9.3.26

Svensk botanik III (värikasveja koskevia osia)

Svensk botanik
utgifven af J. W. Palmstruch,
med text författad
af C. Quensel.
Tredje Bandet.
Med Konungens nådigste Privilegium.
Stockholm,
Tryckt hos Henrik A. Nordström, 1804.

Huom.! Kasvit, joista enemmän tekstiä, omina postauksinaan

151. Prunus Spinosa.

Oratuomi

[Listattu kirjassa hakemiston kohdassa färgväxter.]
Slånbusk. Stärkebär. Körne.

...

Kuori antaa lipeän avulla villalle punaisen värin, ja sitä pitäisi voida käyttää värjäämöissä hyvällä menestyksellä.Barken ger med lut röd färg på ylle, och bör kunna i färgerier med fördel användas.

152. Potentilla anserina

Argentina anserina, KetohanhikkiGås-potentill. Gåsört. Silfverört. På F. Hanhenjalka.

[Lisäys / Svenska Botanik V, 1807] Nr. 152. Ketohanhikki. Juuresta puristettu mehu värjää pellavakankaan vihreäksi, kun kangasta keitetään siinä ja sen jälkeen kastetaan alunaliuokseen.[Tillägg / Svenska Botanik V, 1807] Nr. 152. GÅS-POTENTILL. [...] Den af roten utpressade saften sätter grön färg på linne, då det deri kokas och sedan doppes i alun-upplösning.

153. Saxifraga granulata.

Papelorikko. Knölig stenbräcka. Hälsknoppar. på F. Papelo-juuri.

...

Asessori Rafnin ilmoituksen mukaan kasvi sisältää väriainetta. Kun värjättävää materiaalia on ensin puretettu kaksi tuntia alunalla ja viinikivellä, se keitetään kasvin kukinnan aikana kerätyillä yrteillä, jolloin se saa voimakkaan oliivinkeltaisen värin. Jos väriliemeen lisätään tämän jälkeen rautavihtrilliä ja viinikiveä, kangas saa uudelleen keittämisen jälkeen voimakkaan harmaan, kellertävään vivahtavan värin. Jos kangasta lopuksi sekoitellaan haaleassa vihtrillivedessä, väristä tulee tumma oliivinvihreä.Växten innehåller färgämne, enligt Assess. Rafns uppgift. Efter 2 timmars betning med Alun och Vinsten kokas godset med den under blomningen samlade örter, hvaraf det får en stark olivgul färg; om Jernvitriol och Vinsten sedan tillägges i färgsoppan, får godset efter förnyad kokning, stark grå, i gult fallande färg; omröres godset slutligen i ljumt Vitriolvatten, blir färgen mörk oliv.

154. Spiræa Filipendula.

Filipendula vulgaris, sikoangervoBrudbrödsört. Somilla, Galteknappar. På Finska Formuruoho, Sianmaltsa.

...

Tuoreet juuret, jotka raastetaan kylmään veteen, värjäävät sen punaiseksi ja laskeuttavat astian pohjalle, jos sen annetaan seistä rauhassa, tärkkelysainetta. Tämä muuttuu keitettäessä sitkeäksi hyytelöksi, mistä voidaan päätellä, että juuri sisältää eläinorganismeja ravitsevaa ainetta.Rötterne, färska, rifna i kallt vatten, färga det rödt och afsätta till bottnen af kärlet, om det lemnas stilla, ett stärkelseämne, som under kokning förändrar sig til segt gelé, hvaraf man ser at roten innehåller ett ämne, som för organiska djuriska kroppar är närande.

157. Cratægus oxyacantha.

Pyöreäliuskainen orapihlaja; todennäköisesti Crataegus rhipidophylla, Suippuorapihlaja

[Listattu kirjassa hakemiston kohdassa färgväxter.]
Hagtorn.

...

Kuorta käytetään värjäämiseen.Barken tjenar till färgning.

161. Rumex acutus.

Spetsbladig syra. Hästsyra. På Finska: Hevonkiiraka. Suolaka.

