Underrättelse Om Färge-Stoften Veides Plantering och Ans I Finland
Stundad
På flere Åhrs Rön och Försök.
Som Wid de Publique Oeconomiske Planteringarne
i Åbo blifwit anstäldte /
af
Oeconomie-Directeuren och Professoren Pehr Adrian Gadd.
Åbo, Tryckt hos Directeuren och Kongl. Boktryckaren i Stor Förstendömet Finland, Jacob Merckell,
Åhr, 1760.
Kopion alkuperäisjulkaisusta on Coloriastolle lähettänyt Hannele Köngäs.
§1
Bland Europeiske Färge-stofter/ är Veide, eller Isatis Tinctoria, den enda Växt, som gifwer en beståndig Blå Färg, och hwilken äfwen med förmohn kan nyttjas, til Grund för en hop andra mörka Färgor. Erfure och Thyringen, äro de rycktbaraste Orter för Veide-Planteringar. I Engeland Planteras och något af Veide, i Northampton och Witshire, samt i Frankrike wid Longuedoc, Mirepoi, Toulouse och Alby.
§2
At Veide wäxer will i Finland, det har Herr Elias Tillands, Medicine Professor i Åbo, först uptäkt, och finnes i des Icones-Plantarum pag. 91. Figur på denna Färge-ört. Åhr 1741. märkte Herr Archiateren och Riddaren Linnaeus, Veide wäxa will på Nordaste Udden af Öland, som ock uppå Den Klasen, i Gottland. Under de Resor Jag förrättadt i Nyland, Åbo, och Björneborgs-Läns Skärgprd, har Jag til myckenhet kommit öfwer denna Växt up, på åtskilliga Öijar emot Hafs-bandet; upp åt Norr in åt Botn-hafwet, har Jag dock öfwer 62. Graders Latitude, icke mera sedt til denne Färgeört.
§3
Jordmohn för Veidet, där det wäxer wildt, är hälst Sand, och Sandmylla, samt älskar det mäst, at wara utstäldt för Hafs-luft och Blåst. I torra Backar och hård Lera, frambringar Veidet, små Plan, och Swärgstånd; I sumpig Mark guhlna Bladen, och hela Wäxten wantrifwes. Wid Veide-Landets Tilredning, upgår för öfrigt ej mera arbete eller omkostnad, än wid annat Åkerbruk. At under Veide-Wäxten, man dock håller Marken fri för Ogräs, är högst nödigt. Får, de göra på Vau- och Veide-Landen, i denna afsigt, mycken nytta; Ty Fåren upäta och bortrensa alt Ogräs: men afbita icke et enda Stånd af Vau- eller Veide-Wäxten.
§4
Efter flere anstålde Försöl, har man utrönt, at för Veide, här i Finland, är lämpeligaste Sånings-tiden i September Månad om Hösten, eller ock i medio April om Wåhren; Veidet kan på detta sätt upbringas til 3:ne full-komliga Skörder om åhret, och kan efter hwar 6:te och 7:de Wecka, Veide-upsamlingen förrättas och Veidet inbärgas.
§5
Veide-Frön, som äro Viollette eller Swarta til Färgen, de äro de säkraste at utså. Fyra til fem Weckors tid ligga desse Frön i Jorden, innan de gro, och då upkomma de med 2:ne Hjert-blan, liksom Sallade. Veide-Wäxten står 2. Åhr, innan den går ut; första Åhret wäxer den med Blad, hwaraf Färgen tilredes; det andra Åhret frambringar den af förra Åhrets Rot, Stjelk, Blomma och Frön. Tijo Kappor goda Veide-Frön, förslå til Utsäde på 1. Tunneland.
§6
Skulle Mask, under påstående Wäxt börja skada veide-Böaden, som dock sällan sker, då är bäst, at insamla både Mask, och Blan, och på wanligt sätt tilreda deraf Färg; Man blifwer då bäst af med Masken, på en gång; Icke eller tager Färgen deraf skada.
§7
När Veide-Böaden äro wid pass 5. á 6. Tummsbredd och %frac12; Alns längd, samt de guhlna något i Blad-spitsare eller Kanterne, då är Veidet mget at inskördas. I Regnwäder och under Daggfall, bör Veidet ej insamlas, utan hälst i tort Wäder. Bladen äro de enda, som af denna Wäxt brukas til Färg; desse afskäras med veide-Skäran, Fig. C, litet öfver Jorden; de skiljas wäl ifrån aöt Ogräs, sköljes ifrån Mull och Orenlighet, och lägges sedan i högar, något at torkas, eller segna, til dess de föras på Veide-Qwarnen.
§8
Wid flera Veide-Planteringar, är, en särskilt inrättad Veide-Qvarn, nödig, hwarpå Veide-Bladen sönderkrossas. I Herr Archiateren och Riddaren Linnaei Västgötha Resa, pag. 128. finnes Ritning på den som brukas wid Alingsahs. Herr Commissions-Rådet Schreber, i Haller har lemnat ett mera fullständig Beskrifning, på den Thyringske. Den Veide-Qwarn, Jag låtit inrätta här i Åbom förestäles Fig. E. Förmohn af denna, framför de förenämde, består 1:mo deruti, at denne tager mindre rum, än de, och kan i ett och samma Hus, der veidet tilredes, anläggas. 2:do Ur denne lättare; den kan drifwas utan Hästar och Drägter, endast af Barn om 10 á 12 Åhrs Ålder; Ju större Stenen ock kan fås til Diameteren, desto lättare rullar den om, samt gör mera gagn. 3:tio I denna framrullar Stenen, i en efter des storlek afpassad Cavite, i hwilken, när den fyllas med Veide-Blan, Bladen sedan lätt i denna Cavite, utan widare åtgärd sönderkrossas, och således besparas l. Persons Dagswerke, som wid de andra Veide-Qwarnar upgår, med Veide-Bladens tilmakning under Stenen.
§9
Har man flere dagars samlingar, af Veide-Blan, som ej blifwit söndergwäste, så böra de torra och segnade Bladen upblandas med friska gröna Blad, innan de lähhes under Qwarnen. I fall Bladen males då de för mycket segnat och förwissnat, mister man i Wigten; äro de för gröna, blifwer Färgen ej god. Veide-Bladen skola endast sönderhwäsas och krossas under Qwarnen, at den öfwerflödiga gröna Saften af Wäxten, til någon del utkrystas: men males den för fint, håller den icke ihop under tilredningen, utan altsammans förfaller til et obrukelight Doft och Damb.
§10
Sedan Veidet Blifwit föndergråssat under Qwarnen, bruka Veide-Idkare i Erfurt och Thyringen, at sammanlägga det i en hög til et Dygn, at Wäxtens öfwerflödiga Saft må afsilas. här uppå sammankrystes Veidet med Händerne til Bållar så stora som en knytnäfwe, Fig. F. I engeland, kramas Saften straxt af veidet, så snart det kommit ifrån Qwarnen, och lägges sedan 1 á 2 Dygn, i en hög, innan det upgöres til Veide.Bållar. I Frankrike låta de åter, det söndermalne Veidet ligga i fin Saft, alt som wärman är större eller mindre til, 4,6, á 10 Dagar, innan Veide-högen öpnas, och deras några Veide-Bållar tilmakas.
§11
I Frankrike, äro dessa Veide-Bållar bekante, under namn af Coquaignes, eller Pain de pastel. De torkas på särskilte, derföre tillredde Tork-hyllor, Fig. G. Och när de blifwit half torra, sammankrystas de å nyo ännu hårdare och tätare än förut, samt upställes sedan igen at torkas. Inom 14. á 20. Dagar äro desse Veide-Bållar gemenligen så torra, at de kunna hopsamlas och förwaras til salu och afsättning.
§12
För Landtman upgör nu härmed arbetet med Veide-tilredningen, och är så i Franska som Erfurtiske Veide-ordonencerne stadgat, at den öfrige tilredningen höher Städerne til. Känneteckn på godt och wäl ansadt Veide, är 1:mo, at Veide-Bållarne äro hårda och tunga. 2:do, at de ej röija någon oangenäm och ruten luft. 3:tio, at de bråtten lysa af en Violett- eller Celadon-Grön Färg: Se de Gråmylliga ut, duga de ej stort. 4:to, En sönderbruten Veide-Båll, gniden på hwitt Papper eller Linne, bör lemna efter sig en Ljusblå eller mörk-grön Färg; Et illa ansedt Veide, färgar af sig aldeles intet.
§13
Wäl tilredde Veide-Bållar kunna förwaras, fast 8. á 10. Åhr, utan at taga skada; Så snart de ock åro torra, kunna de äfwen tilredas til Färg. Den säkraste Veide-tilredningen til Färg, består deruti, at Veide-Bållarne sönderbultas eller sönderkråssas något under Veide-Qwarn, härpå lägges altsammans i en hög på et tort ställe, i en Wind eller annorstädes, och anfugtas med Watn. Watn, som är salt, fett eller orent, är otjenligt til anfugtning.
