*) Recherches anatomiques et physiologiques sur la Garance, sur le développement de la matière colorante dans cette plante, sur la culture at sa préparation, suivies de l'examen botanique du Genre Rubia et de ses espèces. Par J. Decaisne. - Bruxelles. 1837. 4:0. pp. 77 & 10 pl. color..
Obs. Denna afhandling är särskildt aftryckt ifrån Mémoires couronnés par l'Academic royale &c. de Bruxelles. T. XII.
Års-Berättelse om Botaniska Arbeten och upptäckter för år 1837.
Till Kong. Vetenskaps-Akademien afgifven den 31 Mars 1838.
Af Joh. Em. Wikström.
Stockholm, 1839.
Tryck hos P. A. Norstedt & Söner,
Kongl. Boktryckare.
Decaisne, författade en mycket lärorik och interessant monographie öfver Sögtet Rubia och egentligast öfver dess ena art R. tinctorum L. eller Krapp, en mycket begagnad färg-Växt *). Denna afhandling utgöres af 2:ne afdelningar, af hvilka den 1:sta upptager de anatomiska och physiologiska undersökningarna om Krappen (Rubia tinctorum L.). I:sta Capitlet.
1) Om Roten. Dess färg-ämne är gult, men genom tillträde af luftens syre färgar det sig rödt; det är under sitt inneslutna tillstånd hos Växten alltid vattenklart; vid luftens tillträde grumplar det sign till en af sm¨å kulor bestående fällning.
2) Om Stjelken. Den beskrifves anatomiskt, hvarefter meddelas resultaten af undersökningar, om färg-ämnet äfven skulle kunna utbildas hos densamma, hvilket likväl endast inträffar, då stjelken lägges i jorden och hålles fuktig, till [] följe hvaraf Förf. äfven vill anse, att fuktigheten och syret tillsammans bilda det medel, hvilket i allmänhet orsakar bladen förändrade höst-färgning. Han erfor, att de Djur, hvilka födas med sthelkar och blad af Krappen, ej fingo i sitt inre någon rö färgning, såsom det inträffar, då man föder Djur med Krappens rötter.
2:dra Capitlet. Här söker Förf. att använda de i 1:sta Capitlet lemnade iakttagelser på Krappens odling och röföning, och resultaten af Förf:s undersökningar äro följande:
1) Krappen innehåller i den lefvande roten endast ett enda färg-ämne, och det i form af ett gult fluidum, som befinner sig i celle-väfven och i lifs-saft-kärlen, men ej i egna håligheter; saften är desto mörkare och ymnigare, ju äldre Växten är; saften kan alstras i Växtens gröna delar, då dessa komma i sådana förhållanden, att de innehålla mera syre.
2) Att det gula fluidum genom inflytandet af luftens syre erhåller den röda färgen, och derigenom får ett kornigt utseende, hvaremot det innom Växten i dess lifsverksamhet är genomskinlig.
3) Att det odlings-sätt är det bästa, hvilket hynnar utvecklingen af de delar, i hvilka den gula saften bildar sig, och att de jordmän är den ändamåls-enligaste, som visar den mesta frändskap till fuktighet, och långsammare afskiler den.
4) Att climatet ej synes hafva något inflytande på graden af färg-ämnets färg-halt; att en Krapp af 10 månaders ålder endast eger färg-ämnet i ringa mängd,, men ifrån denna tid till vid 3 års ålder hos Växten visar sig färgämnet i starkaste utveckling, så att allså i nordligare Länder visserligen med 3:dje året skörden måste verställas.
5) För att erhålla färg-ämnet i största mängd måste man till mlhligaste finhet sönderdela de delar, hvilka innehålla det gula fluidum.
Derefter afhandlar Förf. Rubiæ-Slägtets botaiska förhållanden, hvarvid meddelas en beskrifning af dessa Växt-artens delar i allmänhet, och Han omnämner här äfven den på rötterna af Krappen (Rubia tinctorum) förekommande Svampart, Rhizoctonia Rubiæ, hvilken i Södra Franskrike understundom orsakar förhärjningar af de odlade Krapp-Växterna, samt framställer slutligen en monographie öfver de kända arterna af detta Slägte.
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti