Kongliga Vetenskaps-Academiens Handlingar, Jan. Fen. Mart. 1756
[---]
Vain väriä koskeva osa artikkelista17. At hos sot, jämväl ock i djur-riket, en jord finnes, som liknar grå potaskas och det grå vinstens-saltets jord, (8, 9, 10, 14) kunna Erlinger och Berliner-blå målare färgorne intyga. De allmänt bekante beskrifningar om Berliner blått, innehålla väl, at färgen beredes, först genom torra blodets calcination med lutsalt, såsom Sal tartari eller den hvita proberare-flussen, sedan genom uplösning, och omsuder genom præcipitation med solverad Alun och vitriol, i den proportion, som bekant är, sammanblandade, men då blodet med lutsaltet allenast calcineras, och sedan uplöfes, skal man ej finna vattnet deraf harva fått någon annan färg, än samma lutsalt, i vatten för sig allena uplöst, hafver, det är til fågandes, ingen, om hvitt Alcaliskt salt dertil tages: och kan då så mycket mindre någon målare-färg deraf varda, som det Alcaliska saltet icke uplöst något som kan derutur fällas. Fördenskul måste blodet med lutsaltet, efter deras sammanblanning, inläggning i digel och dess behöriga upeldning, sammansmältas i vind-ugn eller för blås-bålg med tilräckelig hetta, at flyta som vatten, och straxt derpå utgjutas, samt efter dess pulverisering uplösas i vatten, och genomsilas; då man skal finna luten hafva en brun eller röd-brun färg af den uplösta feta jorden; och icke slå felt, at genom tilgutning af den sammanblandade Alun- och vitriol-solutionen erhålla en blå fällning, och omsider efter skedd utlakning, en vacker mörk-blå målare-färg. Tages i stället för det torra blodet, skärstens-sot, och på lika sätt dermed förfaras, fås äfven en dylik blå målare-färg, som kallas Erlinger-blått. Härvid år dock at märka, at mindre tagas bör af sotet än blodet, i anseende til det förras mindre granitas specifica, emedan eljest quantum denar til rymden blefve för stort, at kunna bringas tillika med lutsaltet i ren fluss: varandes för öfrigt den proportion, så af det ena som det andra emot lutsaltet, den bästa, nämligen at hvardera må med fullkomlig, dock icke alt för långvarig smält-hetta, komma med samma salt i ren flytning: då alla andra påminnelser vid de utgifne beskrifningar angående den granlaga calcinationen och dels sätt, om det skal lyckas, blifva öfverflödige, emedan ingen calcination hår finner rum, til den feta jordens riktiga uplösning, äfven som ock tvärtom ingen smältning behöfs, då man vil skilja sådan jord ifrån dels menstruo, lutsaltet, utan allenast en calcination.
Til at se, huru sådana målare-färgor sig i elden månde förhålla, invog jag 16 as af hvardera, och lade i skerflar för sig särskilt, at i en upeldad prober-ugn glöggas, då de straxt fattade eld, likasom kolstybbe, och vordo derefter til et röd-brunt pulver, likt tegel-mjöl, med 6 as afgång i vigten hvardera, som går 37½ för 100, och voro samma lemningar, til större delen, alun-jord, blandad med litet crocus Martin.
Continuation häraf uti nästa quartal.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti