Cajsa Warg: Hielpreda I Hushållningen För unga Fruentimmer; Färgbok. Första Boken.

Hielpreda I Hushållningen
För unga Fruentimmer;
Författad af C. Warg,

Samt

Tilökt med en Färgbok och et Bihang.

Nionde Uplagan;
Å nyo öfwersedd, förbättrad och tillökt.

Med Kongl. Maj:ts Allernådigste Privilegio.

Stockholm,
Trykt i Kongl. Tryckeriet, 1790.

Tukholma, 1790.





[3]

Färg-Bok.

Första Boken.

N:o 1. Äkta Skarlakans-Färg på Ylle.

Til et skålpund förarbetadt ylle garn som är förfärdigadt til wäst eller til strumpor, eller sluckna strumbor, tages 2:ne lod fin stött hwit winsten och 1 hand full hwetekli. Man rör det tilsammans i en wäl förtent kettil, låter det uti 3 kannor wain tillika upkoka, och rör det wäl om med en käpp. Sedan lägger man det yllne garnet deruti, och låter det 1 tima koka; men derhos rörer det flitigt up ocj neder. Derefter tagen man det up, och låter det hänga öfwer natten; andra dafen sköljer man det wäl och låter afrinna. Dagen tilförene, då man säledes garnet afkokar, tager man 2 lod skedwatn, och 4 lod annat rent watn, och skår det tilsammans i en flaska. Derefter tager man ½ lod Engelskt tenn, sköper det i watn smått som hagel, lägger det uti skedwatnet, och låter det stå i 24 timar. När det sedan så länge stått, håller man af det klara och slår bort det tjocka; samma dag då man skedwatnet omsätter, tages 2 lod cochenille, som stötes tätt fin, siktas igenom flor-sikt och låtes uti ½ stop watn, samt bör stå öfwer natten. Andra dagen slår man 3 kannor watn i en förtent kettil och cochenillen dettil, kokar det tilsammans, rör skummet wäl ifrån hwarannat, slåt så skedwatnet häruti, och rör wäl om. Sedan lägger man garnet uti, som kokas ½ tima, under kokningen flitigt röres up, men efteråt swalas och afsköljes.


N:o 2. Wil man hafwa Couleur de chair af denna efterlemnade färgen.

Så lägges ½ lod hwit winsten i sjefwa färgen och ½ lod Romersk alun. Sedan lägges 1 skålpund hwitt garn deruti, och låter man det ¼ tima koka; hwarefter det tages up at swalas, och afsköljes. Wil man hafwa Couleur de Prince, så kan man wäl i samma färg ännu lägga ½ skålpund garn, och så länge låta koka, til des man sjelf kan se at det ät nog. Sedan låter man det blifwa kalt och afsköljer.

[4]

N:o 3. En annan Färg af Skalakan på Ylle rätt at göra.

Til 1 skålpund, ylle-garn, tages 2 lod hwit winsten, 1 lod Romersk alun, en god hand full hwetekli, hwilket i 3 kannor watn upkokas, och röres wäl om. Sedan lägges garnet deruti at 1 tima koka, under flitig rörning up och neder. Derefterj tages det up, och hänges öfwer natten; så sköljer man det och låter afrinna. Sedan tages 1 lod skedwatn, 2 låd annat watn, 1 qeintin smått sköpt Engelskt tenn; hwilket tempereras såsom tilförebne skrifwit är, och bör stå sina 24 timar. Derpå skötes 2 lod cochenille fint, siktas och lägges i ½ stov wattn i en kettil, tillika med den blåtta cochenillen, at kokas tilsammans. Skummet röres wäl ifrån hwart annat, och skedwatnet släs deruti, samt röres wäl om. Sedan lägges garnet uti, som när det ½ tima kokadt, under flitig up och nederröring, tages up, göres kalt och sköljes.


N:o 4. Couleur de Rose på Ylle.

Wil man hafwa Couleur de Rose, så lägger man i samma färg 1 lod hwit winsten stött, 1 lod Romersk alun och 1 lod hwetekli, låter det koka tilsammans, och rör det wäl m: lägger så garnet uti, och låter det 1 tima koka, men tager det sedan up, låter blifwa kalt, och sköljer. Sedan gjutes 3 kannor watn i en kettil och deruti ½ lod fint stött cochenille, hwilket man låter koka up, rör wäl om och slåt 1 lod temperadt skedwatn deruti; lägger så garnet uti och låter det ½ tima koka, men tager det sedan up, och sköljer det, när det är kalt.


N:o 5. Ägta Carmosin på Ylle.

Til skålpund garn tages 2 lod hwit winsten, 2 lod röd winsten, 2 lod Romersk alun, och 4 händer fulla med hwetekli; hwilket kokas up uti 4 kannor watn och röres wäl om. Sedan lägges garnet deri, at 1½ tima koka, medan man arbetar det wäl om. Sedan tager man det up, och hänger det öfwer natten på en strång, och andra dager sköljer det af. Samma dagen, som man garnet kokar, blötes 2 lod fint stött cochenille i ½ stop watn, och andra dagen slås det i en kettil, samt dertil 3 kannor watn, 1 qwintin hwit winsten, 1 qwintin

[5]

röd ansenicum. Detta låter man tilsammans koka up, och lägger garnet deruti, och låter det 1 tima koka medan det arbetas wäl om; hwarefter det uptages at swalas och sköljas.


N:o 6. Krappfärg på Ylle.

Til 1 skålpund garn, tages 4 lod hwit winsten, 3 lod gemen alun, 2 händer fulla med hwetekli. Detta lägges i en förtent kettil med 3 kannor watn, kokas up och röres wäl om. Sedan lägges garnet uti at 1 tima kokas, hwarefter det tages up, uphänges öfwer natten, och om morgonen afsköljes. Samma dag då garnet kokar, lägges 12 lod fin krapp i ½ stop spisöl, med ½ stop ölätticka; andra dagen ölas et stop spisöl och 3 stop watn på, och den blötte krappen slåsderuti. Då låter man det blifwa kokhett, och rör det wäl om; lägg så garnet uti, och arbeta det braf up och neder. Derefter låter man det ½ tima ligga; och så snart som garnet kommer i kettilen, måste man taga bort elden derunder, och låta det stå, til des det blifwer kalt. Me så länge det står, måste man wånda det som oftast; och der det icke skulle wara rödt, så gör man en lut af 4 lod grön pottaska, blandad med et stop watn, eller något ad samma färg, och låter pottaskan deruti smälta. Derefter slår man det i den förriga färgen igen, sätter det åter öfwer kol-elden, låter det blifwa hett, samt garnet komma deruti: låtandes det sedan stå, til des det åter blifwer kalt. Men skal det blifwa mörkt brun-rödt, så lägger man i samma färgen 2 lod fint stött galläple och 4 lod vitriol, låter det koka up, och rör det wäl om, lägger sedan det röda garnet häruti, kokar det nästan ¼ tima, och låter det, sedan det är nog mörkt, blifwa kalt och så sköljas.


N:o 7. Oäkta Skarlakans-rödt på Ylle.

Til et skålpund garn gör man lut af 2 kannor watn och 2 lod hwit pottaska. Den samma sätter man på elden och låter blifwa het. Sedan rifwer man 1 lod oljana uti, låter det sakra[?] koka up, rör wäl om, och lägger så garnet deruti: tager kettilen af elden, och låter det en stund ligga, dock uprörer man det flitigt, samt tager det sedan up och sköljer. Tag hemwäl 6 lod alun, 3 kannor watn, samt 2 händer fulla med hwetekli, och lät det koka up under flitig omrörning. Lägg så garnet deruti, och lät det en god stund

[6]

koka; men tag det sedan up, och uphäng det öfwer natten. Den andra morgonen sköljes det; men tilförene, då man garnet kokar, tages 8 lod äkta fernbock i en kanna ljumt watn. Den andra morgonen, då man har garnet upskolgt, lägger man det i en kettil med 4 kannor watn, och låter en tima koka. Sedan tager man det af elden, gjuter det klara af i en anna kittil, lägger garnet deruti, och täcker kettilen, låtandes det stå, til des det blifwer kalt, då det tages up och sköljes.


N:o 8. Oäkta Carmosin på Ylle.

Men wil man hafwa oäkta Carmosin, så brukar man ej, såsom tilförene, nåhon lt gjord med oljana, utan allenast alun med hwetekli och 3 kannor watn, hwilket man låter koka en tima. Sedan tager man garnet derutur och gör sjelfwa färgen, såsom til skarlakans-rödt, med 8 lod ägta fernbock, och när man wil hafwa rätt Carmosin, så slår man ½ stop gammal urin härtil; men skal det blifwa mörkt, så tager man 1 stop.


N:o 9. Brandgult på Ylle.

Til 1 skålpund garn, tager man 6 lod hwit pottaska, och 2½ kanna watn, hwaraf man gör en lut, låter den blifwa het, rifwer 4 lod oljana hel fin deruti, och kokar den up. Sedan tager man kittelen af elden, rörer wäl om, och lägger så garnet uti, låtandes det stå på länge, tils det blifwer kalt. Sedan kan man det af skölja.


N:o 10. Ljus Caffee på Ylle.

Til 1 skålpund garn tages 2 lod alun, 2 lod röd winsten, och 3 kannor watn, i hwilket, sedan det kokadt up, garnet lägges, och bör koka en god fjerndels tima; men derefter blifwa kalt, och sköljas af. Sedan lägges 8 lod gul bresilja i en liten påsa, tillika med en sken, som jemte 3 lod stött galläple lägges i kittelen at koka ½ tima; hwarefter man lyfter garnet af igen, och står soppan bort: lägger åter 3 kannor watn i kettilen, samt 4 lod blött krapp, och låter det blifwa kakhett, då det gulfärgade garnet äfwen lägges deruti, som under flitig omarbetning ½ tima sakta kokas, men täges derefter up; och lägges dertil 1 eller 2 lod victriol, som man wil hafwa det ljust til.

[7]


N:o 11. Mörk Caffee på Ylle.

Skal det blifwa mörk Caffee, så tages 8 lod krapp, och göres dermed såsom med det förriga. Sedan tages garnet up; då 2 lod victriol lägges uti, och röres om. Derpå lägges åter garnet uti, at ¼ tima koka, och arbetas flitigt om, til des man tager det up, och sköljer det sedan det kallnat.


N:o 12. Castanie-Brunt på Ylle.

Wil man hafwa Castanie-brunt, så tager man 6 lod krapp uti sjelfwa färgen, och låter det ½ tima koka. Sedan tager man garnet utur färgen, om sköljer det, när det fyllest kokadt, och sedan blifwit kalt.


N:o 13. Citron-Gult på Ylle.

Tiul 1 skålpund garn, tager man 4 lod alun, 2 händer fulla med hwetekli och 3 kannor watn; hwilket alt slås i en kettil, kokas up, och wändes. Häri lägges garnet, at 1 tima koka; hwarefter det tages up pch sköljes, när det är kalt. Dagen förut lägger man 1 skålpund franskt gräs i 4 kannor watn, med 3 lod hwit pottaska, och låter det öfwer natten stå. Andra dagen kokar man färgen 1 tima, tager up gräset, kastar det bort, lägger garnet deruti, och låter det ½ tima koka. Skulle ej garnet wara högt nog, så låter man det ändå ¼ tima koka, tager det sedan up, samt swalar det och sköljer.


N:o 14. Swafwel-Gult på Ylle.

Wil man hafwa swafwel gult, så lägger man ännu 1 skålpund garn i förenämde färg, låter det ¼ tima eller half koka, och sedan sköljer det.


N:o 15. Guld-Gult på Ylle.

Til 1 skålpund garn tager man 3 lod hwit pottaska, gör deraf en lut med 2 kannor watn, och låter den blifwa kokhet, rifwer 2 lod oljana hel fint häruti och låter det koka up. Sedan tager man kittelen af elden, rör om, och lägger garnet deruti, låtandes det blifwa kalt innan man det afsköljen.


N:o 16. Violett på Ylle.

Til 1 skålpund garn tager man 4 lod alun och 2 goda händer fulla med hwetekli, låter det koka up i 3 kannor watn, rör det om, och lägger garnet deruti, at en god half

[8]


tima koka; hwarefter det tages up, höres kalt och sköljes. Lägg sedan till 4 kannor rent watn i en kettil, ¼ skålpund brun bresilja, och låt det 1 tima kokas; tag då kittelen af, [?]s det klara uti en annan kittel, och när färgen är något kall, så wärm den åter up, och låt garnet så länge ligga deri, tils des det är swalt; då det kan afsköljas.


N:o 17. Olive-Färg på Ylle.

Til 1 skålpund garn, tag 2 lod röd winsten, 2 lod alun, och lägg det i en kittel med 3 kannor watn, at koka up. Lägg garnet deruti, och lät det ½ tima wäl koka; rör det wäl och flitigt om, men tag det sedan up, och skölg det mär det är kalt. Lägg sedan åter i kittelen 3 kannor watn, 4 lod gurkmeja, 2 lod fint stött galläple, och låt det tilsammans koka up, rör om, lägg garnet deruti, och låt det en god half tima koka under flitig omrörning, til des det är nog höggult. Tag då up garnet, och lägg 2 lod victriol deruti. Skal det blifwa medel-oliven-färg, så tag 1 lod vitctriol; men skal det blifwa ljust, så tag ännu ½ lod til och rör det wäl; lägg så garnet uti, och låt det ¼ tima koka; tag det sedan up, låt det blifwa kalt, och afskölg det.


N:o 18. Celadon-Grönt på Ylle.

Til 1 skålpund garn tages 4 lod spansk-gröna, hwilken stötes och blötes i et qwarter fur ölätticka öfwer natten. Andra dagen tages 1 kanna god fur ättika, och den blötta spansk-grönan slås deruti; rör det tilsammans i kittelen, och låt det blifwa så warmt, at man kan hålla handen deruti. Lyst då af kittelen, och lägg garnet deruti, låt het en tima eller 2 deri ligga, wänd det flitigt om, och drag garnet så länge ut och in, tils all färgen är torr. Tag sedan så mycket som 2 lod venedisk twål, skär den sönder helt tunt, och lägg den tillika med en eller twå kannor watn i en kittel. Men watnet måste först koka up. Wispa watnet i kittelen wäl om, så at twålen blifwer nog lödriger. Släng garnet deruti wäl om, och skölg det strax derpå i källwatn.


N:o 19. Silfwer-Grått på Ylle.

Til 1 skålpund garn, tages 1 lod alun, 1 lod röd winsten, och 1 lod fint stött gall-äple; koka det tilsammans i 3 kannor watn, lägg garnet up, och läg 2 löd victriol häruti, och garnet åter igen deruti; rör det flitigt up och neder,

[9]

til des du märker, at det är nog silfwergrått. Men wil man hafwa mörkare, så lägger man ännu 2 lod victriol häri, och låter det ¼ tima koka; hwarefter man tager det up, och sköljer det när det är kalt.


N:o 20. Blå-Grått på Ylle.

Tag 1 skålpund garn, skölg det först i litet twål-watn; sätt sedan en kittel med 3 kannor watn på elden, och lägg deruti 1 lod brun bresilja; låt detta tilsammans ¼ tima koka, och lägg derefter så mycket isom ½ lod victriol deruti. Rör det wäl om, och wänd så länge garnet deri wäl om, til des du tycker det blifwer, som du det wil hafwa. Tag det sedan up och skölg det.


N:o 21. Swart på Ylle.

Til 1 skålpund garn tag 2 lod gall-äplen och 2 lod gul bresilja; koka det tilsammans ¼ tima uti 4 kannor watn; men lägg bresiljan uti en påsa, och garnet deruti, och låt koka en tima; tag sedan up garnet, lägg 4 lod brun vresilja i samma påsa, och slå ännu en kanna watn dertil, samt låt det en god half tima koka. Lägg garnet åter igen i, och låt det åter 1 tima koka; hwarefter man tager det up igen, och lägger deruti, i brist af Engelsk victriol, 12 lod annan victriol, eller 8 lod Engelsk; hwilket man rörer wäl om, och låter det 1 tima koka, tillika med garnet. Men tilförene lägger man 2 lod spansk-gröna i litet watn, och när garnet nog kokat, tager man det up, och slår spansk-gröna deruti: man rör det wäl om, och låter garnet åter igen deri koka ½ tima hels sakta, och under kokningen wänder det flitigt om. Sedan tager man det up, och när det är kalt sköljer det.


N:o 22. Kersbärs-rödt på Ylle.

Til 1 skålpund garn, tag 4 lod alun, lägg det uti en kittel, med 3 kannor watn och en hand full hwetekli, och låt det tilsammans koka. Lägg garnet deruti, at 1 tima koka; men tag det sedan up, låt det blifwa kalt och skölg det. Tag sedan 8 lod victriol, fernbock, den man en dag tilförne blött i warmt watn, slå dertil 3 kannor watn i kittelen, och låt det ännu 1 tima koka. Sila sedan af det klara i en annan kittel, och lägg garnet deruti: wånd det flitigt om, och låt det stå, til des det blifwer kalt. Sjut då 3 kannor rent watn i kittelen, lägg deri 4 lod brun bresilja

[10]

ja, och låt det ¼ tima koka. Lyst derefter kittelen af, och skölg garnet en eller 2 gånger up och neder. Men skal det blifwa mörkt, så tag ej mer, än 2 lod brun bresilja, och skolg garnet sedan.


N:o 23. Blå Färg på Ylle.

Tagförst et ekekäril, eller en stenkruka om 8 kannor, deruti intet salt warit eller är, och stå deruti urin, som bör wara ½ år gammal. Stöt indigo helt små, och blöt den 13 dagar i en skål, och sikta honom sedan genom et fint filt i et elekärl; men slå honom sedan i en kittel. Låt det blifwa så warmt, at du kan hålla handen deruti, och rör flitigt om. När det är nog warmt, stal det slås tilbaka i samma käril igen, och sedan lägges garnet deri, som man wil hafwa mörk-blått. Wänd det altid om, och låt så länge stå, til des det blifwer nog mörkt; tag det sedan up och skölg det åter uti urin. Slå sedan urin tilbaka i sjelfwa färgen, och skölg garnet strax i rent watn.


N:o 24. Blomerant på Ylle.

Wil man hafwa blomerant eller pärlefärgadt, så gör man på samma sätt; men låter det ej ligga så länge i färgen, utan tager det up, när det är nog färgadt, hwilket man kan bäst sjelf se.


N:o 25. Tre gröna Färgor på Ylle.

Wil man hafwa dunkel-grönt, medel-grönt, eller papegojegörnt, så måste man först afkoka garnet i 3 kannor watn, med 4 lod alun, och 2 fulla händer hwetekli. När det 1 tima kokat, tager man garnet up, sköljer och uphänger det öfwer natten. Samma dag, då man garnet kokar, tager man et skålpund schorda, eller så kallat grönskjär, 2 lod kalk, och 2 lod grå pottaska, lägger det tilsammans i en kittel, och uppå gräset antingen små käppar eller en sten, at[?] det intet upstinger. Deröfwer slår man 4 kannor watn. Andra dagen kokar man det 1 tima: hwarefter man tager gräset derutur up, och lägges så mycket igen deruti, som man wil hafwa medelgrön färg. Men det måste ork först i alun afkokadt warda: låt det ock ½ tima koka. Skulle färgen blifwa swag[?], så lägger man åter gräset en gång än uti, och låter det ännu ½ timma koka. Sedan tager man det up, och lägger garnet deruti, som man wil hafwa swaffelgult

[11]

til, och låter det ¼ tima koka. Derefter tages det up och sköljes tilsammans rent af. Wil man hafwa det uti grönt, så wärmer man up den förr beskrefna blå färgen, lägger det gula garnet tilsammans deruti, och låter detsamma så länge ligga, til des man ser, at det så blifwer, som man wil det hafwa. In ju längre det ligger, ju mörkare blifwer det. Skölg det sedan up, på samma sätt, som den blå färgen. Desse 3 grönä färgor kan man ock göra til Olivefärgor, om man tager så mycket gall-äple och victriol häruti, som om den förriga Olivefärgen beskrifwit är.


N:o 26. At färga Blått.

Först tager man spisöl och brun bresilja, och kokar det ihop. Sedan lyster man det af, och silar det. När det skedt, kokas potaska och salmiac i litet spisöl för sig sjelfwa, och det stötes som skal färgas i bresilja och spisöl. Sedan slår man den kokade färgen ihop, och sätter kärilet på elden. Om man wil hafwa grön färg, tager man 3 stop watn til 2 lod gurkmeja, kokar den ihop med litet watn för sig sjelf, och silar det andra med färgen, så blir det grönt.


N:o 27. Nu följer, huru allehanda Färg ox[?] på Siden, och rödt Silke, göras til hwita.

Man doppar filtet i warmt watn, öfwerstryker det med venedisk twål, och stoppar det sedan i en hwit påsa, och lägger den i en kittel med watn, at uti 2 timar koka. Derefter tager man det up och sköljer det rent. Tag 2 fina hwita kaflar, häng filtet derpå, drah det wäl ut, låt det torkas, bind det sedan på bägge kaflarna, hårdt tilsamman som en en sten, och låt det öfwer natten så ihoprullat ligga. Sedan kan man hafwa derpå hwad färg man wil.


N:o 28. At draga färgen ur Sidentyg.

Hafwer man gammalt sidentyg elle kläder, det ware carmosin, gult, brunt eller guld-gult; så sätter man en kittel med watten på elden, och låter det blifwa kokhett: derefter wispar man tysk såpa deribland, och lägger tyger uti, låtandes det så länge koka, til des färgen blifwer blek, då man sköljer det rent. Wil man nu åter sätta annan färg deruppå, så gör man det på följande sätt.

[12]

N:o 29. At göra Sidentyg Rödt.

Sätt en kittel på elden med 2 kannor watn, och lägg deruti 8 lod alun at smälta. Tag kittelen af elden, och lägg tyget deruti, at stå öfwer natten, men wånd det en eller 2 gånger om. Samma dag, då man lägger det i alun, så lägger man 8 lod äkta fernbock, til et skålpund tyg, uti 3 kannor warmt watn; densamma lägger man andra dagen efter i en påse tillika med en sten, på det påsen må ligga i botn på kittelen, som sedan sättes på elden, med samma watn, at en tima koka. Lyst derefter kittelen af, tag påsan up, och lägg sidentyget deruti, hwilket man låter ligga, til des det blifwer kalt; men emedlertid arbetas det wäl om, och sköljes sedan det blifwit kalt.


N:o 30. Rosenrödt på Siden.

Wil man hafwa rosenrödt på siden, så kokar man först sidentyget i alun, som tilförene förmäldt är, och lägger så påsan med fernbocken uti, åter igen i kittelen, låtandes det ännu ½ tima koka. Derefter lyster man kittelen af elden, tager påsen up, och lägger sidentyget deruti, och låter det ligga, til des det blifwer kalt och rosenrödt, då man det uptager och sköljer.


N:o 31. Carmosin på Siden.

Wil man hafwa carmosin rödt, så gör man en lut af hwit pottaska. Den samma slår man i färgen, och upwärmer färgen åter igen. Sedan lägger man igen det rödfärgade tyget deri. Detta måste man snält göra, på det icke tyget skal blifwa fläckigt. Sedan det blifwit kalt, så sköljer man det.


N:o 32. Ponse-Rödt på Siden.

Til 1 skålpund sidentyg, tag 6 lod pottaska; lägg den samma i en kittel med 2 kannor watn, och när det är warmt, så rif 4 lod oljana deruti, och låt det sakta koka up, tag sedan kittelen af elden, och lägg tyget deruti. Wänd det flitigt om, och lätt det så långe ligga deruti, til des det blifwer kalt; tag det sedan up, skölg det och låt det blifwa tort; tag derefter 8 lod alun, och låt det i 2 kannor watn på elden smälta. Lyst sedan kittelen af elden, och lägg det guldfärgade tyget deri. Den andra dagen tag det up och skölg det lätt, och koka det åter med 6 lod äkta fernbock,

[13]

och derhos i 3 kannor watn, en rund tima. tag sedan påsen, hwari fernbockern ligger, up, och lägg tyget deri, men arbeta det flitigt om til des man sjelf ser det wara nog hög ponso; men skulle det intet blifwa so högt, så låter man ligga det til des det blifwer kalt, då man sköljer det up.


N:o 33. Krapp-färga på Siden.

Til 1 skålpund sidentyg, smältes 4 lod alun i 3 kannor watn öfwer elden; hwarefter kittelen lyftes af elden, och man låter sidentyget ligga deri öfwer natten, men den andra dagen sköljer man det. Samma dag då alunet smältes, lägger man ½ skålpund krapp i et stop öl- eller win-ättika, och en kanna surt swagöl, det man låter frå öfwer natten. Den andra fagen slår man i en kittel ännu 2 kannor swagöl eller rent watn dertil, och låter det blifwa helt kokhett; hwarefter man slår det genom et filt, i en annan kittel, lätandes det åter blifwa hett, då man lägger sidentyget deruti, och arbetar det flitigt om; men blifwer det ännu ej nog rödt, utan tegelfärgardt, så gör man en lut af hwit pottaska, och slår den i färgen, och sedan färgen är åter igen upwärmd, lägger man tyget än en gång deri, och låter den stå, tils det blifwer kalt, då man det upsköljer.


N:o 34. Caffe-färg på Siden.

Gör först lut af 6 lod pottaska, och 2 kannor watn, och deri 4 lod oljana, och låt set sakta koka up. Lägg så sidentyget deruti, och rör det flitigt om. Lyst derefter kittelen af elden, och låt det stå, til des det blifwer kalt. Tag då up tyget och skölg det. Wil man hafwa Pomerants-färg på det, så kan man låta det så wara; men skal det blifwa ljus Caffe-färg, så lägger man ännu så mycket krapp i färgen, som det om den röda krapp-färgen beskrifwit är; allenast man, när det nog legat i krappfärgen, lägger 2 lod galläple, och 1 lod victriol i färgen och låter den blifwa helt kokhet, då tyget måste deri wäl omarbetas. Sedan man det uttagit, så sköljes det. Wil man hafwa Mörkbrunt, så lägger man 4 lod victriol deri och låter tyget en liten fierdedels tima koka; då det blifwer mörkbrunt.


N:o 35. Violet på Siden.

Sätt 1 skplpund sidentyg och 3 kannor watn öfwer elden, tillika med 8 lod alun; tag sedan kittelen af elden

[14]

och lägg tyget deruti; lått det öfwer natten stå, skölg det dagen derefter. Samma dagen man tyget skölger, tager man 8 lod brun bresilja i 4 kannor watn: men wil man hafwa tyget röd-violet, tages 4 lod brun dernbock och 4 lod victriol deruti, hwilket kokas en tima. Derefter tager man det af elden, och lägger sidentyget deruti; då det, sedan det blifwit skölgt, bör omarbetas, til des det kallnar; hwarefter det åter sköljes.


N:o 36. Citron-Gult på Siden.

Til 1 skålpund siden tages 2 lod hwit winsten och 4 lod alun, som smältes öfwer elden 1 3 kannor watn. Tag det sedan af, och låt det öfwer natten stå; hwarefter det sköljes. Samma dag man sätter winsten på tyget, så lägges 1 skålpund fransyskt gräs i 4 kannor watn, och andra dagen kokas det 1 tima. Sedan lystes kittelen af elden, gråset tages up, sidentyget lägges uti, och omröres wäl ½ tima; men tages sedan up. Derefter smältes 4 lod pottaska uti 1 qwarter watn, hwilket slås i samma gula färg; då man sedan lägger tyget deruti och rörer flitigt om, til des det blifwer som man wil det hafwa. Sedan sköljes det.


N:o 37. Papegojegrönt på Siden.

Til 1 skålpund sidentyg, tages 4 lod spansk-gröna, som skötes små och lägges i blöt öfwer natten i en kanna god winätticka. Andra dagen torkar man det näst förut beskrefne gula tyget, och lägger det ½ tima i denna färgen; hwarefter man tager det up och torkar. Sedan sätter man en kittel med watn på elden, slår deruti a lod venedisk twål, och låter det så koka up, men wispar med en wisp, och rör om, at det wäl skummar sig. Sedan tager man det af elden, om sköljer tyget som haftigast i detta twål-watn; hwarefter det åter bör sköljas i käll-watn.


N:o 38. Olive-Färg på Siden.

Til 1 skålpund sidentyg, tages 8 lod alun, som smältes på elden i 4 kannor watn. Deri lägges tyget öfwer natten, och sköljes up andra dagen. Sedan sättes 3 kannor spisöl eller rent watn på elden, hwartil lägges 6 lod gurkmeja, at koka up, under flitig rörning; hwarefter tyget lägges deri, och arbetas helt snält om. Men skal det blifwa

[15]

något mörkare, så låter man det ligga litet i färgen, derefter tages det up, och, när det är kalt, sköljes det.


N:o 39. Couleur de Rose på Siden.

Til 1 skålpund sidentyg tages 4 skålpund saflor och lägges i en påsa, som 2 dagar bör ligga i kalt watn. Tryck sedan så länge på påsen, til des watnet kommer rätt klart ut. Gör en lut af 8 lod pottaska och 1½ kanna watn och tag safloret utur påsen, plocka det helt smätt, i en förtent kittel som är ren, slå luten derpå, och låt det 2 timar stå lyckt. Maka med handen safloret wäl up i kittelen, och kasta det sedan bort. Läga så tyget uti, wänd det flitigt om, och tag det sedan up. Slå 1 qwarter citron-saft deruti, rör wäl om, och lägg tyget återingen deri, då det för alting skal flitigt wändas om, at det intet må blifwa fläcktigt. Låt det ligga 4 timat, men wän det om hwar half tima. Tag tyget derefter up, och skölj det i käll-watten.


N:o 40. Couleur de chair på Siden.

Wil man hafwa sidentyget med Couleur de chair, så lägger man det uti denna färg, när det första tyget är derutur tagit, och wänder det flitigt om.


N:o 41. Couleur de Prince på Siden.

När detta tyget här utur lagt warder, så lägg åter hwitt sidentyg igen uti, så blifwer det Couleur de Prince.


N:o 42. Swart färg på Siden.

Först slår man et ämbar watn i en kittel, och lägger deruti ½ skålpund fint stött galläple, ¼ skålpund krapp, 4 lod stött albark, 1 skålpund jernfilspån, 8 lod spetsglas eller antimonium, 1 skålpund schmak, 2 lod oxegallar, och 4 lod gummi dragant. Detta lägger man alt tilsammans i kittelen, och låter det en god tima koka. Derefter slår man i kittelen et ämbar korn-watn, som bryggare plåga sopa af maltet, och låter det ännu en tima sakta koka: tager det så up, och sköljer det i et halft ämbar watn, samt återigen i färgen, och låter tyget sedan koka. Färgen låter man koka om än 1 tima; hwarefter man tager tyget återingen up och låter det torkas. Af bkörlaska göres sedan en lut, hwari slås 8 lod pottaska, och i sjefwa luten 4 kannor watn. Sedan afsköljes tyget med all magt, och derefter återingen i rent watn; hwarpå det torkas. Sedan gör man åter en

[16]

liten färg af det förriga swarta, och lägger deruti 4 lod held smått spetsglas, 4 lod husblåss, som måste tilförene i 1 stop watn smått sönderskäras och en stund kokas. Detta altsammans slåt man i den swarta färgen, och låter det ½ tima koka ihop. Sedan lyster man kittelen af elden, och låter färgen litet swalas, hwari man då lägger det torkade tyget, at blifwa helt wått. Sedan tages det up, och uphänges, til at torkas.


N:o 43. Ännu en Swart färg på Siden.

Först sätter man gammal urin i en kittel på elden, och låter densamma koka up; derefter lyster man kittelen af elden, och håller ad det klara. Sedan tager man åter så mycket som 4 kannor i kittelen, lägger deruti 8 lod röd winsten, och låter det andra gången koka up, lägger så sidentyget deruti, och låter det ½ tima koka; hwarefter man taget det u, och slår urinen bort. Sedan tages åter så mycket som 4 kannor remt watn i kittelen, och lägges deruti 9 lod brun bresilja, som 1 tima skal koka. Lägg på sidentyget åter deri, och låt det sakteligen 1 tima koka; men tag det sedan up, och lätt åter 6 lod victriol tillika med tyget i kittelen, och låt det ½ tima sakta koka. Tag då på nytt tyget up, och lägg 2 lod spanskgröna deruti. Rör det flitigt om, och låt tyget så deruti ligga til des det blifwer kalt. Tyget måste en natt förut blötas i galläple-watten, när det tages up ur den kokade utinen och winsten; och detta måste tilredas af 1 kanna watn och 4 lod galläplen, hwilka i watn så länge måste utkokas, til des något mer än 1 stop är öfrigit, hwartil man sedan slår 2 kannor watn, låter det åter igen koka up, och lägger tyget sedan deruti, at ligga öfwer natten, men andra dagen lägger man det uti bresiljefärgen.


N:o 44. At uttaga Swart, Blå och Grön Färg.

Til 1 skålpund sidentyg, som är swart, kokar man 2 kannor watn. Derefter slår man ½ skålpund ungt tempereradt skedwatn häruti, rör det wäl om, och lägger så tyget, som flitigt skal omwändas, deruti, och låter det så länge koka, til des det blifwer brunt. Sedan tages det utur kittelen, lägges i kult watn, sköljes och torkas. När det är gjordt, kan man sätta detuppå hwad färg man wil, antingen

[17]

brun, caffee, olive- eller mörk-brunt. Är sidentyget blommerant, så tager man äfwen så mycket skedwatn som til swart, men är det mörkblått eller grönt, så tager man 1 skålåund skedwatn; och kan man derpå sätta ponso och citrongult; men tilförene måste det, såsom det andra sidentyget, ligga uti alun-watn.


N:o 45. Huru man skal twätta Sidentyg, som är smutsigt.

Först tager man rent watn, och doppar tyget deruti, derefter stryker man på den orätta sidan hwit honing, och på den smutsiga tjokt med tysk såpa. Sedan lindar man det på en kafwelstock, stänker det öfwer med warmt watn til des twålen gpr ut och watnet kommer ut helt klart. När det är hjort, gör man gummi-watn, lägger deruti en oxegalla, samt så mycket som 4 äggehwitar, och wispar det ihop med hwartannat, til des det skummar sig såsom en såpa. Derefter kokar man 2 lod gummi dragant, och 2 lod husblåss tilsammans, och silar det igenom en sil i gummi-wattnet: doppar då tyget deri, at det blifwer helt wått, torkar det sedan half, lägger det emellan twänne stora rena dukar och manglar det, til des det blifwer hel tort; När man hafwer färgat gammalt eller nytt sidentyg, och wil gifwa det glans, så lägger man 4 lod husblåss, hel smått skurit, och 4 lod gummi dragant, tilsammans, i 1[?] qwarter watten. Den andra dagen slår man ännu 1 stop dertil, och låter det en liten stund koka helt sakta, at det intet fjuder öfwer. Sedan lyfter man det af elden, silar det igenom et kläde, och slår dertil 1 halst qwarter bränwin, åt det blifwer såsom stärkelse-watn. Derefter lägges tyget på et bord, med rätsidan underst, och med en swamp strykes Gummi-watne uti tyget, til des det är helt genomblött. Sedan gör man swampen ren, och stryker åter tyget med honom, at gummi-watnet kommer rätt ut. Härefter gnides tyget med en wacker och ren lapp, til des det wäl torkar.

[18]

Nu följa allehanda Färger på Linne och lärft.


N:o 46. Rödt på Linne.

Til 1 skålpund garn eller lärft tages 4 lod alun, som lägges i 2 kannor watn, och smältes öfwer elden. Sedan tages man den af, lägger linnet deruti, och låter det öfwer natten ligga, men torkar det andra dagen. Samma dag då man lägger garnet i alun, så lägger man 12 lod gemen fernbock i 3 kannor watn, och kokar det 1 tima derefter. Sedan silar man färgen ifrån spånorne, låter lärftet komma deruti, arbetar flitigt om, och låter det så länge ligga, til des det är nog rödt. Skulle det ännu intet wara nog mörkt, så låter man det stå, at det blifwer kalt: hwarefter man intet sköljer, utan torkar det.


N:o 47. Ljus-Rödt på Linne.

Skal det blifwa ljus-rödt, så gör man en lut af 4 lod grå pottaska och 2 kannor watn, lägger uti den ½ lod oljana, och låter den blifwa kokhet. Sedan tager man kettilen af elden, lägger linnet eller lärftet deruti, och wänder det om, til des det blifwer gult som årter. Derefter sköljer man det rent, låter det torka, och gör återigen et alun-watn på samma sätt, som näst förut är beskrifwit. Deri lägger man tyget, och låter det åter torkas. Sedan kokar man 8 lod fernbock i 3 kannor watn, såsom den förrige, hwaruti man lägger lärftet och linnet, til des det blifwer som man wil det hafwa, och låter det derefter torka.


N:o 48. Citron-Gult på Linne.

Til et skålpund garn eller lärft, tager man 4 lod gurkmeja, och blöter den samma en natt uti ½ stop sur ättika. Andra tagen slår man 2 kannor swagöl med ättikan tilsammans i en kettil, och låter det blifwa hett. Sedan tager man det up utur kettilen och håller det i et ämbar, lägger så garnet deruti, arbetar det flitigt, och låter det ligga deruti 2 dagar. Den tredje dagen tager man det up och torkar.


N:o 49. En annan Gul färg på Linne.

Til 1 skålpund garn, gör man et alun-watn af 4 lod alun och 2 kannor watn, samt låter det smälta öfwer elden.

[19]

Sedan lysten man kettilen af, lägger ämnet häruti och låter det stå öfwer natten: man tager det derefter up och torkar det. Samma dag man lägger garnet i alun, så blöter man 1 skålpund fransyskt gräs i 3 kannor watten, samt 2 lod grå och 1 lod hwit pottaska. Andra dagen kokar man det 1 tima, tager sedan gräset up, och lägger linnet deruti, låtandes det ½ tima koka, under flitig omarbetning; hwarefter man tager det up, skölher och torkar det.


N:o 50. Grön färg på Linne.

Wil man hafwa garnet grönt, så kokar man 3 lod brun bresilja i 5 stop watn ½ tima, hwarefter man tager det af och afhåller det klara, lägger deruti et lod spanskgröna, rör det wäl om, och lägger så garnet deri: låtandes det så länge ligga, til des der är kallt. Sedan tages det up, sköljes rent och torkas. Skulle det intet wara nog mörkt, så wärmer man färgen ännu en gång, lägger linnet deruti, och låter det ligga, til des det blifwer kalt; hwarefter det torkas; då det hafwer fin riktighet.


N:o 51. Swart färg på Linne.

Först låter man 1 kanna ekespånor och et ämbar watn koka i en kettil 2 eller 3 timar. Derefter tager man ekespånorne bort, lägger så deruti linnet, och lärer det koka; men spån-watnet slår man i et ekekäril: Sedan låter man 2 kannor små stött albark öfwen koka i kettilen med et ämbar watn, i 2 timar; hwarpå man lyster kettilen af, håller wäl af watnet, och lägger i samma watten 2 skålpund victriol, som wäl måste omröras. Deruti lägger man sedan linnet at 1 tima koka; men tager det sedan up och låter det torka; derefter lägger man det åter i det förriga ekewatnet; och när det åter är torkadt, så lägger man det i den andra färgen. Så länge måste linnet läggas utur det ena uti det andra, til des det blifwer nog swart: Allenast det emellan hwar gång åter först torkas. Wil man hafwa det Grått eller Möglot, så lägger man tyget allenast 1 eller 2 gånger derefter i denna omrörde färg.


N:o 52. Brun färg på Linne.

Wil man hafwa lärftet hel mandelbrunt, så gör man en lut af 6 lod pottaska och 2 kannor watten, hwaruti man rifwer 4 lod oljana; men skal det blifwa ljust, så tager man

[20]

3 lod pottaska och 2 lod oljana. Derefter lägges garnet eller lärftet, som först är grått färgadt, uti oljane-färgen, då man låter det så länge ligga, til des det är nog brunt, Men man måste flitigt uparbeta det.


N:o 53. Rödbrunt färg på Linne.

Wil man hafwa rödbrunt, så låter man först linnet torka, och kokar 4 lod brun bresilja med 2 kannor watn &frac; tima; tager det sedan af, och lägger 1 eller 2 lod alun deruti; rör det wäl om, och lägger tyget åter igen uti, arbetar det snält om, och låter det så länge ligga, til des det blifwer kalt, då man tager det up.


N:o 54. Couleur de Rose på Linne.

Til et skålpund linne, tager man et skålpund saflor i en påse, den man lägger i watn öfwer natten. Den andra dagen wrider man så länge påsen, til des watnet kommer klart ut. Derefter gör man en lut af 4 lod pottaska och 1 kanna watn, och plockar safloren uti en wäl förtent kettil, slår pottaske-luten derpå, och låter safloren 1 eller 2 timar ligga. Sedan trycker man med händerna safloren hårdt ut, och lägger deruti linnet, som bör ligga 1 tima. Sedan tager man tyget up, slår uti kettilen ½ qwarter god winätticka, och rör wäl om; man lägger tyget åter uti och ränder flitigt om. Skulle det blifwa för blekt, och icke ättikan är tilräckelig, då man strax bör lägga det på andra sidan, och arbeta det wäl, samt trycka rätt wäl neder i färgen, låtandes det derefter ligga i 3 timar; hwarunder man bör lysta up det hwar ½ time, och sedan skölja det, men intet torka, hwarken i solen, luften, eller någon warm siuga[?], utan i en tilsluten kammare.


N:o 55. Couleur de chair på Linne.

Wil man hafwa couleur de chair, så lägger man det hwita i förenämde färg, när den först är uttagen, och låter det så länge ligga, til des det blifwer som det bör.


N:o 56. Huru man skal göra Lärfter glänsande.

Först kokar man en soppa af röd fernbock, och rörer grof hwit stärkelse deri, hwilken kokas såsom annan stärkelse. Derefter lägger man lärftet på et bord, och med en bosta stryker stärkelsen derpå, så länge til des det blifwer

[21]

nog wätt. Sedan låter man det torka, och på en stor mangel manglar det så länge, at det hafwer nog glants. Så skal man göra med alt lärft, undantagandes at man til andre färgor intet annat tager, än watn och stärkelse. Men om lärftet skal blifwa styst, så öfwerstryker man det med lim.


N:o 57. At taga ut Tjäru-fläckar.

Wil man taga ut tjäru-fläckar, så måste man först smörja med smör och 1 tima eller 2 låta ligga. Sedan tager man warmt watn, och det gula ad et ägg, rifwer det så länge i smöret, til des watnet skummar sig likasom af twål, hwarefter man sköljer det i rent watn.


N:o 58. Flått-fläckar at uttaga.

Hafwer man skått-fläckar, så bränner man et stycke alun, och ungefär 2 lod hwit stärkelse. Om tyget är färgadt, rör man det i watn omkring som en deg; men är det hwitt, grått eller silfwergrått, så stryker man bränwin öfwer fläckarne på tyget, och håller tyget wackert och hwitt.


N:o 59. At taga allehanda feta fläckar utur krympta Kläder.

Först skal man göra kallgjord lut, whilken, när fläckarne skola uttagas, wärmes lagom warm, och strykes på fläckarna; hwarefter de gnidas med venedisk twål. Borsta sedan med en klädesborsta ända efter lon på klädet, och låt sedan torkas.

At taga feta fläckar utur okrympta Kläder.
De uttagas således, at terpentin spiritus drypes på fläckarna, och sedan skal bruns-watten drypan esomostast[?] på kläderne, alt som fläckarne äro stora til. Derpå gnidas de med venedisk twål, hwarefter watnet borstas ut; och måste lång-torkas en dag eller mera i stugan[?].


N:o 60. At göta Blått Wälk.

Blöt bresilja en natt uti urin, tag sedan klaraste derifrån, och gnugga sedan lärftet deruti. Sedan wrider man up ärftet, strör stött spanskgröna tunt deröfwer, medan det är wått, och gnuggar det emellan händerna. Sedan sköljer man det uti rent watn, samt åter torkar det, och sedan gnidev; så är det färdigt.

[22]

N:o 61. At trycka med Guld.

Först kokar man up ½ stop linolja på elden uti en potta. Sedan lägger man et stycke surt bröd och en liten bit hwit victriol uti oljan och låter det koka 1 tima. I samma potta slår man en fingerbor umbra, en dito spanskgröna, en dito harts, en dito hwit stärkelse, en dito wax, 2 dito silfwerglitt, och en dito hwit siske-lefwer, hwilket kokas til des det blifwer segt, at man kan draga det, som en rem; så kan man trycka dermed.


N:o 62. At sätta wacker högröd färg på Ylle.

Til 22 lod garn, tages 1 lod cochnenille, 1/8 qwarter skedwatn, 4 lod hwit winsten, 4 lod stärkelse 1 1/2[?]lod engelst tenn, raspadt. Om aftonen förran man tänker färga, blandas skedwatnet up med 2 gånger så mycket friskt sjö- eller å-watn, och sedan det så upblandat är, lägges tennet deruti, och röres som oftast om med en oskuren penna. Detta blandas tilsammans i en glasflaska; och när man andra dagen skal färga, så deres på det sättet, af man låter 2 kannor watn i en kettil, och då det kokar up, slås hälften af sked-watnet, hälften af winsten, sedan han först är wäl fint stött såsom mjöl, och hälften af stärkelsen deruti; då det litet dermed kokat, lägger garnet deruti, som bör koka en god fierdedels tima, och under kokningen stippas och wändas i kettilen. Sedan tages det up at swalas, sköljes i watn rätt wäl, och wrides ut det bästa man kan. Sedan lägges det i et rent lakan, då man wrider ut watnet i görligaske måttan. Imedlertid kokas i samma watn 11 lod garn, äfwen så länge, och handteras på samma sätt, som det förra.

[23]

N:o 63. Observationer, som böra i akt tagas.

1) Det engelska tennet får ej läggas uti skedwatnet, förän det är blandadt med watn.
2) Til hela färgningen får ej brukas annat watn, än sjö- eller å-watn.
3) Ej eller får man bruka annan kettil, än af messing eller kovvar, men intet förtent, undantagandes wid äkta färgor, som beskrifningen utwisar.
4) Färgen kan också fåttas i blöt om qwällen förut, sedan han först är så fint stött som mjöl.

Ände på Första Boken.