...

”Lieriömäinen, sormen paksuinen juuri on ulkopuolelta ruskea ja sisältä vaaleankeltainen. Se on hajuton ja maultaan hieman supistava sekä lievästi karvas. Se värjää veden keltaiseksi, samoin kuin murskatut siemenet, jotka värjäävät sen tummanpunaiseksi. [...] Gleditsch on havainnut kasvin hyödylliseksi nahan parkituksessa, koska se sisältää parkkiainetta. Hellot ja Hahn puolestaan ovat saaneet juuresta ja lehdistä villalle kauniin ja kestävän keltaisen värin.Den cylindriska, fingerstjocka roten är utvertes brun och ini ljusgul, utan lukt, med något sammandragande lindrigt bäsk smak; meddelar åt vatten sin gula färg, äfven som krossade fröen, hvilka färga det mörkrödt. [...] Gleditsch har funnit växten nyttig vid läderberedning såsom innehållande garfämne; och Hellot samt Hahn hafva af roten och bladen erhållit vacker och beständig gul färg på ylle.

182. Verbena officinalis.

Rohtoverbena, rohtorautayrtti

[Listattu kirjassa hakemiston kohdassa färgväxter.]
Jernört.

...

Dambourneyn mukaan kasvissa on väriainetta.Dambourney säger att växten innehåller färgämne.

189. Spiræa ulmaria.

Filipendula ulmaria, Mesiangervo, älggräsElgört. Karsöta. Karört. Mjödärt. Algräs. Johannisört. Majgräs. Luktgräs. Byttegräs. Möltagräs m. m. På F. Fleiniruoho. Humalaheinä. Formu. Myndiformu.

[Lisäys / Svenska Botanik V, 1807] Nr. 189. Mesiangervo. [...] Islannissa sillä kerrotaan värjättävän villaa mustaksi, kun värjäykseen lisätään rautamaata.[Tillägg / Svenska Botanik V, 1807] Nr. 189. ELGÖRT. [...] På Island skall, med tillsats af jernjord, dermed färgas svart på ylle.

188. Origanum vulgare.

Meirami

[Listattu kirjassa hakemiston kohdassa färgväxter.]
Vild Mejram. Dosta. Konungsgräs. Märrmynta. På Finska: Metzämirrami.

...

Kasvin latvoilla voidaan värjätä villaa punaiseksi tai ruskeaksi, kun villaa keitetään kuivattujen kasvien kanssa ja sitä nostetaan usein välillä ylös sekä taputellaan. Hienonnettu villimeirami pannaan voimakkaaseen, siivilöityyn ja jäähdytettyyn omenapuun kuoresta valmistettuun keitteeseen ja jätetään siihen pariksi päiväksi. Yrtti nostetaan sitten keitteestä ja pannaan hyvään, puhtaaseen lipeään. Aikaisemmin alunalla puretettu ja kuivattu värjättävä materiaali lämmitetään tämän jälkeen yhdessä lipeän ja villimeiramin kanssa. Lopuksi materiaali nostetaan liemestä, huuhdellaan ja kuivataan.Med topparna kan röd eller brun färg sättas på ylle, då det kokas med torkade växten och emellanåt ofta upptages samt klappas. Sönderhackad Vild-mejram lägges i stark afsilad och kall dekokt på äppelträdsbark och lemnas par dagar; örten upptages af de kokten, lägges i god ren lut, och det förut alunbetade och torkade godset värmes sedermera tillsamman med luten och Vild-Mejramen; upptages sedermera, sköljes och torkas.

190. Rumex acetosa.

Ängsyra. På Finska: Suolakka. Suola-ruoho. På Lappska: Juomo. Joemo.

...

”Juuri, keitettynä tai haudutettuna, värjää veden punaiseksi. Sitä ei käytetä lääkinnässä, mutta se näyttää sisältävän käyttökelpoista väriainetta.Roten, som kokad eller infunderad, sätter röd färg på vattnet, brukas ej i läkarkonsten, men torde innehålla ett användbart färgämne.

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti