Cajsa Warg: Hielpreda I Hushållningen För unga Fruentimmer; Färgbok. Andra Boken.

Hielpreda I Hushållningen
För unga Fruentimmer;
Författad af C. Warg,

Samt

Tilökt med en Färgbok och et Bihang.

Nionde Uplagan;
Å nyo öfwersedd, förbättrad och tillökt.

Med Kongl. Maj:ts Allernådigste Privilegio.

Stockholm,
Trykt i Kongl. Tryckeriet, 1790.

Tukholma, 1790.
Andra Boken.


N:o 1. At färga Äkta Ponso på Ull-Garn.

Til et skålpund garn tager man 2 lod fint stött hwit winsten, som lägges i en god förtent kettil, med en näfwa hwetekli. Dertil slås 4 kannor sjöwatten; hwarpå det sättes på elden at koka up, men röres wäl om, och skummas. Sedan lägger man garnet uti, och låter det koka 1 tima, hwarefter det tages up, hänges up öfwer natten, och sedan sköljes. Under kokningen wändes garnet flitigt. Samma dag som man således betar garner, sätter man i en flaska 2 lod skedwatn och 4 lod rent sjöwatn, sedan smälter man ½ lod engelskt tenn, gör det smått som hagel, och lägger det i samma flaska, täpper wäl til, och låter det stå i 24 timar. Samma dag, då man sätter skedwatnet, stöter man 2 lod cochenille rätt fin, lägger den uti en stenskål, slpr 1 qwarter wattn derpå, och låter den stå öfwer natten. Den andra dagen sätter man kettilen på elden, som garnet tilförene kokade uti, slår deri 4 kannor watn samt den blötta cochenillen och låter det koka up, samt rör det omkring. Sedan slår man det klaraste af skedwatnet uti kettilen, rör omkring, lägger det detta garnet uti,

[24]

oc låter det koka ½ tima. Men det måste wändas flitigt, tils watnet blir kalt, då man tager det up, låter det blifwa kalt, och sköljer det.


N:o 2. Skarlakansfärg på Ylle.

Wil man hafwa skarlakansfärg, så tager man den samma betan, och lägger dertil 1 lod ren alun. Sedan tager man 3 lod cochenille, och så mycket skedwatn, som tilförene skrifwit är, och kokar det på samma maner, som ponsofärgen; så är det färdigt.


N:o 3. Couleur de Rose, de Chair och de Prince.

Då betes garnet i samma beta, och kokas på samma maner som tilförene, som man wil hafwa det blekt til. Deri lägger man först en härfwa, och den blifwer couleur de chair, och så efter hwar andra, som man wil hafwa det blekt til.


N:o 4. Äkta Carmosin på Ylle.

Til et skålpund garn tager man 2 lod röd winsten, 2 lod hwit winsten, 4 lod rensk alun, 3 näfwar hwetekli, 5 kannor watn, hwilket släs tilsammans i en förtent kettil, kokas up, röres omkring och skummas. Sedan lägges garnet uti och kokas 1 ½ tima; hwarefter det tages up, och hänges öfwer natetn til andra dagen, då set sköljes. Samma dag tager man 3 lod cochenille, sköter den fin, och blöter i et qwarter watn; andra dagen slår man den blötta cochenillen i kettilen, med 4 kannor watn, 1 qwintin röd winsten, 2 lod hwit stärkelse, 1 qwintin hwit winsten, 1 qwintin rent arsenicum; låt detta alt koka up, rör wäl omkring, och koka garnet deri 1 tima. Sedan tages det up, och när det blifwit kalt, sköljes och torkas; så är det färdigt.


N:o 5. Oäkta Skarlakan och Carmosin på Ylle.

Til et skålpund garn, tager man 6 lod alun, 2 näfwar hwetekli, 4 kannor watn, slår det i en kettil, och kokar tilsammans; lägger sedan garnet deruti, kokar det en tima, tagen derpå up och sköljer det. Sedan sätter man en kettil på elden, med 4 kannor watn, lägger deruti ¼ skålpund äkta fernbock, och låter det koka 1 tima tilsammans; hwarefter man tager kettilen, håller den klara färgen utaf

[25]

uti en annan kettil, lägger det samma garnet uti, rör flitigt om, och låter det ligga, til bes det blifwer kalt.

Wil man hafwa Carmosin-färg.

Så lägger man 2 lod hwit pottaska deruti, wärmer up färgen, tager sedan kettilen af elden, lägger garnet uti, och låter det ligga så länge, som man tycker, at man wil hafwa det rödt til.


N:o 6. Gredelin på Ylle.

Man tager förr beskrifna betan, til den äkta skarlakans färgen, handterar och kokar den på samma maner, som tilförene är skrifwit. Sedan kokar man medel-fernbock 8 lod, i 4 kannor watn, och när det kokat en tima, tager man kettilen af elden, håller den klaraste färgen af, och lägger garnet deruti, at blifwa hel rödt. Derefter tager man garnet up, lägger annat garn uti, och låter det blifwa halft så röst. Skulle färgen lifwa för swag, så kokar man den samma fernbocken 1½ tima, slår det tunna af, och lägger ännu mer garn deruti, som skal blifwa ljus gredelin. Sedan tager man garnet up, lägger 4 lod pottaska deruti, rör det wäl omkring, och lägger det första färgade garnet deruti, sedan det andra, och så det tredje, och låter det ligga, alt som man wil hafwa det efter schattering; så tages det up och sköljes samt torkas, så är det färdigt.


N:o 7. Krapp på Ylle.

Til et skålpund garn tager man 3 lod röd winsten, 3 lod gemen alun, 3 näfwar hwetekli, 4 kannor watten, som slås uti en kettil, kokas up och skummas; sedan röres det omkring, och garnet lägges uti, och när det blifwer kalt, sköljer det. Men förr än man således betar garnet, så lägger man 10 lod krapp i en stenkruka, en kanna surt spisöl, ½ stop ölättika, hwilket, när det blifwit 2 timar blött, man slår i en kettil med 3 kannor watn, låter det blifwa kokhett, rör det wäl omkring, och lägger garnet deruti. Då tager man elden ifrån kettilen och handterar det wäl ¼ tima; hwarefter kettilen lyftes af elden och står til des det blir kalt; då garnet tages up och sköljes.

[26]

N:o 8. Lefwerbrunt på Ylle.

Då tager man 3 lod brun bresilja, lägger den i 3 kanor watn och kokar ½ tima. Sedan lyster man kettilen af elden, håller det klara af, lägger det krappröda garnet uti, och låter det ligga så länge, som man tycker at man will hafwa det mörkt til.


N:o 9. Citron-Gult på Ylle.

Til 1 skålpund garn tager man 4 lod alun, 2 lod hwit winsten, 4 kannor watten, och kokar tilsammans. Deri lägger man garnet, och låter det koka 3/4 tima, då man tager det up och sköljer det. Sedan kokar man 2 lod gurkmeja i 3 kannor watn wäl tilsammans, rör wäl omkring, och lägger garnet deruti at kokas ½ tima; hwarefter man tager det up, låter det blifwa kalt, samt sedan sköljer och torkar det.


N:o 10. Olive-Färg på Ylle.

Då wärmer man up denna samma färgen, som förbemåldt är, och lägger deruti 1 lod stött galläpple, 1 lod victtriol, och rörer wäl omkring. När det blifwer warmt, lyster man kettilen af elden, och doppar det gula garnet uti, alt som man wil hafwa det mörkt til, så kan man göra mörk, ljus och blek olive-färg. När garnet sedan sköljes och torkas, så är det färdigt.


N:o 11. Citron-Gult, en annan art, på Ylle.

Til 1 skålpund garn tager man 3 lod winsten, 3 lod gemen alun, 3 näfwar hwetekli, 5 kannor watn, kokar detta tilsammans up, och rör wäl omkring. Deri lägger man garnet at kokas 1 tima, hwarefter man tager det up och sköljer. Sedan tager man på nytt 5 kannor watn, lägger deruti et slags gräs som kallas ängskär, och 4 lod hwit pottaska, samt lägger en båga eller kors öfwer gräset, at det intet flyter up och låter det så koka ¼ tima. Sedan lyster man kittelen af elden, tager gräset up, lägger garnet deruti, och handterar det wäl, til des man ser, at det är böggult. Wil man hafwa det mörkhult, så skal det betas först. Men sedan wärmes samma färg up, och lägges det ena uti efter det andra, alt som man wil hafwa det efter schattering, hwarefter det sköljes och torkas.

[27]

N:o 12. Blå Färg på Ylle.

Man samlar gammal urin i en balja, lägger 4 lod sönderstött indigo i blöt, uti urin, i en stenskål, låter den stå så 8 dagar i blöt, och knådar det sönder med en skötel. Sedan låter man det stå i 2 dygn, så tager man hwitt garn, doppar det i warmt watn, wrider watnet wäl utur, och doppar garnet up och neder uti färgen, alt som man wil hafwa det mörkt eller ljust til. Derpå sköljes det uti urin, och sedan i watn. Blommerant. Wil man hafwa blommerant, låter man det ligga litet. Mörkblått. Wil man hafwa det mörkblått, bör det ligga i 2 dagar. Himmelsblått. Wil man hafwa himmelsblått, så måste det ligga en dag eller et dygn. Papagoje-Grönt. Härtil tager man det tilförene färgade gula garnet, och drar det up och neder, 3 eller 4 gånger, til des man ser, at det blifwer papagoje-grönt. Wil man hafwa Gräsgrönt så låter man det ännu litet längre ligga. Wil man hafwa Mörkgrönt, så låter man det ligga så länge som det mörkblå; hwarefter det sköljes i urin, sedan i watn, och så torkas.


N:o 13. Celadon på Ylle.

Til 1 skålpund garn tages 6 lod spanskgröna som skotes rätt fint och lägges i 5 top ölättika at blötas i 2 timar. Sedan rörer man det wäl om, och lägger hwitt garn deruti, hwilket man gnuggar wäl och låter logga i 3 timar eller deröfwer, då det måste altid stå warmt, och wändas flitigt. Sedan tager man up garnet, låter färgen rinna af, och torkar det halftort. Derefter gnuggas det i samma färg igen, då den är wäl torkad. När det är gjordt, sätter man en kettil på elden med 5 kannor watn, och skravar deruti 2 lod twål, wifvar det wäl, sköljer garnet deri i stor haf[?], til des watnet blifwer klart, men sedan i kalt watn, och torkar det.


N:o 14. Brand-Gult at färga.

Til 1 skålpund garn tager man 4 lod oljoana; sedan sätter man en kettil på elden med 4 kannor watn, lägger deruti 8 lod hwit pottaska, och låter den smältas i watnet. Samma oljana lägger man i en stentkål, gnider den sönder med en skötel, och slår der som är wäl söndergnidit i kittelen tillika med det watnet som är på oljanan. Derefter låter

[28]

man det blifwa kokhet, men tager då kettilen af elden, lägger garnet uti, handterar det wäl, och låter det ligga i 2 timar, til des man ser, at det blifwer hel brandgult. Sedan tager man garnet up, och sköljer det.

Wil man det hafwa Guld-Gult;
Så lägger man det ofärgade garnet i samma färg. Om det är kalt, så wärmer man det up, låter det ligga at det blifwer gult, och sköljer det sedan; så är det färdigt.


N:o 15. Caffee-Färg på Ylle.

Man tager til 1 skålpund garn 4 lod winsten, och 2 lod alun, hwilked man lägger i en kittel med 4 kannor watn, at koka up. Man rörer omkring, lägger garnet deruti, och kokar det en tima, hwarefter man tager det up, och sköljer det; sedan lägger man gul bresilja i en påsa med en sten uti, sätter en kettil på elden med 4 kannor watn, och låter samma påsa ½ tima deri koka, men tager honom derefter up, och lägger det betade garnet uti, at koka ½ tima. Sedan tager man garnet up, och lägger deruti 4 lod krapp, samt rörer det wäl omkring: lägger det gula garnet uti, dock ej at kokas, utan handteras wäl, til des det blifwer tegelfärgat. Sedan tager man up garnet, lägger deruti 1 lod galläple, och 2 lod victriol, rör det tilsammans, och lägger åter det rödfärgade garnet deruti, samt handterar det wäl och sakta medan det står på elden, til des det faller i en ljus caffee-färg; då man tager det up, sköljer och aftorkar.

Wil man det hafwa Castanie-Brunt;
Så gör man det krapprödt, som tilförene, och i samma färg lägger man 2 lod galläple och 4 lod victriol, hwilket man rörer wäl om, lägger garnet uti, och handterar wäl til des man ser, at det är så brunt, som man wil hafwa det. Sedan tager man det up och sköljer det.


N:o 16. Paille-Färg på Ylle.

Til 1 skålpund garn tager man 1 lod alun, 1 lod winsten, 1 lod krapp, som läggas tilsammans i 4 kannor watn, at koka up. Sedan lägges garnet uti at koka, til des man ser, at det blifwer en paille-färg utaf; hwarpå det tages up och sköljes. Wil man hafwa det Lif-färgadt; så tager man en härfwa och lägger i efter paille-färgen. Wil

[29]

man hafwa canel-färg; så kokar man 2 lod krapp och 1 lod galläple så länge, tils man ser at det blifwer en canel-färg. Wil man hafwa Muskot-färg; så tager man et lod victriol, alt i samma färg, lägger det canel-färgade garnet deruti, och handterar det ½ tima, hwarefter det tages up och torkas.


N:o 17. Silfwergrått på Ylle.

Til 1 skålpund garn tager man ½ lod alun, ½ lod röd winsten, 1 lod galläple, hwilket man lägger i 3 kannor watn, och låter det koka up. Sedan röres det wäl om, och garnet lägges uti, at ½ tima koka; hwarefter man tager garnet up, lyster kettilen af elden, lägger ½ lod victriol 1, rörer wäl om, och doppar garnet deruti i största haft; man låter det så länge ligga deri, som man wil hafwa det mörkt til. Skulle det intet wara mörkt nog, så tager man ½ lod victriol dertil, låter der blifwa warmt, lägger garnet uti tils det blifwer mörkgrått; hwarefter det sköljes och torkas.


N:o 18. Askfärg at färga på Ylle.

Då tager man ½ lod alun, ½ lod röd winsten, ½ lod galläpple, 1 lod gul bresilja, och låter det tilsammans koka ¼ tima. Sedan lägger man garnet uti, rörer wäl om, och kokar ¼ tima. Derefter lägges ½ lod victriol uti, och garnet handteras i största hastighet, som man wil hafwa det ljust til. Sedan sköljes och torkas det.


N:o 19. Blågrå Färg på Ylle.

Man för såp-lödder af tysk såpa och sköljer garnet ders uti, sedan gjuter man 4 kannor watn uti en kettil, och kokar 1 lod brun bresilja ¼ tima i watnet; hwarefter man tager kettilen af elden, lägger garnet deruti och arbetar det, at det blifwer igenomblött. Då tager man up garnet, lägger ½ lod victriol deruti och sedan garnet, hwilket man handterar wäl, man sedan tager det up at torkas.


N:o 20. At färga Swart.

Man tager til 1 skålpund garn, 6 kannor watn, en näfwa albark, 2 skedar slipgor, och låter det koka tilsamman 1½ tima. Deri lägger man garnet, och kokar det 1 tima. Sedan tager man up garnet och låter det blifwa kalt: lägger 8 lod victriol deruti, rör wäl om, lägger garnet

[30]

uti, och låter det koka 1 tima, samt wänder det flitigt under kokningen. Sedan tager man kettilen af, och låter det blifwa kalt, samt sköljer det och torkar.

Stål-Grått at färga.
Man slår i den öfriga swarta färgen halfparten watn, låter den koka up, lägger garnet deruti och låter det koka ½ tima. Sedan tages det up och sköljes; så är det färdigt.

Et annat maner at färga Swart på Ylle.
Til 2 marker garn, tages en struken fjerding albark, som kokas 1 tima uti watn. Sedan lägges et godt qwarter skipgor deruti och kokas up. När det blifwer något swalt, lägger man garnet uti, wänder det wäl, och låter stå det i 14 dagar; Men hwar dag skal färgen wärmas up en eller twå gångor, emedan wärman gör det mästa. Hwar gång färgen wärmes up, skal garnet tages up utur färgen.


På Silke och Sidentyg at färga.

N:o 21. Couleur de Rose.

Til 1 skålpund silke eller sidenttyg, tager man 4 skålpund saflor, lägger det uti en fin påsa med en sten uti, och påsen uti en half tunna watn, at ligga i 2 dygn. Sedan tager man påsan up och sköljer wid sjön, til des all gula färgen går utur; man tager ock safloren utur påsan, och plockar den helt små, uri en förtent kettil. I en annan kettil slår man 2 kannor watn och ½ mark hwit pottaska; hwilket ljummas och ställas sedan at blifwa kalt. Derefter slår man det klaraste af pottaskan på safloren, låter det stå 3 timar, och rörer det flitigt om. Sedan silar man safloren ifrån färgen och kramar wäl utur safloren; hwarefter man lägger silket deruti, och låter det stå i 4 timar, tager det derefter up och slår i samma färg 1 stop winättika, och 1 qwarter citron-saft. Derpå lägger man silket uti, wänder flitight, och låter det stå i 2 timar. Sedan tager man det up, sköljer och hänger det at torka, det hwarken sol eller wäderkommer åt det.

[31]

Couleur de Chair och de Prince.
Wil man hafwa couleur de chair eller couleur de prince, så doppas det, hwart efter annat, i samma färg.


N:o 22. Ponso på Siden.

Til 1 skålpund silke gör man en lut af 1 ½ lod hwit pottaska, ½ lod oljana och 3 kanor watn. Sedan lägger man silket uti, och låter det blifwa en ljusgul färg, tager det så up, sköljer och torkar. Derefter gör man samma slags färg, som til couleur de rose, doppar silket deruti, samt sköljer det sedan och torkar.

En annan art Ponso.
Til 1 skålpund silke tager man 3 lod pottaska och 3 kannor watn. Sedan rifwer man 1 lod oljana, och låter det sakta koka up; lyster det då af elden, lägger silket deruti, och låter det blifwa hel guld-gult. Så tager man det up, sköljer och torkar. Derefter gör man en alunbeta, af 6 lod gemen alun i 3 kannor watn, låter det blifwa kokhett, och lägger då det guld-gula silket deruti, samt låter det stå öfwer natten. Den andra dagen sköljer man det, och kokar 6 lod raspad fernbok en god ½ tima i 3 kannor watn. Sedan tager man kettilen af elden, håller det klaraste af, lägger silket uti, och låter det ligga. Wil man hafwa hög ponso, låter man det ligga 1 tima; wil man det skal blifwa mörkare, så låter man det ligga, til des det blifwer kalt; hwarefter det tages up och sköljes; och så är det färdigt.

Ordinarie Rödt.
Wil man hafwa gredelin, så lägger man 2 lod hwit pottaska i samma färg, som brukas tils den ordinarie röda.

Gredelin på Silke.
Wil man hafwa gredelin, så lägger man 2 lod hwit pottaska i samma färg, som brukas tils den ordinarie röda.


N:o 23. Aurora-Färg på Silke.
Til 1 skålpund silke tager man 4 lod oljana, och 6 lod hwit pottaska, hwilket man lägger i 3 kannor watn, och låter det sakta koka up. Sedan tager man kettilen af elden, lägger silket deruti, och låter det ligga, til des det blifwer kalt, då det tages up och sköljes.

[32]

Ljus-Caffee.
Wil man hafwa den samma aurora til ljus Caffee, så gör man en beta med 3 kannor want, 3 lod alun, och 3 lod hwit winsten; hwilket man låter blifwa kokhett; sedan tager man kettilen af elden, lägger silket uti, och låter det ligga öfwer natten. Den andra dagen sköljes det i betan. Så blöter man 6 lod fin krapp uti et stop watn och ½ stop ölätticka. Den andra dagen, då man tager silket up och sköljer det, sätter man kettilen på elden med den bltta krappen i 2 kannor watn, och låter det blifwa kokhett. Sedan lyster man kettilen af elden, lägger silket deruti, handterar det flitigt, och låter det ligga i 2 timar.

Mörkare Dito.
Wil man hafwa mörkare Caffee, så låter man det ligga, til des det blifwer kalt; då det sedan sköljes.

Castanie-Lefwer- eller Ljus-Brunt.
Wil man hafwa castanie- lefwer eller ljusbrunt, så wärmer man samma färg up, lägger 2 lod galläple och 2 lod victriol deri. Sedan tager man kettilen af elden, och lägger silket uti med största haft. Wil man hafwa Lefwer-brunt, så låter man en annan kettil med 3 kannor watn och 3 lod brun bresilja koka en ½ tima; men tager det då af elden och stummar utur färgen. Sedan doppar man tyget i största haftighet deruti, samt sköljer och torkar, så är dess färdigt.


N:o 24. Citron-Gult på Siden.

Til 1 skålpund siden tager man 3 lod alun, 3 lod hwit winsten, och 3 kannor watn, och låter det blifwa kokhett. Sedan lyster man kettilen af elden, och lägger silket deruti, låtandes det ligga deri öfwer natten. Den samma dag, då man lägger silket uri betan, lägger man i en annan kettil 1 skålpund fransyskt gräs (vau) med 4 kannor watn, och lägger et kors deröfwer, at intet gräset flyter up. Den andra dagen då man sköljer silket up utur betan, sätter man den kettilen på elden, hwari gräset ligger, och låter det koka 1 tima. Tyget eller silket skal först torkas emellan; sedan tager man gräset up, lägger det torra tyget deruti, och låter det ligga ¼ tima. Sedan tager man tyget åter up, och lägger deruti 3 lod hwit pottaska. Detta rör man wäl omkring,

[33]

lägger åter silket eller tyget deri, och låter det ligga, til des det faller citron-gult.

Mörkare Dito.
Wil man hafwa något mörkare färg, så låter man det ligga, til des det blifwer kalt. Då tager man det up, och torkar.

Olive-färg.
Wil man hafwa olive-färg, så sätter man den samma kettilen på elden, och låter det wärmas up, samt lägger deruti 1 lod stött gall-äple, och 1 lod victriol. Sedan det blifwit wäl kringrördt, tages kettilen af elden, det gulfärgade tyget lägges deruti, så wått så, det är, och handteras i största haftighet, alt som man wil hafwa det ljust, medel eller mörkt til. Sedan sköljes det och torkas; så är det färdigt.


N:o 25. Blått Silke eller Sidentyg.

Man läter göra en kettil af trä med kopparbotn, hwilken man murar in, at alt trä blifwit immuradt, men kopparen fri, så at man kan lägga litet eld derunder. Deri lägger man 2 skålpund hwetekli, 1 skålpund krapp, 2 skålpund Danziger grå pottaska, ½ skålpund hwit winsten wäl sönderstött. Sedan kokar man up en half-tunneså watn, slår det på den föreskerfne persedlar uti trä-kettilen och täpper wäl til. Der bredewid sätter man en annan kettil med 3 kannor watn, lägger deruti 1 skålp. Indigo, fint stött, låter det koka 2 timar och rörer deri. Sedan silar man det igenom et hårsikt uti trä-kettilen som de förra materier äro uti, och gnuggar det som silas ifrån, til des at alt blir ingnuggadt; derefter står det uti 24 timar, röres om emellan hwar annan tima med en kräckla. Man pröfwar om färgen är god, då man hänger en liten bliklimp i ena ändan på en hwit silkeslapp, så at lappen sjunker åt botn, och låter honom ligga 1 tima. Stöter då färgen ljus-grönt, så är han god. Sedan lägger man et jerngaller på botn, (eljest blifwer tyet fläckot,) och 4 skålp. tyg deruti, hwilkes arbetas så länge och flitigt med händerna, som man wil hafwa det blått til; samt derefter sköljes och torkas.

[34]

Mörkgrönt, Papagoje- och Gräsgrönt.
Wil man hafwa mörkgrönt, papagoje- och gräsgrönt, så gör man det först citron-gult, såsom förr är skrifwit, och så doppar man det så länge i den blå färgen, som man wil hafwa det mörkt, medel- eller ljus-grönt til. Skulle den blå-färgen, när man wil färga mer, falla blomerant, så tager man de förr beskrefne perfedlar, och lägger uti på samma maner som tilförne. Wil man intet färga mer, så tager man up jerngallret, til des man åter begygner at färga, då man lägger det uti igen. Tyget måste wara wått, förran man lägger det uti.

Dito på Ylle och Linne.
Wil man hafwa blått på ylle eller linne, så gör man på samma sätt, allenast intet winsten kommer uti; men den skal läggas i en koppar-kettil.


N:o 26. At färga Swart.

Til 1 skålp. silke tager man 6 kannor passer[?]-watn, som man kan få hos Carduans-makare, och sätter en kettil på elden med de 6 kannorne watn, samt lägger dertil 4 lod gall-äple, 2 goda skedblad slipgår, och en näfwa små albark; låt det koka tilsammans 1 tima, lägg då silket deruti, och låt det sakta koka 1 tima. I den samma timan tager man up silket 3 gångor och swalar det, förr än man lägger 3:dje gången ned. Desförinnan lägger man först 6 lod victriol uti, rörer wäl omkring, och lägger så filtet uti, och låter det åter koka ½ tima: men wänder det flitigt: tager det sedan up, och låter det åter swalas: lägger det å nyo deruti, och låter det koka så länge, at all färgen blifwer inkokad; hwarpå det tages af elden, och man låter det ligga öfwer natten til andra dagen, då det sköljes och torkas.


N:o 27. Celadon-Färg.

Til 1 skålpund silke tager man 6 lod spansk-gröna, sköter den, och lägger den i kannor ölättika, at stå i 2 timar. Sedan doppar man tyget uti, och låter det torkas. Det gör man så ofta, som man wil hafwa det mörkt eller ljust til. Derefter gör man en såplöder af venedisk twål, och wispar den deruti, såsom man gör til de yllne-färgorne; så är det färdigt.

[35]

Mörk-Grått.
Wilm man hafwa mörk-grått, ljusare eller medelmåttig, så sätter man samma färg på elden och späder up honom med litet passerwatn, låter det koka up, och lägger då silket deruti, hwilket bör wara rätt wått, samt handteras wäl, alt som man wil hafwa det til. Wil man at det skal falla blå-grått, så lägger man i den samma färgen 2 lod brun bresilja, låter det koka up, lägger silket deruti, och låter det sakta koka, alt som man wil hafwa det blått til; hwarpå det tages up och sköljes.


N:o 28. En blåaktig och gråaktig Askfärga.

Til 1 skålpund silke tager man 2 lod röd winsten, 2 lod alun, 3 kannor watn, och låter det koka up, men lyster i detsamma kettilen af elden; man lägger silket deruti, och låter det ligga öfwer natten till andra dagen, då det sköljes up. Sedan sätter man samma kettil på elden med 3 kannor watn, 2 lod gul bresilja, 2 lod stött galläple, och låter det koka en half tima. Då lägger man silket uti och låter det koka en fjerdedels tima; hwarefter man tager up tyget, och lägger 1 lod victriol deruti, rörer wäl om, och lägger tyget uti igen, samt handterar i största haft, men tager det sedan up och sköljer. Wil man hafwa englike-brunt, så lägger man dertil 4 lod gul bresilja, 4 lod gall-äple, 4 lod krapp, och låter det tilsammans koka up en half tima; sedan lägger man det betta tyget eller silket deruti, och låter det sakta koka öfwer en half tima. Derefter tager man tyget up, lägger 4 lod victriol deruti, och låter der sakta koka en fierdedels tima, alt som man wil hafwa det mörkt til; hwarpå det sköljes och torkas.


N:o 29. Pallie-Färg.

Man tager 2 lod alun, 2 lod hwit winsten, 2 lod krapp, och låter det koka up i 3 kannor watn. Sedan rörer man det wäl omkring, lägger tyget uti, och låter det koka en fjerdedels tima; men tager det sedan up och sköljer.

Isabel-Färg.
Wil man hafwa Isabel-färg, så lägger man tyget i samma färgen, och låter det koka så länge at man ser det faller Isabel. Man kan ock göra en ansigte-färg deraf,

[36]

samt sedan skölja och torka det. Men tyget måste blifwa kalt innan man sköljer det.


N:o 30. Callebin-Färgadt.

Man gör beta af 4 lod alun och 3 kannor watn, låter den koka up, lägger sedan tyget uti, och låter det ligga öfwer natten. Den andra dagen tages det up och sköljes. Sedan sätter man en kettil på elden, med 3 kannor watn, 1 lod brun bresilja, och et halft lod röd bresilja, och låter det koka en fjerdedels tima, hwarefter man tager kettilen af elden, håller det klaraste af, och lägger då silket uti, samt låter det så ligga en fjerdedels tima. Derpå tages det up, sköljes och torkas.

Violett.
Wil man hafwa violett, så gör man samma betning som til Callebin. Sedan tager man 6 lod brun bresilja, låter den koka en fjerdedels tima, och så häller man af den klaraste färgen, lägger silket deruti, och låter det ligga, som man wil hafwa det mörkt eller ljust til; hwarpå det tages up och sköljes.

Purpur-Rödt.
Wil man hafwa purpur-rödt, så tager man 3 lod äkta fernbok och 2 lod brun bresilja, och kokar tilsammans, som til den violetta färgen. Sedan sköljes och torkas det.

Ljusare.
Wil man hafwa ljusare, så wärmes färgen up.


N:o 31. Couleur de Rose på Lärft.

Til 1 skålpund cattun eller slissings-lärft tages 1 skålpund saflor och lägges i en påsa, hwilken då bör ligga 2 nätter uti en halftunnsä med wattn. Sedan gnuggar man safloren i rent watn, at watnet blifwer helt klart, tager då samma saflor utur påsan och plockar den helt små i en stenskål. Sedan gör man en lut af 2 kannor watn, med ¼ skålpund hwit pottaska, och slår det klaraste på saflorn, genom durkslag, lägger så lärftet deruti och låter den ligga en tima; hwarefter man tager up lärftet, blandar uti safloren flitigt om, och låter det ligga 3 timar. Sedan tager man up det, samt sköljer och torkar uti en kammare, der intet solen skiner på det samma. Man kan ock göra Couleur de

[37]

Rose, de Chair, de Prince, hwart efter annat, samt skölja och torka det, så är det färdigt.


N:o 32. En annan Röd Färg på gemenare Lärft.

Til 1 skålpund tager man 2 lod hwit pottaska, gör en lut deraf med 2 kannor watn, rifwer deruti ½ lod oljana, och låter det koka up, lyster så kettilen af elden, lägger lärftet deruti, och låter det blifwa en Isabell-färg; hwarpå det tages up, sköljes och torkas. Sedan gör man en alun beta af 6 lod alun och 3 kannor watn, och låter det koka up; då tager man kettilen af elden, lägger lärftet deruti, och låter det koka åter up. Sedan tager man åter kettilen af elden, lägger lärftet deruti, och låter det ligga öfwer natten i betan; andra dagen sätter man kettilen på elden med 8 lod äkta fernbock at koka 1 itima i 3 kannor watn; då man tager kettilen af elden, håller det klaraste af, lägger lärftet deri, och wänder det flitigt, låtandes det ligga, til des det blifwer kalt; hwarefter det tages up och torkas, men sköljes intet.


N:o 33. Mörk-Rödt på Lärft.

Man gör ingen alun-beta, utan kokar 12 lod gemen röd bresilja, uti 4 kannor watn, och låter det koka 1 tima. Sedan hällerman den klaraste färgen af, och lägger i lod stött alun deruti, samt sedan det hwita lärftet och handterar det flitigt, som man wil hafwa det mörkt eller ljust. Wil man hafwa den röda färgen til lefwer-brun, så kokar man 2 lod brun bresilja i 3 kannor watn ½ tima; sedan tager man kettilen af elden, häller det klaraste af och sköljer det röda lärftet deruti, til des det faller lefwerbrunt, samt hänger det derefter up och torkar.

Färga Swart Ullgarn.
Til 2 skålpund ullgarn, tager man 1 fjerding torr albark, samlad om wåren eller sommaren; sätter en kettil på elden, och lägger barken deruti med så mycket watn, at det wäl står öfwer barken och garnet. När kettilen kokar up, lägger man 3 qwarter slipgår uti, och låter det koka 1 tima, men lyster det sedan af elden, och lägger garnet deruti så hett som man kan handtera det.

[38]

N:o 34. Hög-Brandgult på Lärft.

Man gör en lut af god björkaska, tager 3 kannor deraf, och rifwer deruti 3 lod oljana, och låter det koka sakta up. Deri lägger man läftet, och låter det så ligga, til des det blifwer kalt; då man sköljer och torkar det. Wil man hafwa ljusare, så wärmes färgen up, och lägges efter hwart annat, til des det blifwer en ljus färg.

Wil man hafwa Isabell-Färga.
Så tager man 2 lod alun och 2 kannor watn, och låter det blifwa hett. Sedan låter man det ljusaste lärftet ligga i alun-betan, och så tager det up och sköljer.


N:o 35. Brun Färg på Lärft.

Man tager til 1 mark garn eller lärft 1 ämbar Carduans-swärta, och sätter på elden, at blifwa warm. Sedan lyftes kettilen af elden, och lärftet lägges deri; skal det wara mörkbrunt, så ligger det en tima, til des det så blifwer.

Wil man hafwa Ljust.
Så slär man litet watn i swärtan, at den blifwer tunn, lägger så lärftet deruti, tills det blifwer ljus-grått. Sedan torkar man det, och gör en färga, såsom til den brangula: lägger den grå färgen deruti, och låter det ligga, til des det blifwer kalt: då det sedan torkas.


N:o 36. Ljus-grå på Lärft.

Til 1 mark garn, tager man 1 lod alun, och 1 lod brun bresilja, och låter det koka ½ tima, med 2 kannor watn; sedan lyster man kettilen af, lägger 1 lod victriol deruti, och lärftet dertil: låtandes det ligga så länge, som man wil hafwa det ljust eller mörkt til; hwarefter man tager det up och torkar.


N:o 37. Ljus-Grön Färga på Lärft.

Til 1 mark lärft tager man 4 lod saftgrönt; hwilket man rifwer i 2 kannor watn, och låter det så blifwa ljumt. Sedan lägger man läftet deruti, låter det ligga en tima, tager det sedan up och torkar det. Åter doppar man det i färgen, och gör det ofta, til des det blifwer som man wil hafwat. Ju längre man det doppar, ju mörkare blifwer det. Sedan torkar man det. Och så är det färdigt.

[39]

N:o 38. Citron-Gult på Lärft.

Til en mark lärft, tages en mark ängskär, som lägges i en kettil med 4 kannor watn, och 4 lod hwit pottaska, at koka tilsammans 1 god tima. Sedan tages gräset up och lägges dertil 1 qwintin spansk-gröna, som tilförene legat i blöt. Derpå lägges lärftet uti, at ligga til des det blifwer hel citron-gult. Sedan kan man lägga mera lärft deruti, som man wil hafwa det blekt til; hwilket derefter sköljes och torkas.

Wil man hafwa det Ljusgulare Mörk-Grönt;
Så kokar man 4 lod brun bresilja i 3 kannor watn en fjerdedels tima, och sedan slår man så mycket spanskgröna dertil, som til den citron-gula färgen. Derpå lägges lärftet deruti, och handteras flitigt, til des man ser, at det blifwer lagom; då det sköljes och torkas.


N:o 39. Ljus Caffe-Färg på Linne.

Man gör först härmid som til den brangula färgen; och gör man lika som en winstens betning af 4 kannor watn och 4 lod winsten, hwilket man wärmer, och lägger det brandgula lärftet deruti i 2 timar. Sedan tager man 6 lod krapp samt 3 kannor watn och sätter kettilen på elden, och låter det blifwa kokhett, samt lägger det betade lärftet deruti, och låter det ligga, til des det blifwer kalt; hwarefter det tages up, sköljes och torkas.


N:o 40. Oäkta blått på Lärft.

Til 1 mark lärft, tager man 8 lod brun bresilja, som med 4 kannor watn trefjerdedels tima kokas. Sedan tager man kettilen af elden, håller det klaraste af, och slår 1 qwintin spanskgröna, som har legat i blöt i 2 timar, i den blå färgen, rörer flitigt om, lägger lärftet deruti, och låter det ligga så länge, til des man ser, at det blifwer mörkblått. Sedan lägges mer lärft uti, hwilket blir ljusblått, samt bör sköljas och torkas.


N:o 41. Violet på Lärft.

Wil man hafwa violett, så lägger man i samma färg i stället för spanskgröna, 1 lod alun, så blir det violett, harwfter det sköljes och torkas.

[40]

N:o 42. Citron-Gult, en annan art, i hast at färga.

Til en mark lärft, tages 3 lod gurkmeja, hwilken lägges i et halft stop ättika, samt 2 kannor sart spisöl, göres helt ljumt, och sedan röres omkring, då lärftet lägges deruti 2 timar, och tager derefter up, sköljes och torkas.


N:o 43. Swart Lärft.

Man kokar 2 kannor ekspånor med 6 kannor watn i 2 timar. Sedan tager man spånorna up, lägger lärftet uti, at kokas en tima. Derefter tages 4 kannor watn samt 1 skålpund victriol deruti; hwari lärftet bör ligga 1 tima, men sedan tagas up och torkas. Derefter doppar man det i ekspån-watnet, och åter igen i victriol-watnet, så länge tils det blifwer swart nog; då det torkas.


N:o 44. En annan art at Swärta Lärft.

Til 1 skålpund linne tages 1 qwint. spanskgröna; låt det blifwa kokhet i 3 kannor watn. När det blifwer kokhett, så tages watnet af elden, lärftet lägges deri, och handteras flitigt, at det intet blifwer fläckor; det skal ligga öfwer natten; men den andra dagen tages det up och torkas. Sedan lägger man 12 lod brun bresilja i en kettil, med 4 kannor watn och 2 lod gul bresilja; låter det koka tilsammans 1 god tima; hwarefter man tager kettilen af elden, håller det klaraste af, och så lägger det torkade lärftet deruti, men wänder det flitigt, och låter det ligga öfwer natten. Sedan tager man det up och torkar, så är det färdigt.


N:o 45. Lärft at glanska och skyfwa.

När man hafwer rödt, gult, eller hwad färg det är, så kokar man af samma färg stärkelse, såsom man kokar annan stärkelse; men gör henne intet hård, dock wäl kokad. Så lägger man lärftet på bordet, och gnider stärkelsen derpå, at det blifwer helt wätt. Sedan torkar man det, och låter det manglas på stora höstemangelen. Til det swarta lärftet kokar man lim, och gnider det på samma maner in som i det färgade.

Wil man hafwa wälk, så gnider man på det färgade lärftet, som är med stärkelse öfwerskrukit, när det blifwer tort, med en glassten; stukke det intet blifwa slyft nog,

[41]

så kan man låta mangelen gå öfwer det, sedan det är gnidit med glasten.

N:o 46. At uttaga Färgor utur allehanda färgade Tyger, undantagande Grönt, Blått och Swart.

Man sätter en kettil på elden, med 3 kannor watn, låter det blifwa hett, wispar då deri ¼ skålpund tysk såpa, och wispar det wäl omkring. Sedan lägger man sidentyget deruti, och låter det koka 1 tima; hwarefter det tages up, sköljes först i warmt watn och sedan i kalt, och så torkas; sedan kan man ock fästa [?] förr beskrefne silkes-färgor, alt som man wil hafwa det. Har man mörkblått eller mörkgrönt, och färgen skal dragas ut, så sätter man en kettil på elden, med 3 kannor watn, låter det koka up, och slåt ½ mark skedwatn deruti. Sedan lägges tyget deruti, hwilket man låter ligga, til des alt[?] färgen går derutur; då det tages up, sköljes i warmt watn, sedan i annat watn, och så torkas.

Är det Swart, Ljusgrönt eller Blommerant;
tager man 12 lod skedwatn, och låter det koka på samma maner, som til det mörkblå och mörkgrönda, och på samma maner gör man med det swarta yllna. Til de andra färgor, tager man röd winsten och alun; men til den, som skal blifwa äkta fernbock, tager man bara alun.


N:o 47. Styfning och Glansk på Sidentyg.

Til det färgade sidentyget kokar man husblåss så länge, at all husblåssen är söndersmält; hwarpå man silar det genom durkslag och utspåder med ¼ qwarter gement bränwin samt 2 äggehwitor, och wispar wäl omkring. Är det Ost-indiskt atlasi, eller tunt samask, eller tunt taft, så lägges det på et bräde, med rårsidan neder åt brädet, både på band och annat sidentyg. Då stryker man med en swamp husblåssen på, torkar efter med et rent kläde, och låter det korkas på brädet, eljest blifwer det skrynklot. Har man tjockt damast, doppar man det i, wridet det up, skruker det slått ut, och låter det blifwa halftort. Sedan manglass det, til des det blifwer tort.


N:o 48. Har man Sammets-Färgor.

Så kokar man på samma maner, som de andra färgor. Wil man hafwa plyhåren i fin ordning igen, så bränner

[42]

man alun så länge, tils den blifwer helt hwit, stöter det och strör på sammetet. Sedan tager man en släktswål, gnnider alt fettet af med en yllen borsta eller klut, och så gnider på sammetet, så länge til des alun är borta; då det är färdigt. Har man stora stycken, så spänner man dem i en båga, och så tager man gummi, som man stryfwar annat sidentyg med, och stryker på den afwoga sidan, och sedan med et eldfat derunder, så spricka de små noppor up igen, och det är färdigt.

På torra fläckar stryker man smör, och wärmer watn, och styrker ägge-gula på den fläcken som smöret är på, gnuggar det och doppar det i watnet, tils man ser at fläcken är borta. Sedan sköljes det i warmt watn. Wil man at det skal glänsa, så stryker man det, medan det är fuktigt, med et jern med papper inunder. Har man slått- smör- eller talg-fläckar, så tager man 1 lod bränd alun, och 2 lod grof stärkelse samt bränwin, rörer det wäl sönder, stryker det på fläckarne, torkar för elden, och sedan gnuggar det ut. Blifwer det hwitt efter stärkelsen, så gnider man sedan litet watn derpå. Är det på kläde, så gnuggas det med bränwin, och sedan med en ylle klut.


N:o 49. Äkta Skarlakans rödt på Ylle.

Man tager 1 skålpund garn, wrider det hårdt ihop, och låter det wäl koka up, med en näfwa hwetekli och 3 kannor sjö-watn. Sedan tager man det up, hör det löst igen, lägger 2 lod hwit winsten dertil och låter garnet läggas uti igen, at kokas en god tima: om man wil, så kan man ock lägga 1 lod Romersk alun deri tillika med winsten, och wända det wäl. När det så kokat timan ut, tages det up, och andra dagen, eller när det blifwer wäl kalt, sköljas det. Sedan sätter man en kettil på elden med 3 kannor watn, och rör deruti 2 lod sönderskött cochenille, som öfwer natten legat i blöt uti 1 qwarter watn; och så snart det begynner koka up, slår man 2 lod tempereradt skedwatn deruti, rörer först om med en käpp, och lägger så garnet uti, wänder stadigt, och kokar så ungefär ½ tima, til des det har tagit så mycket färg på sig, som man tycker; då tages det up och sköljes, sedan det blifwit kalt. Skedwatnet skal först så tempereras: man slår 2 lod skedwatn, och 4 lod

[43]

Sjöwatn uti en flaska, sedan tager man ¼ lod engelskt tenn, som först warit smält och slagit i watn, skär det smått som hagel, och lägger det i flaskan til skedwatnet, at stå i 24 timar.


N:o 50. Couleur de Rose på Ylle.

Wil man med det samma göra couleur de rose, så tager man ½ skålpund garn, som tilförne så betadt och skölgt är, som det förra. Har man ock intet tid at beta det, så rör man et lod sönderstött hwit winsten, och om man wil hafwa det något blåaktigt, 1 lod romersk alun, i färgen, lägger garnet deruti, och handterar det wäl, til des det blifwer så högt, som man will hafwa det, då det tages up, och när det är kalt, sköljes wäl. Wil man hafwa blekare färg, så lägger man det ännu en gång uti samma färg, utan at beta det.


N:o 51. Couleur de Rose allena at göra på Ylle.

Då kokar man 1 lod romerks alun och 1 lod hwit winsten, samt en näfwa hwetekli 1 tima, och sköljer garnet när det är kalx[?] såsom det förra. Sedan tager man 1 lod blå cochenille, ½ lod tempereradt skedwatn, samt 3 kannor watn. Skulle man wilja hafwa det något gulaktigt, så betar man det med bara winsten.

De blekare göras efter som förr är sagt. Wil man göra couleur de chair allena, så tages half dosis emot den til couleur de rose.


N:o 52. Couleur de Rose på Linne eller Hwitt Sidentyg.

Man tager 1 skålpund saflor eller swensk safran, til 1 skålpund linne. Men det måste blötas 2 dagar i watn, insydt i en liten lärfts påsa. Sedan håller man af watnet och gnuggar det så länge uti rent watn med händerna, til des watnet, som man trycker utur påsen, än hel klart och hwitt. Derefter gör man en lut af 4 lod pottaska, hwilken lägges i watnet om aftonen, då luten om morgonen bittida är färdig. Då plåckar man den urwridna safloren fint sönder uti en skål, slår pottaske-luten derpå, och låter det stå i 2 timar. Sedan trycker man färgen wäl utur safloren, rör omkrnig med en liten käpp, låter så linnet ligga deruti 1 tima, och wänder det ofta emedlertid. Derefter håller man linnet på en käpp, slår 1 qwatter winättika eller citronsaft

[44]

i färgen, rör wäl omkring, och lägger linnet deruti igen, samt låter det ligga, til des det blifwer så högt som man wil hafwa det. Sedan sköljes det och torkas uti et rum, dit hwarken sol, wäder eller eld kommer. När det är wäl kalt, stärkes det med hwit kokad stärkelse och manglas tort. Det blekare färgor göras efter.


N:o 53. Carmosin på Silke.

Til 1 skålpund silke tager man 8 lod gemen alun, lägger den i 2 kannor watn, och smälter på elden. Sedan lyster man af kettilen, lägger silket deruti, och låter det ligga öfwer natten. Andra dagen tages det up och sköljes. Derefter sätter man en kettil på elden med 8 lod äkta fernbock och 3 kannor watn, at koka ½ tima; hwaruppå man silar af fernbocken, lägger tyget deruti, och låter det ligga til des det blifwer kalt. Wil man hafwa det carmosin-rödt, sätter man samma färg på elden, låter den blifwa warm, slår ½ stop pottaske-lut eller ½ stop gammal urin dertil, och rör wäl omkring, til des det blifwer mörk carmosin; hwarefter man tager tyget up, sköljer och torkar det.


N:o 54. Rosen-Rödt på Siden.

Man gör dermed på samma särt som med carmosin, allenast man tager 4 lod äkta fernbock och intet någon lut eller urin.


N:o 55. Citron-Gult på Silke.

Man gör samma bet som til rosenrödt; hwarefter silket sköljes och torkas. Man låter 4 lod gurkmeja, som öfwer natten legat i blöt i et qwarter spisel, dermed koka up, lägger sidentyget deruti, låter det sakta koka ¼ tima, och wänder det flitigt om. Sedan lysten man af kettilen, låter tyget blifwa kalt, samt sköljer och torkar det, men intet i solen eller wädret.


N:o 56. Ponso-Rödt på Silke.

Af 6 lod hwit pottaska, som lägges til 2 kannor watn i en kettil, gör man en lut, rifwer 4 lod oljana deri, kokar henne sakta up, och rörer wäl om. Man lägger silkes-tyget deruti at koka sakta öfwer elden, lyster sedan kettilen af, och när man lätit det liga ¼ tima, tager det up, låter det bifwa kalt, sköljer bet och hänger up at torkas. Derefter sätter man åter 2 kannor watn på elden och låter 8 lod alun

[45]

smälta deri. När alun smultit, tager man kettilen af, lägger tyget deruti och låter det stå öfwer natten. Andra dagen tager man det up, sköljer, men intet torkar det. Safen förut lägger man 8 lod äkta fernbok i blöt i 3 kannor watn och sedan kokar man det andra dagen ½ tima dermed; hwarpå man silar fernbocken af, och lägger tyget i färgen, til des man tycker, at det är nog högt. Då tages det up, sköljes och torkas.


N:o 57. Caffee-Färg på Silke.

Dermed förfares såsom med det brand-gula. Sedan gör man en alun-beta af 8 lod, med 2 kannor watten. Andra dagen skölhes silket; men dagen förut lägger man 8 lod krapp i ½ stop ölättika, och ½ stop spisöl; och andra dagen slår man det i kettilen, tillika med 2 kannor spisöl, låter det blifwa kokhett, rör wäl om, och lägger tyget deruti. Man lyster af kettilen, och låter det stå så länge, til des det blifwer kalt. Sedan tages det up, sköljes och torkas.


N:o 58. Olive-Färg på Silke.

Man sätter en kettil på elden med 2 kannor watn och låter 8 lod alun deri smältas. Sedan tages kettilen af elden, och tyget lägges deruti, at stå öfwer natten. Andra dagen tager man up tyget, sköljer det och låter det torkas. Derefter lägger man 8 lod gurkmeja i kettilen, samt 2 kannor watten, låter det koka up, lägger då silkestyget deruti, och låter det en fierdedels tima sakta koka. Det tages sedan up och sköljes när det är kalt, samt torkas, hwarken i wådret eller solen, utan i en kammare.


N:o 59. Til at uttaga Swart på Silkes-Tyg.

Til 1 skålpund silkes-tyg sättes en kettil med 2 kannor watten på elden at koka up. Dertil slår man 10 lod skedwatten, lägger silkes-tyget deruti, handterar det mycket wäl, och låter det koka ungefärligen en fierdedels tima, tils den swarta färgen aldeles afgått. Då tages det up, lägges strax i kalt watten, och sköljes åter på nytt i 2 watn, hänges up och torkas.

[46]

N:o 60. När man wil koka af Blått eller Grönt Silkes-Tyg, som hafwer Mörka färgor, gör man som här nedanföre skifwit är; men om de äro Ljusa, bör man taga halfparten af Skedwatnet.

Til et skålpund silkes-tyg tager man et halft skålpund skedwatten, hwilket slås i en kettil tilsammans med 2 kannor watn. I öfrigit göres med detta, äfwen som med det swarta.


N:o 61. Sätt at uttaga allehanda Röda och Gula färgor.

Til 1 skålpund siden-tyg, sättes en kettil på elden, med 2 kannor watten, at koka up, hwari wispas 8 lod tysk såpa. Sedan lägges tyget deruti, at koka en fjerdedels tima, hwarefter det tages up, sköljes och torkas.


N:o 62. At Gumma Silkestyg.

När man wil gumma silkestyg, så blöter man gummi dragant, ungefär för 3 öre, och husblåss för 3 öre, i et qwarter watn, öfwer natten. Andra dagen slår man et qwarter watn dertil, och kokar det til des det smätler. Sedan silar man det igenom et tunt kläde, späder det ut med litet watn, at det blifwer tunt som stärkelse-watn, och stryker det på tyget med et kläde.


N:o 63. Äkta Carmosin på Ylle.

Til 1 skålpund garn tager man 4 lod romersk alun, 2 lod röd winsten, samt 2 lod hwit winsten, och gör dermed såsom med äkta skarlakan.


N:o 64. Ljust Brand-gult.

Til 1 skålpund garn tager man 6 lod hwit pottaska, som smältes i en kettil i 3 kannor ljumt watten. Sedan lägger man 4 lod oljana i en mortel, och rifwer den fin med samma pottaske-lut. Detta silar man genom durkslag, och låter koka sakta up: lägger garnet deruti, handterar det wäl, lyster kettilen af, låter garnet blifwa kalt, och sköljer det. Wil man hafwa blekare brangult, lägges et halst skålpund garn uti efterfärgen; och betes intet hwarken ylle eller linne. Med silkestyg förfares på samma sätt.


N:o 65. Mörk Brungult.

Til 1 skålpund garn tages 3 lod alun, 3 lod röd winsten, och et par näfwar hwetek[l]i, hwilket lägges i en kettil

[47]

tilsammans med 3 kannor watten, och kokas up. Der lägges garnet, hwilket handteras wäl, och kokas ¼ tima. Sedan tages det up, göres kalt och sköljes. Dagen förut blötes krapp och 2 lod gurkmeja i 2 kannor ljumt watn, och kokas sakta up. Derefter lägger man garnet i, men lyfter det strax af, utan at det kokas, och låter det så ligga, til des det blifwer kalt; då det tages up och sköljes.


N:o 66. Mörkrödt Brunt.

Detta färgas på samma maner, som öfwan förmält är, med röd krapp. Derefter kokas 2 lod brun bresilja på nytt i 2 kannor watn, och silas ifrån. Sedan lägger man garnet uti, handterar det, tils det är så mörkt, som man wil hafwa det; då man tager det up, låter det blifwa kalt, och sköljer det.


N:o 67. Gredelin.

Et skålpund garn färgas först såsom rosenrödt, göres kalt och sköljes. Sedan kokar man 2 lod brun bresilja uti annat watn ½ tima, silar det samma, lägger garnet uti, handterar det tils man ser det blifwer såsom man wil hafwa det, hwarefter det tages up och sköljes när det är kalt.


N:o 68. Celadon.

Wil man hafwa den färgen litet gulaktig, lägger man garnet i en liten swag wau-färg, tager det sedan up, sköljer det när det är kalt, och torkar. Dagen förut lägger man 4 lod spanskgröna i et stp stark blätticka, lätter det stå natten öfwer, och gnuggar garnet deruti. Det gör man 3 eller 4 gånger, til des garnet blifwer nog grönt. När det då blifwer tort, kokar man up watn med litet twål, och sköljer garnet deruti, til des man tycker, at det är nog.


N:o 69. Mörk Brunt.

Til 1 skålpund garn tager man 4 lod alun, och 4 lod röd winsten, hwilket man kokar tilsammans, och lägger garnet deruti, samt hwetekli och 3 kannor watn, at kokas 1 tima; hwarefter man lyster det af, låter det blifwa kalt, och sköljer det: dagen förut lägger man 4 lod krapp i blöt, och 6 lod gul bresilja flrut ½ tima i en påsa. Sedan tager man påsan up, lägger garnet deruti, samt låter det också koka ½ tima. Derpå tager man garnet up, slår bort watnet, hwari bresiljan kokadt, och låter watn koka i kettilen

[48]

tillika med krappen, som legat i blöt, til des det blifwer kokadt; då man lägger garnet uti, som legat i den gula färgen, och handterar det wäl, til des det blifwer mörkt nog. Sedan tager man up garnet, lägger i samma färg 1 lod sönderstött galläple och 2 lod victriol, rörer wäl om, lägger garnet deruti, och handterar det wäl, tils det blifwer så mörkt som man wil; hwarpå man tager det up, och söljer det, när det är kalt.


N:o 70. Blått.
Man blöter 4 lod stött indigo i gammal urin, och låter det stå i 11 dagar i blöt. Sedan rifwer man det fint, och silar det igenom et litet hårsikt i en stenkruka. Dertil slår man 4 kannor urin, ju gamlare ju bättre, och wärmer up färgen, så warm, at man kan hålla handen deruti. Man lägger då garnet i färgen at stå ungefär i 2 dygn, och handterar det hwarannan tima wäl om, til des man ser, at det blifwer nog blått. Skulle det intet blifwa nog blått, wärmer man det åter up igen, sköljer det sedan i annan urin, slår det åter i färgen igen, samt sköljer detäntekigen i sjöwatn, och låter det torkas.

De ljusare färgorne göras efter på samma sätt; men garnet måste då bara litet ligga uti färgen, til des det blifwer nor färgadt.


N:o 71. Mörk-Grönt.

Garnet skal först betas i 2 näfwar hwetekli och 6 lod alun, samt kokas tilsammans såsom förr til mörk-grönt. Det färgas först höggult med 1 skålpund gräs, 2 lod pottaska och 5 lod hwit kalk, som måste blötas tilsammans en natt i 4 kannor watten. Andra dagen kokar man det en god tima. Sedan tager man up gräset, lägger garnet deruti, och låter det koka, tils det blifwer nog mörk-gult; hwarefter de tager up och sköljes, när det är kalt. Derpå lägger man det gulfärgade garnet i den blå färgen och låter det ligga så länge, at det blifwer nog grönt. Sedan sköljer man det såsom det blå garnet.

Wil man hafwa gräs-grönt eller papagoje-grönt, förfares härmed på samma sätt, som med det förra efteråt.

[49]

N:o 72. Oäkta carmosin.

Man omgår dermed intet annorlunda än med den oäkta skarlakans färgen. Sedan tager man up garnet, slår 1 qwarter eller ½ stop urin eller pottaske-lut i färgen, låter den blifwa warm, och låter garnet ligga deruti, tils man tycker at det är nog carmosin färgadt; då man sköljer och torkar det.


N:o 73. Swart på Ylle-Garn.

Til et skålpund garn tager man 3 lod gul bresilja, som skal ligga i en påsa med en sten i botn, på det at den må sjunka. Den läggas tillika med 2 lod sönderstötta galläplen i kettilen at koka ½ tima tilsamman med 4 kannor watn. Sedan lägger man det yllne garnet deruti, och låter det på nytt koka ½ tima. Derefter hänger man up yllet, tager up påsan med gula bresiljan, lägger i samma påsa 4 lod brun bresilja och låter den samma koka 1 tima. Derpå lägger man garnet åter uti, och låter det på nytt koka ½ tima; hwarefter man tager det up, och lägger 8 lod victriol i färgen, samt garnet på nytt deruti, rörer det wäl om, och kokar det til des det blifwer swart; då man tager det up, och lägger i färgen 1 lodt sönderstött spanskgröna, som har legat i blöt, medan garnet kokat, eller en natt: lägger garnet åter deruti, rör wäl om och låter det ligga til des det blifwer kalt; hwarefter man tager det up och sköljer det.


N:o 74. Grått Ylle Garn.

Til 1 skålpund garn tager man 3 lod fint sönderstött galläple, hwilket man lägger i kettilen at koka up med 3 kannor watn. Deri lägger man garnet, låter det koka en fjerdedels tima; men tager der derpå up, och lägger 1 lod victriol i färgen. Sedan lägger man åter garnet deruti, handterar det wäl, tils man tycker, at det är nog grått. Wil man hafwa det ännu mörkare, lägger man litet merck-victriol dertil, samt garnet deruti, och låter det koka, til des det blifwer så mörkt som man åstundar; hwarefter man tager det up, och låter det blifwa kalt.

[50]

Färger på Linne.


N:o 75. Brandgult.

Til 1 skålpund linne, tager man 3 lod pottaska, och smälter den i 2 kannor watn. Sedan rifwer man 2 lod oljana små med samma lut, uti en mortel, och låter det blifwa kokhett. Deri låter man linnet ligga til des det blifwer kalt; då man tager det up och sköljer det.


N:o 76. Citron-Gult på Linne.

Til 1 skålpund linne tager man 8 lod alun, som smältes i 2 kannor watn på elden. Man låter linnet deruti ligga öfwer natten, och tager det up andra dagen; men sköljer det intet, utan torkar. Sedan blöter man gement färge-gräs i 1 skålpund skarp lut af björkaska samt 4 kannor watten, låter det deri koka 1 god tima; men tager sedan up gräset, och lägger linnet deruti, hwilket då bor sakta koka en half tima. Derefter tager man det up, och lägger i färgen et halft lod spanskgröna, som tilförene warit söndersidet och legat i blöt öfwer natten. Man rörer spanskgrönan wäl om när man slår henne i den gul färgen, och lägger linnet deruti, samt handterar det wäl, til des det blifwer nog färgadt; hwarpå det tages up och sköljes.


N:o 77. Mörk-Rödt på Linne.

Til 1 skålpund linne, lägger man i blot 8 lod röd winsten och 8 lod alun, som smältes i 2 kannor watten på elden. Sedan lyster man kettilen af, och lägger linnet deruti. Andra dagen torkar man det. Derpå kokar man 1 skålpund medel fernbock i 4 kannor watten, 1 god tima: lyfter sedan af kettilen, tager up fernbocken, och lägger linnet deruti, hwilket man handterar wäl, och låter ligga til des det blifwer kalt. Då tages det up och torkas, utan at sköljas.


N:o 78. Grönt Linne.

Til 1 skålpund tager man 8 lod alun och 2 kannor watten, smälter det och låter linnet ligga dert öfwer natten. Andra dagen tages det up och torkas. Dagen fört blöter man 1 skålpund wau och 2 lod grå pottaska i 4 kannor watten. Andra dagen kokas det 1 tima. Sedan tager man up gräser, lägger garnet uti, och när det sakta kokat ½

[51]

tima, tager det up, sköljer och torkar det. Derefter kokar man 4 lod brun bresilja i 5 stop watn ½ tima: tager då af kettilen och slår deruti 1 lod spanskgröna, som legat i blöt uti halft qwarter watn, rörer det wäl om, lägger linnet deruti, och handterar det wäl, til des man tycker at det är nog grönt.


N:o 79. Ljusare Rödt på Linne.

Et skålpund linne lägger man i samma bet, som det gula linnet, tager det sedan up, men sköljer det intet, utan torkar; dagen tilförne lägger man 8 lod äkta fernbock i blöt i 3 kannor watn: andra dagen kokar man det tilsammans en god tima, silar det af, lägger linnet deruti, handterar det wäl, och låter det ligga tils det blifwer kalt, då det tages up, sköljes och torkas.


N:o 80. Oäkta Blått på Linne.

Til 1 skålpund linne, tager man 8 lod brun bresilja, hwilken kokas i 3 kannor watn en god half tima. Sedan silar man färgen af, slår deri 2 lod spanskgröna, som legat i blöt öfwer natten uti ½ qwarter watn, och rörer wäl om, lägget linnet deruti, och låter det ligga, til des det blifwer kalt; då man tager det up, sköljer och torkar.


N:o 81. Carmosin.

Til 1 skålpund linne, tager man 8 lod äkta eller oäkta fernbock i 1 kanna lut och 2 kannor watn, och kokar det tilsammans i en god tima. Sedan lyster man af kettilen, silar det af, och lägger 2 lod blött alun i samma färg, rörer wäl om, och låter garnet ligga til des det blifwer kalt, då det tages up, och torkas utan at sköljas.


N:o 82. Äkta Fernbocks Couleur.

Til 1 mark garn, kokar man 4 kannor watn, 4 lod alun, 2 näfwar hwetekli, och lägger garnet deruti, at under omrdrning[?] kokas 1 tima, hwarefter det tages af elden och sköljes; sedan lägger man 2 lod gurkmeja i 4 kannor watn, och låter garnet koka deri ½ tima, men tager det sedan up, omfar watn med 10 lod äkta fernbock, och låter det koka en tima tilsammans, hwarpå det lystes af elden, fernbocken tages up, garnet göres kalt, och sköljes.

[52]

N:o 83. Röd Bresilje-Couleur.

Den göres på samma sätt, som föreskrefne fernbocks-färg.


N:o 84. Caffee-Couleur.

Til 1 mark garn, tager man 2 lod winsten och 2 lod alun, hwilket kokas up i en kettil tillika med 4 kannor watn en god ½ tima; derefter tager man garnet up, låter det blifwa kalt, och sköljer det. Sedan låter man i en kettil 8 lod gul bresilja koka med 4 kannor watn ½ tima, tagr derpå up garnet, och låter der koka tilsammans 1/8 tima, men tager det åter up, och lägger 6 lod krapp i färgen, späder den up med 1 top watn, låter det blifwa kokhett, och tager det af elden. Deri lägger man då garnet, låter färgen blifwa kall, rörer flitigt om, och låter garnet ligga så länge, at det blifwer rätt caffee-färgadt; hwarefter det tages up, och göres kalt.


N:o 85. Paille Couleur.

Koka 4 kannor watn, 1 lod röd winsten, 2 lod alun, och 1 lod krapp tilsammans up; rör flitigt om, lägg garnet deruti, och låt det kokas ½ tima. Tag sedan up garnet, låt det blifwa kalt, och skölg det.


N:o 86. Citron-Gul Couleur.

Man tager til en mark garn, 4 kannor watn och 2 näfwar hwetekli, låter det koka up 1 tima, och lägger garnet deruti. Sedan tager man up garnet, låter blifwa kalt, och sköljer det. Derpå slår man 4 kannor watn i en kettil, dertil ½ skålpund skärgräs, och makar det ned med 2:ne käppar: deri lägger man 3 lod pottaska, och låter altsammans koka ½ tima. Derefter lystes kettilen af elden, gräset tages up, garnet lägges deruti, och omröred flitigt, til des det synes blifwa citron-gult.


N:o 87. En annan Citron-Couleur.

Man betar på samma sätt som til skärgräs, 4 kannor watn, 4 lod gurkmeja, låter det koka up, lägger garnet i och låter det under flitigt omrörning koka ¼ tima, men sedan blifwa kalt; då det sköljes, och hänges i wärmen.


N:o 88. Brun Couleur.

Til at beta 1 mark, tager man 3 lod röd winsten, 4 lod alun och 3 kannor watn, hwilket man låter koka up.

[53]

Deri lägges garnet, at under flitig omrörning koka 1 tima. Hwarefter kettilen lystes af elden, garnet tages up, göres kalt och skölhes. Sedan låter man 4 kannor watn, ¼ kannor ölättika, 12 lod krapp, och 2 näfwar hwetekli tilsammans koka, rörer wäl omkring, och låter det stå ½ tima. Derpå lyster man det af elden, och låter det stå, til des det blifwer kalt; då man tager up garnet sätter färgen på elden, lägger deruti 2 til 4 lod galläple, och låter det koka up tilsammans. Man lägger garnet deruti, rörer wäl omkring, dock sakta, och låter det koka ¼ tima. Derefter tages det up at blifwa kalt och sköljas. Ju mörkare man will hafwa det, ju längre låter man det koka.


Ljus-Brun Couleur.
Wil man hafwa ljus-brunt, tages 2 lod galläple.


N:o 89. At färga Swart.

Man kokar 4 kannor watn, carduans swärta, och 2 lod stötta galläplen tilsammans i en jern-gryta; lyster det sedan af, och låter dt stå, tils det blifwer kalt; då man lägger det i, och under warlig omrörning, låter det koka ½ tima. Derpå tager man det up och sköljer det. Band wefwar man om en kafle, och gummar dem med gummi, blött i litet ölättika, på en ren klut; hwarefter man låter dem blifwa torra.


N:o 90. At färga Gult Lärft.

Dertil tager man nog urin och 2 lod gummi gutta; hwari man lägger lärftet. När det då är gult, tager man det up, sköljer och hänger det i warmt rum.


N:o 91. Rosen-Rödt på Ylle eller Linne.

Gör en lut af kalk, eller god aska, och gjut deruti röd sandel, fernbock, och något brännwin. Lägg detta i en ny kruka, och lätt henne stå. Koka det sedan tilsammans, och doppa deri hwad du wil färga, så ofta, til des du ser, at det hafwer fådt fin rätta färg.


N:o 92. At färga Blått Ylle.

Man samkar urin i 14 dagar, och blöter 16 lod Indigo deri. När det har städt i 8 dagar, lägger man Indigo dertil, med några lod pottaska och hwetekli, slår altsammans i en kettil, sätter det på elden, och lägger tyget deruti.

[54]

N:o 93. Grönt på Ylle at färga.

Grönt färgas i samma färg; men garnet måste först wara gult.


N:o 94. Grönt på Linne.

Man kokar brun bresilja tilsammans med wau, häller af det klara, och låter tyget ligga deruti, til des det får sin rätta färg.


N:o 95. Celadon-Grönt på Ylle.

Til 1 skålpund garn, lägges 4 lod spanskgröna uti 3 ftgy[?] ölättika; hwilket man gör ljumt, lägger garnet deruti, och låter det stå öfwer natten. Andra dagen twättar man det, och lägger det ännu 4 gångor uti samma färg, men torkat det emellan hwar gång. När det är 4 gångor torkadt, sätter man en kettil på elden med watn, lägger deruti 2 lod venedisk twål, låter det koka up, sjöljer garnet deruti det bösta man kan, och låter det torkas.


N:o 96. Blått på Ylle eller Linne.

Til 1 skålp. garn eller tyg kokas 6 lod alun och en gand full hwetekli tilsammans i en kettil. När det kokar up, lägger garnet deruti, kokas 1 tima, och röres wäl om, samt tages up och sköljes. Linne skal torkas emellan, men ej ylletyg. Sedan slår man 4 kannor watn i samma kettil, lägger 12 lod bresilja på hwar mark, och låter det koka ¼ tima; håller så af det klara, och låter garnet ligga deruti, til des det blifwer kalt; då man tager det up, sköljer och torkar det. Wil man hafwa det blekt, tager man 2 lod mindre bresilja. Wil man hafwa mörkt, tages 12 lod fernbock til hwar mark. Ylle-tyg får ej torkas emellan.


N:o 97. Silke- och Atlas-Band, at gifwa god glans.

Smält en del gummi dragant eller gummi arabicum, uti klart och godt öl, och blanda det hwita af et ägg deribland. Drag banden igenom, såfå de en skön glants.


N:o 98. Huru man skal taga ut Fläckar på Sidentyg.

Man skal twätta fläcken med citron, så går den ut. Är det fett-fläck, mpste man taga förskt bröd, strax det kommer utur ugnen, och hålla det på fläcken, hwilken drages ut, så snart hon blifwer warm.

[55]

N:o 99. Canel-Färg at färga.

Koka up 2 lod alun, 2 lod winsten, och 4 kannor watn, och lägg 1 mark garn deruti, at kokas ½ tima. När det är kalt, så koka 4 kannor rent watn, med 8 lod krapp och et lod stött galläple. Lägg det [--]rade garnet uti, at kokas sakta ½ tima, rör flitigt om, och skölj det wal af. Med denna färg kan man färga 2 eller 3 färgor, ljusare och mörkare.


N:o 100. Krapp-Rödt.

Til 1 skålpund garn, kokar man up 5 lod alun, samt 2½ lod röd winsten, och skummar. Sedan wäter man garnet uti watn, och låter det rinna wäl af. Derefter gör man 12 lod krapp smått med händren, låter rent watn i en kettil, och lägger färgen i kalla watnet. När det har blifwit hett, lägger man garnet deruti, förran färgen kokar up, och låter det så länge ligga i kettilen, til des det kokar. Då tager man det up, och, när det är kalt, sköljer det wäl; och så kan man färga lika mycket af det i samma kettil, i den färgen, hwari det röda blifwit färgadt, som skal blifwa violett-brunt eller olive-färg.


N:o 101. Mörk-Brunt.

Til 1 skålp. garn tages 5 lod alun, men är watn öfrigt efter annat garn, kan man lägga 3 lod alun i det samma, och handtera det på samma sätt som förra betan. När hon är så warm, at man kan hplla handen deruti, lägges garnet i luten, och röres med händren, men söttes ej öfwer elden; garnet bör ligga i luten, til det blifwer wackert brunt. Wil man hafwa det lefwer-brunt, så lägges det uti en swag swärta. När det är lutadt, blifwer det wackert lefwer-brunt.


N:o 102. Caffee-Färg.

Dertil brukas alun på samma sätt som til det mörk-bruna. Sedan göres det gult med lof, sköljes wäl ut, och lägges i swag krapp-röd färg, hwari tages 5 lod til hwar mark garn, eller ock der man färgat mörke krapp-röde utur. Sedan kokas 6 lod guld-gult uti en påsa; och deri lägges garnet, så blifwer der pomerants-färgadt. Dock om man wil hafwa det mörkt, låter man det i en swag swärta, som man will hafwa det mörkt til.