Osa kappaleesta Chemie och Physik.
Osa luvusta II. Mineralogisk Chemie och Mineralogie
Ote teoksesta:
Årsberättelser om vetenskapernas framsteg,
Afgifve af
Kongl. Vetenskaps-Academiens Embetsmän
D. 31 Mars 1821.
Stockholm,
Tryckte hos J. P. Lindes Enks, 1822.
Osa luvusta II. Mineralogisk Chemie och Mineralogie
s. 79-111
Lazulith ...104-105
Färgad regn ...109-111
[104]
Lazulith.
Den så kallade blå Fältspaten från Kriegland och Lazulithen från Voran, hafva ag Professor FUCHS blifvit undersökte †) Neues Journal &c. von SCHWEIGGER und MEIWECKE, B. 24, s. 373. †) och han funnit dem båda bestå af basisk phosphorsyrad lerjord, phosphorsyrad talkjord och litet phosphorsyrad jernoxidul, som ger den vackra blå färgen. Analysen gaf
[105]
phosphorsyra 41.8, lerjord 35.73, talkjord 9.34, kiseljord 2.10, jernoxidul 2.64, vatten 6.06. Det Specimen som tjenat till denne analys var från Radergraben i Salzburgska Landet.
[---]
[109]
Färgad regn.
* GILBERTS Annalen 1820, St. 3, p. 327.Ett blodrödt regn, som föll i Calabrien, har blifvit undersökt af SEMENTINI *), som dann det färgadt af ett rödt pulver, bestående ad kiselgjord 33.0, lerjord 15.5, jernoxid 14.5, kolsyrad kalk 21.0 och 15.5 fuktighet och brännbara ämnen, af hvilka en del löses i alkohol med grönaktig färg. DE SAUSURE d. äld fann under sina resor i de Schweitziska Alperna att snön på de högsta bergen ofta var röd. Han fann att detta ämne var färgadt af jernoxid, men innehöll en ej obetydlig portion organiska ämnen. **) Edinb. Phil. Journal, N:o VI, p. 308Nyligen har PESCHIER i Geneve undersökt denna röda färg på snön, från 4 särskildta ställen **) och funnit att det röda pulver, som efter snöns uppsmältning återstod, består af:
[110]
- I. II. III. IV.
Kiseljord 14.18 - 65.50 - 20.00 - 1.25
Jernoxid 3.25 - 21.35 - 31.25 - 12.39
Lerjord 1.75 - 6.35 - 4.25 - --
Kalk 0.10 - ---- - 0.50 - 0.20
Hartz 3.20 - --- - ---- - ---
Olöslight organiskt ämne 2.25 - ---- - 37.50
Lösligt d:o d:o 1.75 - 6.80 - 6.50 = 10.00.
--------------------------------------------------
26.48. 100.00. 100.00. 23.79.
Dessa färgande ämnen skulle vara lätat att förklara genom ett af vinden lyftadt damm, om de vore antingen blott organiska eller blott oorganiska, men blandningen gör det omöjlight att gissa hvarifrån de komma.
Men visserligen det obegripligaste och det otroligaste af dessa färgade regn är detsom föll i Blankenberg i Flandern den 2 Nov, 1819 kl. half 3 på e. m. Det regnade hela dagen, men endast vid denna tid var regnet färgadt och med en sjup röd färg, då det både förut och efteråt var färglöst. Det vatten, som följande dagen fanns samladt i cisternerna, hade en svagt rosenröd färg. Det har blifvit analyseradt af Herrar MEJER och STOOF i Brügge, och såsom det af beskrifningen synes, med all sorgfällighet. De funno att vattnet innehöll saltsyras koboltoxid, kunde efter afdunstning användas såsom sympathetiskt bläck, och koboltoxiden utfälld färgade glas blått. Vattnet innehöll omkring 1½ gran metallisk kobolt på kannan; det ser således ut som hade det röda regnvattnet, innan utspädningen
[111]
med det förut och efteråt kommande ofärgade, varit en temmeligt stark kobolt-upplösning.
Den 9 Nov. 1819 föll vid Montréal i Canada ett regn, svart som bläck, hvarunder allt blef mörkt som midt i natten. *) Annales de Chimie et de Physique, T. XV, p. 427.Vid den chemiska undersökningen af detta regn fanns att det var blandadt med sot eller fint fördeladt kol, hvilket man härledde från några stora skogseldar, som under den starka torrkan utbrustit söder om Ohiofloden, och hvaraf sotet kunde hafva blifvit fördt af vinden till Canada *).
Natten till den 16 Nov. 1819 föll vid Broughton i Nord-America en stor qvantitet af ett svart pulver på snön, med hvilke jorden förut var betäckt.
I början af October 1820 föll i Ferbambk ett regn af ett slahs silke, hvaraf man uppsamlat ganska mycket för att undersökas. Detta regn hade utbredt sig på en trakt af mer än 15 mils diameter.
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti