En nyttig metall.

Wiborgsbladet 231, 4.10.1889

För 100 år sedan, år 1789, upptäckte hr. Klaproth en ny metall som han kallade Uran efter planeten Uranus, hvilken nyss förut blifvit upptäckt af Heschel. Men först 1841 framstäldes uran i metallisk form.

Denna metall anses vara ytterst sällsynt; priset är omkring 60,000 mk. per ton. Den förekommer i förening med syre som beståndsdel af vissa sällsynta mineralier och har blifvit funnen i Cornwall, i Sachsen och i Böhmen, men ytterst sparsamt.

I år han man i den bekanta Uniongrufvan i Cornwall upptäckt en rik älder som innehåller uran i jemförelsevis större mängd. Några metallprof hafva innehållit ända til 30 rocent ren metall, medelhalten är 12 procent. Flera tons malm äro redan sälda till högt pris. Denna upptäckt, som väckt stor uppmärksamhet, kommer att ha till följd att uranmetallen kommer att användas på flera områden, der man till följd af dess dyrbarheter förr ej kunnat använda densamma. Uran kommer sålunda att i många fall ersätta guld, emedan den tillsammans med platina och koppar bildar vackra legeringar, hvilka se ut alldeles som guld; platinalegeringen angripes dessutom ej af syror. En annan användning kan uranen få i elektrotekniken, emedan metallen visar sig vara i besittning af stor elektrisk motständskaft. Dessutom har man funnit att man med stor fördel kan begagna uran i ställed för guldklorid vid vissa fotografiska processer, och de olika uranoxiderna begagnas äfven som färgämne vid framställandet af vissa gulgröna glassorter och vid framställandet af det dyrbara svarta porslinet.