Tammerfors Aftonblad 46, 24.3.1917
Det kan vara af intresse att just dessa tider erinra sig huru Finland erhållit sitt riksemblem, samt dess historia.
Ett kungligt bref af 27 juni 1556 omnämner att Gustaf Wasa härmed öfverlämnar Abo län, Kumogårdslän med Nerpes samt Äland åt sin son hertig Johan; bland annat därför, att Finland var alltför aflägset beläget för att dess styrelse skulle kunna öfvervakas från Sverige. Under hertig Johans tid fördes sedan ett glänsande hoflif i Åbo, hvilket fullt kunde mäta sig med hofvets uppträdande i Polen och Sverige. För att yttermera visa sin separation från Svea rikes konung antog hertig Johan bland annat ett skildt riksvapen för sin domän Finland, och hvilket sedan blef grunden till vårt nuvarande vapen och dess färger. Den äldsta kända afbild af detta vapen torde vara en i sten uthuggen relief på konung Gustafs Vasas (hertig Johan lät år 1581 för första gången kalla sig "Storfurste till Finland och Karelen") sarkofag i Uppsala domkyrka. Här ser man en afbildning af hvarje af Svea rikes länsvapen och äfvenså af Finlands.
Det kända lejonet står på ett skarpt svärd, samt håller ett likaså blottadt svärd höjt i sin med harnesk betäckta högra tass. Lejonet är omgifvet af nio rosetter, hvilka representera dåtida nio län i landet. Ofvan vapenskölden finnes en hertiglig krona, krönt med en kula och ett kors.
Hvad färgerna beträffar, så finnas de beekrifna sålunda att sköldens bottenfärg är rödgul, lejonet gult, det höjda svärdet blått, samt de nio rosetterna stötande i bläviolett. Kronan är besatt med pärlor och rubiner, samt tyget inom densamma mörkviolett sammet.
De äldsta heraldiska färgerna äro sålunda rödt och gult. Ett guld-lejon pä brandrödt botten.
Röd-gula eller blå-hvita band äro fullkomliga fantasifoster för en riksfäna i Finland. De förra färgerna bäras såsom tecken för Finlands svenskar, de senare för finnar.
- t
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti