalt; andra åter hafva benägenhet att gifva färgen för mycken dragning i gult,

[36]

hvilket hjelpes med större tillsats af Lac-dye. - 9) Journal des connaissances usuelles, Febr. 1834, sid. 96. - DINGLERS Polytechnisches Journal, Band 52, sid. 70. Då ullgarn skall färhas behöfves, till hvarje skålpund, 4 lod cremortartari, 2 lod fisett-träd, 5 till 6 lod Lac-dye och 6 lod tennsalt⁹⁾.


Von Kurrers sätt att färga med anchusa tinctoria.

Roten af anchusa tinctoria har ganska länge varit känd såsom färgstoft, men dess användande har blifvit inskränkt, dels i anseende till dess färgämnes olöslighet i vatten, dels derföre, att de färger som denna rot gifver, ansetts för mindre varaktiga. Enligt von KURRER kunna likväl sköna violetta, i purpur öfvergående, färgnuancer af utmärkt varaktighet erhållas af denna rot. Betningsmedlet är ättiksyrad lerjord, hvilken beredes på det sätt, att 20 skålpund jernfri alun ypplösas i 80 skålpund hett vatten, hvarefter lösningen försättes med 20 lod renad soda och slutligen med 15 skålpund blysocker. Denna blandning omröres oafbrutet i några timmar och lemnas sedan att stå i några dagarm hvarefter den klara vätskan afhälles från bottensatsen och användes såsom betningsmedel. Ju mera odekomponerad alun denna vätska innehåller desto mera närmar sig färgen till syrenfärg, och ju mindre alunhaltig den ättiksyrade lerjorden är desto mera drager färgen i purpur. Färgbadet är en spirituös infusion eller tinktur af anchusa-roten. Till dess beredning begjuter man 18 skålpund sönderhackad rot med 80 skålp. al-

[37]

kohol af 0,825 till 0,833 egentlig vigt i ett kärl, hvilket man sedan låter stå i 10 eller 12 timmar väl betäckt, så att ingen del af alkoholn kan bortdunsta. Man afhäller derefter den färgade tinkturen och utprässar återstoden i en stark präss. -
10) Mittheilungen für Gewerbe und Handel, herausgegeben con Vereine zur Ermunterung det Gewerbsgeistes in Böhmen 1834. Erste Lieferung, sid. 13. - DINGLERS Polytechnisches Journal, Band. 53, s. 111.Angående sjelfva färgningssättet måste jag jänvisa till von KURRERS afhandling derom¹⁰.