§14
Veide-Högen, bör asfugtas med en Sprut-kanna, jemt öfwer alt; hwart annat eller 3:dje Dygn, alt som wärmen är större eller mindre til, omskåflas den samma, och dermed fortfares 8. á 10. Dagar, hwarefter Velde-högen andra gången, om det förra Watnet intorkat, med Watn anfugtas, och sedan åter 8. á 10. Dagar flitigt omröres. Widare anfugtas Veidet härpå 3:dje gången, som infaller wid pass 14. Dagar efter första anfugtningen, och fortfares med Veide-högens omskåflande så länge, til des, när man rörer i den samma, den icke mera ryker. Innom 3. eller 4:ra Weckor, är Veidet på detta sättet färdigt tilredt til Färg. Watn upgår under tilredningen nästan så mycket, som Veidet wägt förut. Ju grönare Veidet warit, då det blifwit lagt under Qwarnen, des mindre Watn, och twärt om.
§15
Veidets omskåfling under tilrednings tiden, är derföre nödig, at Veide-högen, af för mycken hetta och wärma, ej må taha röta til sig och förruttna. Wärma, som åstadkommer fermention eller gärning i Veide-hägen, är högst nödig: Men en större hetta, som kunde förorsaka förrutnelse, bör på alt möijeligit sätt undwikas. Mons. Hellot, har derföre och rätt utsatt Wärmen för Veidet under des tilredning, til 32. eller 33. Grader, på Reaumurs Thermometer, hwilket swarar emot 37. eller 38. Grader på wår Swenska; och är samma Grad Wärma, hwarmed, af et Ägg, en kykling utfläckes.
§16
I fall Veide-tilredningen sker om Hösten, och Kölden skulle betaga Veide-samlingen, då den tilredes til Färg, nödig wärma, kan anfugtningen ske med warmt watn. I Frankrike, tilredes Veidet til mycket finare Stoft, än i Erfure och Thyringen; det finare Veidet gifwer wäl ock i Blå-kypen snart Färg af sig; men det warar icke länge, då deremot det grofwa Erfurther-Veidet, fast det Färgar senare, dock kan längre tid med förmohn nyttjas i Kypen.
§17
Innan det tilredde Veidet kan anses för behörig Handels-wahra, bör det sigtas igenom grofwa såll;det som eh faller igenom Siktet, tilredes med Watn å nyo, då detta äfwen kan nyttjas. I Gothaniske Veide-Ordonancerne är förbudit, at upbruka Veide, som icke är et Åhr gammalt; Efter 2. Åhr förmenes Veidet först wara rätt Färgdigert. Den Förnfarne och Lärda Herr Georg. Ernest Stahl, hwilken såsom Anonyme, är Ausstor til Ars Tinctoria fundamentalis, påstår ock, at wäl ansadt och tilredt Veide, tager til i stryka och godhet, 7. á 10 Åhrs tid.
§18
Detta är, det Jag dels i anledning af egna Rön och Försök, dels ock i stöd af andras säkra förfarenhet, kan underrätta det Allmänna, om Veidets Plantering och ans, til Färgestoft. Flera sätt kunde wäl upgifwas, at af Veide tilreda Färg, som både wore kortare, som ock i sjelfwa werket fördelacktigare: men som 1:mo wara Färgare allmänt äro wane, at i Blå-kypet bruka Veidet, såsom det beskrifwes wara tilredt i §§1, 11, 13, 14. så torde et på annat sätt tilwerkadt Veide, i början ej af dem antagasm eller det af dem kunna nyttjas. 2:do Tilredes veidet på annat sätt, fordrar det i annan proportion, särskilte tilsatser i Blå-kypen, än förr, til hwilket alt en särskilt kundskap behöfwes. Jag lärer altså för denna gången anses hafwa upfyldt min skyldighet, när jag nu lemnat underrättelse, huru Veidet hos oss Inrikes kan Planteras fortplantas, och deraf tilredas en så god Förge-stoft som Utomlands sker.
Förklaring öfwer tabellen
A. En Åker bewuxen med Veide.
B. Et Veide-Stånd med blotta Blad / som afskäres til Färg.
C. Veide-Skäran.
D. Et Wattn-tätt Kar / hwaruti Veide kan tilredas til Färg.
E. Veide-Qwarnen.
F. Veide-Bållar.
G. Veide-Båll Stellagen, med en Karl som dem upsätter at torkas-
H. Veide-Högen / då den anfugtas med Wattn.
I. Veide-Tunnan / hwaruti Veidet inpackas såsom Färge-stoft.
K. Kypen / hwarest Veidet såsom Färge-stoft upbrukas.
L. Et Veide-Stånd / med Blad och Blomma.
M. Veide-Stånd / med Frön och Frö-Skidor.
N. Et moget Veide-Frö.
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti