Kongliga Vetenskaps-Academiens Handlingar, Oct. Nov. Dec. 1745
Kesämatkoillani olen muun muassa tiedustellut, mitä kotimaisia kasvejamme maaseudulla asuvat käyttävät värjäykseen, ja saanut siitä kauniin kokoelman. Mutta koska suuri osa niistä on jo esitelty tohtori LINDERinn teoksessa Svenska Färgekonst sekä suuren luonnonhistorioitsijamme, herra professori LINNÉn, kirjoituksessa Förtekning af de Färgegräs, som brukas på Gotland och Öland, joka on julkaistu Kuninkaallisen tiedeakatemian vuoden 1742 julkaisuissa, s. 20 ja seuraavilla sivuilla, haluan tällä kertaa ainoastaan luetella ne värikasvit, joita mainitut herrat eivät ole lainkaan maininneet tai joiden käyttötavan he esittävät aivan toisella tavalla.Uppa mina Sommarresor har jag bland annat frågat efter, hvilka af våra inhemska örter de på Landbygden boende bruka til Färgerier, och deraf bekommit en vacker samling: Men som en stor del, af de samma äro införde så väl uti Doct. LINDERS Svenska Färgekonst, som och uti vår Stora Historici Naturalis, Herr Professor LINNÆI Förtekning af de Färgegräs, som brukas på Gotland och Öland, hvilken är införd uti Kungl. Vetenskaps Academiens Handlingar för år 1742. p. 20. och följande; Så vil jag för denna gången endast upräkna de Färgegräs, som af bemälte Herrar, antingen aldeles intet äro nämde, eller och hvilkas brukande af dem anföres på helt annat sätt.
Lyhyt kotona oleskeluni kesäaikana, jolloin nämä olisi pitänyt kerätä, ei ole sallinut minun tutkia niitä kaikkia; siksi haluan esittää ne enimmäkseen samoilla sanoilla, joilla olen ne uutterilta ja tarkkaavaisilta maaseudun naisilta saanut.Mitt korta hemmavistande om Sommartiden, då desse borde samlas, hafver ej tillåtit mig at undersöka dem alla; jag vil fördenskul anföra dem merendels med samma ord, som jag af idoga och omhogsna Landtqvinnor dem bekommit.
PunainenRöd Färg.
Galium...
Matara
MåraGALLIUM foliis quarternis lanceolatis tinerviis, caude erecto Linn. Fl. Svec. 118,
Rubia pratensis lævis, acutofolio. Bauh.pin.333.
Näiden juuret otetaan joko keväällä tai syksyllä, puhdistetaan hyvin mullasta, kuivataan hyvin, hakataan rikki, jauhetaan sitten käsimyllyillä jauhoksi ja sekoitetaan sitten mallasta tehtyihin jauhoihin, jotka voidaan myös jauhaa yhdessä juurten kanssa; jos mallasjauhoja ei ole, käytetään mietoa olutta, joka ajaa saman asian; sen jälkeen pannaan yksi kerros lankaa, sirotellaan edellä mainittuja jauhoja ja juuria sen päälle niin, että se tulee tasaiseksi; pannaan yksi kerros lankaa ja sen päälle mainittuja jauhoja, ja näin jatketaan kerroksittain käytettävissä olevan lankamäärän mukaan. Tämä keitetään vedessä hyvän aikaa, minkä jälkeen lanka otetaan ylös, huuhdellaan vedessä ja kuivataan. Kankaan ja langan, joita tässä käytetään, tulee olla villaa, koska se ei tartu pellavaan. Kangas voi ennestään olla sekä valkoinen että keltainen, mutta siitä tulee kauniimpi, jos se on aikaisemmin ollut keltainen. Se, mikä on värjätty näillä juurilla, ei kauneudessa juuri jää jälkeen siitä, mikä on värjätty krappijuurella, eikä se myöskään helposti vaihda väriään.Rötterne häraf tagas anten våhr eller höst, gjöras väl rena från mull, torkas väl, stampas sönder, males sedan på handqvarner sönder til miöl, blandas så med miöl af malt, hvilket ock kan malas tillika med rötterna; Hafver man ej miöl af malt, tager man Svagöl, som giör det samma; derpå lägger man et hvarf med garn, stör så ofvannemde miöl och rötterna deröfver, at det blir jemt, lägger man et hvarf garn, och deröfver besagde miöl, hvarmed man fortfar hvarftals efter den myckenheten af garn man hafver, detta kokas up i vatn en god stund, garnet tages sedan up, sköljes i vatn, torkes. Tyget och garnet man här til brukar bör vara af ylle, emedan det ej biter på linne; Tyget kan tilförne vara både hvitt och gult, doch blir det skönare om det förut varit gult. Det som med desse rötter är färgat ger i skönhet näppeligen efter det som blifvit färgat med Krapp, ombyter ock ej gierna sin färg.
Galium verum
Keltamatara
gulmåraGALIUM foliis plurimis linearibus, ramis floriferis breuibus. Linn. Fl. Svec. 116.
Gallium Luteum. Bauh. pin.335
Tämän juurilla värjätään samalla tavoin punaiseksi kuin edelliselläkin; väristä tulee myös varsin kaunis. Juurten tulee olla hyvin kuivia, jotta väri tarttuisi hyvin.Med rötterne af denne färgas på samma sätt rödt som med föregoende; Färgen blir ock nog vacker. Rötterna böra vara väl torra, så framt det skal bita väl på.
Cladonia digitata
Kantotorvijäkälä
Fingerlav
?LICHEN subscyphiser ramosissanus, ramis cylindricis, calicibus integris. Linn. flor. Svec. 978.
Lichenoides coralliforme, apricibus coccineis Raj. syn. 3.p.68.
Tällä jotkut värjäävät villaa punaiseksi samalla tavalla kuin ruskeaksi toisella kivijäkälällä.Med denne färga somlige yllet rödt på sätt som brunt med annan Sten-Måsse.
Ochrolechia tartarea
Kalliokermajäkälä
örnlav
?LICHEN leprosus candidus, sentelliis fuscis, margine albo. Linn. flor. Svec. 942.
Lichenoides tartareum farinaceum, scutellarum umbone fusco. Dill. musc. 131. t. 18. f.12.
Tämä sammal on valkoinen, sitä tavataan siellä täällä, erityisesti Bohuslänissä, sekä kallioiden päällä että niiden sivuilla, enkä voi sitä paremmin kuvailla sellaiselle, joka ei sitä tunne, kuin sanomalla, että se näyttää aivan yhteen liimatulta jauholta. Tämä otetaan ja raaputetaan irti kalliosta, mikä käy helpoimmin, kun on hieman satanut, koska se silloin irtoaa parhaiten; sen jälkeen se pannaan veteen ja vedessä sekoitetaan, niin että hieno kivimurska ja muu lika, jota siinä on, saa painua pohjaan ja erottuu siitä. Sen jälkeen se nostetaan vedestä ja asetetaan auringonpaisteeseen kalliolle tai muualle kuivumaan; ja kun se on kuiva, se jauhetaan hienoksi jauhoksi. Sen jälkeen se pannaan jälleen veteen ja sekoitetaan, jotta jäkälässä oleva lika ja musta aines erottuisi siitä, minkä jälkeen se kuivataan uudelleen. Tämän jälkeen se pannaan ruukkuun virtsan kanssa ja annetaan seistä kokonainen kuukausi. Kun sitä nyt halutaan käyttää, otetaan lusikallinen tai enemmän sen mukaan, kuinka paljon värjättävää on, ja pannaan se vedellä täytettyyn pataan; annetaan sen kiehahtaa vähän, minkä jälkeen pannaan värjättävä kangas siihen. Hetken kuluttua se otetaan pois ja ripustetaan kuivumaan. Tämä jäkälä näyttää olevan sama kuin se, jota tohtori LINDER teoksessaan Svenska Färge-Konst, s. 45, kutsuu valkoiseksi kivijäkäläksi.Denne Måssa är hvit, finnes här och der, i synnerhet i Bohus-Lähn, så uppå som på sidorne af berg, och kan jag ej bättre beskrifva honom för en som honom ej känner, än då jag säger, at han ser just ut som hopklibbat miöl. Denne tages och skrapas löst af berget, hvilket beqvämligast låter giöra sig, då det regnat litet förut, emedan den då bäst går lös; derpå lägges den i vatn, och röres omkring i vatnet, så at det fina stengruseet och annan orenlighet, som är vid honom; må falla ned til botn, och skiljas från honom; derefter tages han up, lägges i Solsken på berget eller annorstäds at torkas; och då den är torr, males den sönder til et miöl; derpå lägges den åter i vatn, och röres om, at den orenlighet och det svarta, som sitter in uti måssen, må skiljas från honom, då den af nyo torkas. Härpå lägger man honom i en kruka med Urin, och låter honom stå en hel Månad. När man nu vil bruka honom, tager man et skedblad eller mera, alt som man har mycket at färga, och lägger uti vatnet i en gryta, låter det så koka litet, och derpå lägger man tyget, som man vil färga rödt, deri efter en liten stund, tager man det up, och hänger det at torkas. Denne måssa tyckes vara den samme, som Doct. LINDER i sin Svenska Färge-Konst p. 45. kallar hvitt Stenmåsse.
LeppäALNUS. Linn. Fl. Svec.775. Al.
Lepän kuori otetaan, kuivataan ja survotaan pieneksi, keitetään niin kauan, että liemi paksuuntuu; sen jälkeen pannaan siihen kangas, joka on määrä värjätä ruskeaksi. Jos pelätään, ettei kankaasta tule tarpeeksi tummaa, se kuivataan ja käsitellään sitten lipeällä.Albarck tages, torkas, stötes små, kokas så länge tils lagen blir tiock, derpå lägger man tyget, som skal färgas brunt, deri; frucktar man, at tyget ej blir mörkt nog, torckar man det samma; och lutar sedan.
...
Jotakin senkaltaista, mitä herra professori LINNÆUS mainitsee Kuninkaallisen tiedeakatemian julkaisuissa vuodelta 1742, s. 22, koskien meriveden aiheuttamaa punaista väriä Fucus- eli rakkolevässä, olen minäkin havainnut kesällä 1741 Biörn-nimisellä kalliolla, joka sijaitsee muutaman peninkulman Öregrundista pohjoiseen, sekä muilla siellä seudulla olevilla kallioilla. Näissä kallioissa oli itse kalliossa siellä täällä pieniä kuoppia; osa merivedestä oli myrskyn ja aaltojen kallioon iskeytymisen vaikutuksesta roiskunut mainittuihin kuoppiin. Aurinko oli sen jälkeen kuivattanut suuren osan edellä mainitusta vedestä, niin että vain vähän oli jäljellä pohjalla; näissä kuopissa oli pohjalla alimmaisena punaista ainetta, yhtä punaista kuin kirkkain sinooperi, noin veitsenterän paksuudelta. Kun siihen koskettiin, se oli limainen ja tahmea; otin sitä jonkin verran ja sirottelin paperille, minkä seurauksena paperi värjäytyi levitetyltä kohdalta aivan punaiseksi, ja sama väri on yhä tähän hetkeen asti paperissa kiinni, eikä sitä saa millään helpommalla tavalla pois kuin tavallista mustetta. Mistä tämä varsin punainen aine on saanut alkunsa, sitä en voi varmasti sanoa: itse kallioissa, joista tätä punaista väriä löytyi, ei ollut vähäisintäkään jäkälän peitettä, vaan ne olivat aaltojen jatkuvan loiskumisen ja niihin iskeytymisen vuoksi aivan sileät ja liukkaat, niin että niiden päällä täytyi kulkea hyvin varovasti. Muita kasveja ei niillä kasvanut; kalliot koostuivat harmaakivestä, mutta niiden alapuolella merivedessä kasvoi useita erilaisia leviä. Kukapa tietää, eikö kannattaisi kiinnittää näihin hieman tarkempaa huomiota?Något dylikt, som Herr Professor LINNÆUS nämner om uti Kongl. Vetenskaps Academiens Handlingar år 1742. p. 22. angående en röd färg af hafsvatnet på Fucus eller Täng, har jag och observerat om Sommaren 1741. på klippan Biörn, hvilken ligger några mil norr om Öregrund, samt på andra klippor der i nägden: uppå desse klippor voro i sielfva berget här och där små gropar; en del af hafsvatnet hade genom storm och vågornas stötande mot klippan slagit upp i bemälte gropar; Solen hade derpå torkat ut en stor del af förberörde vatn, så at endast något litet låg qvar uti botn; i desse gropar låg nederst på botn en röd materia som den rödaste Cinnober til et knifsblads tjocklek; när man tog på den, var den flemmig och haal; jag tog något deraf och strödde på papperet; hvaraf papperet blef på det påstrukna stället färgat hel rödt, och sitter samma färg på papperet ännu til denna stund, utan at den låter på något lättare sätt taga sig bort, än annat ordinaire bläck. Hvaraf denna ganska röda materien haft sit utsprung, kan jag ej vist säja: sielfva klipporna, der denne röde färgen fans hade ej den ringaste grund af måssa på sig, utan voro af vägornas continuerliga sqvalpande och stötande deremot hel fläta och hala, så at man måste med mycken varsamhet gå derpå; inga andra örter växte på dem: klipporna bestodo af gråberg: men nedan för de samma växte hafsvatnet åtskillige slags Fuci. Ho vet om det ej lönte mödan, at man gofve något närmare acktnig på desse?
SininenBlå Färg.
Vaccinium myrtillus
MustikkaVACCINIUM caule angulato, foliis occatis ferratis deciduis. Linn. Fl. Svec. 313.
Vitis idæa, foliis oblongis crenatis, fructu nigricante. Bauh. pin. 470.
Blåbär.
Otetaan tuoreita mustikoita ja survotaan ne pieneksi; mutta sitä ennen villa tai pellava on peitattava alunalla, minkä jälkeen se pannaan yhteen mustikoiden kanssa. Sitä keitetään sitten niin kauan, kunnes nähdään sen olevan kyllin värjäytynyt, minkä jälkeen se kuivataan ja lopuksi vedetään lipeän läpi. Tämä väri näyttää violetilta, pysyy hyvin kiinni ja sitä käytetään erityisesti sukkien värjäämiseen.Man tager färska Blåbär, stöter dem sönder smått; men förut måste yllet eller linnet betas i alun, hvarpå man lägger det ihop med Blåbären, kokar det sedan så länge, tils man ser det är nog, torkar det sedan, och drar det sist genom lut; denne färg ser violett ut, sitter bras fast, och brukas i synnerhet at färga strumpor med.
MustaSvart Färg.
LeppäALNUS. Linn. Flor. Svec. 775.
Al.
Otetaan lepän kuorta ja keitetään se hyvin; siitä saatu liemi otetaan talteen. Sen jälkeen siihen sekoitetaan se musta aine, joka hiomisen aikana kuluu hiomakivistä ja raudasta, jota hiotaan. Se pannaan sitten tulelle ja keitetään kiehuvaksi, lanka pannaan siihen ja annetaan olla, kunnes huomataan sen tulleen tarpeeksi mustaksi. Tällä värjätään sekä villaa että pellavalankaa.Man tager Albark, kokar den samma väl, lagen deraf tages; derpå blandar man deri det svärta, som under slipandet nötes af Slipstenar och Jernet, hvilket slipas, sätter det så på elden, kokar upp, garnet lägges deri, låter ligga til des man märcker det blir nog svart. Härmed färgas både ylle och lingarn.
GRÖN FÄRG.
Jacobaea vulgaris
Jaakonvillakko
SENECIO foliis pinnato-lyratis, laciniis lacinulatis, caule erecto. Lin. Flor. Svec. 688.
Jacobæa vulgaris laciniata. Bauh. pin. 131.
Stånds.
Tämä otetaan ennen kuin se puhkeaa kukkaan, juurineen kaikkineen, hakataan pieneksi ja keitetään jonkin aikaa vedessä; villalanka pannaan siihen ja keitetään jonkin aikaa. Jos halutaan tummanvihreä väri, lanka vedetään sen jälkeen lipeän läpi. Väristä tulee varsin kaunis tummanvihreä, mutta se ei kestä auringonpaistetta. Kasvia tulee käyttää värjäykseen sen ollessa vihreä.Man tager denne för än hon spricker ut med rot och alt, hackar sönder, kokar en stund i vatn, lägger yllegarnet deri, kokar en stund; vil man hafva färgen mörckgrön, så drar man garnet sedan genom lut. Färgen blir nog vacker mörckgrön, men tol ej hafvas uti Solskenet. Örten bör brukas til färgande medan hon är grön.
Frangula alnus
KorpipaatsamaRHAMNUS inermis, floribus monogynis hermaphroditis. Linn. Flor. Svec. 194.
Frangula. Dod. Pempt. 784.
Brakved.
Otetaan lehdet ja marjat ja survotaan ne, keitetään padassa; kun se on kiehunut, villalanka pannaan siihen ja annetaan sen sitten kiehua. Jos halutaan tummanvihreä väri, se käsitellään sen jälkeen lipeällä; mutta jos halutaan vaaleanvihreä, sitä ei lipeäkäsitellä. Väristä tulee varsin kaunis vihreä, mutta se ei pysy hyvin, jos ollaan auringonpaisteessa.Man tager löfvet och bären stöter sönder, kokar i en gryta; när det är upkokat, lägger man ullgarnet ned deri, och låter så koka. Vil man hafva det mörkgrönt, så lutar man det sedan; men om man vil hafvat liusgrönt, lutas det ej. Det blir tämmelig vacker grön färg, men sitter ei bras på, om man går i Solskenet.
Apera spica-venti
Peltoluoho
KösaAGROSTIS petalo exteriore aristam rectam stristam longissinam exferente. Linn. Flo. Svec. 58.
Granen capillatum. Bauh. bist. 2.p.462.
Åker-hven.
”Tästä otetaan röyhy eli varren päässä olevat ruskeat, nukkaiset tähkät tai kukat, ja niillä värjätään vihreäksi aivan samalla tavalla kuin tohtori LINDER teoksessaan Svenska Färgekonst, s. 101, sanoo vihreäksi värjättävän ruokokasvin röyhyillä eli järviruo'olla.Man tager häraf Paniculam eller de bruna ludna vippor, eller blomster, som sitta på ändan af stielken, och färgar med det samma grönt just på samma sätt, som D:r LINDER uti sin Svenska Färgekonst p. 101. säger at man skal färga grönt med Röörvippor eller Beenvass.
Keltainen.GUHL FÄRG.
Lycopodium clavatum?
Katinlieko?
mattlummer?LYCOPODIUM caule repente, ramis uviquetroplanis. Linn. Fl. Svec. 860.
Sabina sylvestris. Till. ic. 69.
Jämna.
Sekä tohtori LINDER että herra professori LINNÆUS mainitsevat tämän käyttökelpoiseksi keltaisen värin aikaansaamiseen; mutta koska kuvaukseni sen käyttötavasta poikkeaa hieman heidän kuvauksistaan, tahdon esittää sen tässä. Lieko otetaan mieluiten keväällä, kun lumi on juuri sulanut sen päältä, ja kuivataan hyvin ja kun sitä halutaan käyttää, se murskataan käsien välissä, lanka pannaan kuparikattilaan kerroksittain ja niiden väliin ripotellaan murskattua liekoa. Sen annetaan sitten olla siinä muutamia päiviä happanemassa, kunnes nähdään, että lanka on saanut itseensä väriä. Jos sen haluaa panna tulelle hieman keitettäväksi, siitä ei ole haittaa; sitten se otetaan pois, huuhdellaan ja kuivataan. Jotkut käyttävät lankaa ensin alunalla peitattuna, toiset eivät, mutta ensin mainittu tapa on parempi.Denne märkes så väl af D:r LINDER som Herr Professor LINNÆUS vara brukelig til ghul färg; men som min beskrifning, på des brukande går något ifrån deras, så vil jag införa den: Jämnan tages hälst om våren, när snön nyss gått af honom, torkas mycket väl; och då man vil bruka honom, mårar man den sönder emellan händerna, lägger garn i en kopparkettil hvartals, och strör deremellan af den söndermårade Jämnan, låter det så ligga några dagar at syras, til man ser, at garnet tagit färg til sig; vil man sätta det på elden at kokas litet, skadar intet; sedan tages det upp, sköljes och torkas; somliga bruka at alun-beta garnet förut, andra ej, doch är der förra bättre.
Hypericum perforatum
MäkikuismaHYPERICUM floribus trigynis, caule ancipiti, foliis punctatis obtusis. Linn. Fl. Svec. 625.
Hypericum vulgare. Bauh. pin. 279.
Johannis-ört.
Silmut varren osan kanssa otetaan ennen kuin ne puhkeavat ja kuivataan, jolloin niitä voidaan säilyttää niin kauan kuin halutaan, ja niitä käytetään siten, että värjättävä villalanka puretetaan alunavedessä, otetaan ylös ja kuivataan. Sen jälkeen se pannaan jälleen yhdessä edellä mainittujen silmujen kanssa samaan alunaveteen ja asetetaan tulelle kiehumaan, kunnes nähdään, että lanka saa kauniin keltaisen värin.Knåpparna med en del af stielken tages förr än de slå ut, och torkas, då man sedan kan spara dem huru länge man vil, och bruka dem på det sätt at yllegarnet, som man vil färga, betes i alun-vatn, tages upp och torkas, lägges å nyo tillika med förenämnde knåppar i samma alun-vatn, och sättes öfver elden at kokas, til man ser at garnet bekommer en vacker guhl färg.
Thalictrum
ängelmät
rutaTHALICTRUM caule folioso sulcato, panicula multiplici erecta. Linn. Flor. Svec. 453.
Ruta pratensis. Till. ic. 98
Villalanka peitataan ensin alunassa ja kuivataan. Sen jälkeen otetaan tuoreita Thalictrum-kasvin lehtiä ja keitetään villalanka yhdessä niiden kanssa, jolloin siitä tulee varsin keltainen.Yllegarnet betes förut uti alun, torkas, sedan tager man färska blad af Thalictrum, kokar yllegarnet tillika med dem, då det blifver ganska guhlt.
Frangula alnus
KorpipaatsamaRHAMNUS inermis, floribus monogynis hermaphroditis. Linn. Fl. Svec. 194.
Frangula. Dod. pempe. 784
Brakved.
Kuori otetaan keväällä, kun puu on mahlassa; sitä säilytetään sitten siihen asti, kunnes sitä tarvitaan. Kun halutaan värjätä, se murretaan pienemmiksi paloiksi ja pannaan joko tuoreeseen kaljaan tai tuoreeseen juuston heraan likoamaan kolmeksi vuorokaudeksi. Sen jälkeen se keitetään samassa nesteessä, jossa sitä liotettiin, pannaan villalanka siihen ja annetaan kiehua hetken. Väristä tulee varsin kaunis, mutta auringossa se tummuu.Man tager barken om våren, då trädet safvar; denne barken glömmer man så länge tils man behöfver bruka honom; när man nu vil färga, bryter man den något små, lägger den då anten i färskt svagdricka eller i färsk ost-vassla at blötas i 3. dygn; derpå kokar man den upp i samma vätska, som man blött den uti, lägger ullgarnet deri, och låter få koka en liten stund, färgen blir nog vacker; men går man i Solen, så mörknar den.
Persicaria maculosa
Hanhentatar
ÅkerpilörtPERSICARIA floribus hexandris digynis. Linn. Flor. Svec. 319.
Persicaria mitis. Nauh. hist. 3. p. 779.
Jung fru-tvål.
Tällä värjätään vaaleankeltaiseksi siten, että lanka peitataan alunalla ja kuivataan. Hanhentatar hakataan pieneksi, pannaan kerroksittain langan kanssa, keitetään kiehuvaksi ja huuhdellaan jokivedessä.Med denne skal färgas ljusguhlt således, at garnet alun-betes, torkas, Jungfru-tvålen hackas sönder, lägges hvarstals med garnet, kokas upp, sköljes i åvatn.
Usnea?
Naava
SkägglavLICHEN filamentosus pendulus, ramis implexis, scutellis radiatis. Linn. Fl. Svec. 984.
Muscus arboreus villosus. Bauh. hist. 3. p. 363.
Laf.
Otetaan koivun tai kuusen naavaa, pannaan se pataan ja keitetään sitä; kangas peitataan ensin alunalla ja pannaan samaan pataan, ja annetaan kiehua jonkin aikaa. Jos siihen pannaan harmaata villalankaa, sen sanotaan tulevan vihreäksi.Man tager laf af Björk eller gran, lägger i en gryta, kokar det samma, alum-beter tyget förut, och lägger i samma gryta, låter koka en stund: om man lägger grått ullgarn häri, sägs det blifva grönt.
Berberis vulgaris
RuostehappomarjaBERBERIS filamentosus pendulus, ramis implexis, scutellis radiatis. Linn. Fl. Svec. 984.
Berberis dumetorum. Bauh. pin. 454.
Berberis, Barbruris.
Otetaan juurista kuori niiden ollessa tuoreita (sillä muutoin siitä ei ole hyötyä), pestään multa hyvin pois, pannaan se murskaamattomana veteen kiehumaan; sen jälkeen villalanka pannaan siihen ja annetaan olla siinä jonkin aikaa.Man tager barken af rötterne medan den är färsk, (emedan den eljest ej skal duga) sköljer väl jorden från honom, lägger honom osönderstött i vatn at koka; derpå lägger man ullgarnet deri, och låter blifva deri en liten stund.
Galium verum
Keltamatara
gulmåraGALLIUM foliis plurimis linearibus, ramis floriferis brevibus. Linn. Flor. Svec. 116.
Gallium luteum. Bauh. pin. 335.
Junfru Mariæ Sängbalm.
Tämän kukat otetaan, leikataan pieniksi ja pannaan pataan kiehumaan; villa, joka aiotaan värjätä, peitataan alunassa, minkä jälkeen villa yhdessä alunaveden kanssa pannaan pataan ja keitetään, kunnes nähdään sen muuttuneen keltaiseksi. Silloin se otetaan tulelta, villa huuhdellaan vedessä ja kuivataan.Man tager dennes blomster, skär dem sönder, lägger i en gryta at koka; yllet, som man ärnar färga, betes uti alun, i vilket ylle sedan tillika med alun-vatnet lägges uti grytan, och kokas tils man ser, at det blir gult, då det tages af elden, yllet sköljes i vatn, och torkas.
Hippophaë rhamnoides
Tyrni (hopeatyrni)
HavtornHIPPOHAE. Linn. Fl. Svec. 815.
Rhamnus salicis folio angustiore, fructu flavescente. Bauh. pin. 755.
Hafstörne. Haftorn.
Seuraava koe antaa minulle aihetta uskoa, että tämän puun marjoilla voidaan värjätä keltaiseksi. Viime vuonna poimin oleskellessani Griselhamnissa joukon näitä marjoja siinä tarkoituksessa, että kokeilisin, voitaisiinko niistä puristaa viiniä tai jotakin muuta miellyttävää juomaa tai ainakin etikkaa, etenkin kun näillä marjoilla on viilentävä ja virkistävä maku, hieman hapan. Kotiin palattuani puristin mehun pellavakankaan läpi. Kun sen jälkeen annoin kankaan peseytyä puhtaaksi, en voinut saada pois siihen jäänyttä keltaista väriä, vaan pellavakangas oli imeyttänyt itseensä suuren osan siitä. Sen jälkeen en ole saanut tilaisuutta hankkia lisää marjoja, joiden avulla olisin voinut tehdä uusia kokeita. Olisi kuitenkin syytä kokeilla, tarttuisiko se paremmin villaan, varsinkin jos villa peitataan alunalla. Mitä tulee tästä puristettuun mehuun, se kävi ja näytti kehittyvän erittäin hyvin, niin että aloin saada siitä suuria toiveita; mutta juuri kun olin tästä parhaimmillani ilahtumassa, puutarhuri sattui vahingossa lyömään rikki astian, jossa tätä mehua säilytettiin kellarissa, ja teki tyhjäksi kaiken iloni ja toivoni. Olisi toivottavaa, että ne, joilla on tilaisuus oleskella ja asua meren rannalla, missä tätä puuta kasvaa runsaasti ja mistä sitä helposti saa, tekisivät vielä lisää kokeita sekä sen käytöstä värjäykseen, niin marjoista kuin kuorestakin, että myös sen soveltuvuudesta viiniksi, etikaksi tai joksikin muuksi juomaksi. Jos jompikumpi tai molemmat näistä onnistuisivat, ajatelkaa, kuinka paljon hyötyä silloin ei olisi puusta, joka kasvaa runsaasti saaristoissamme kaikkein karuimmilla paikoilla ja kovassa kivikossa, jossa muut puut ja kasvit eivät pysty nopeasti kasvamaan ja menestymään. Tätä tyrniä (Hafthorn) ei pidä sekoittaa orapihlajaan (Hagtorn), sillä ne eroavat toisistaan suuresti kaikilta osin.At man med detta Trädets bär skal kunna färga gult, gifver mig följande Försök anledning at tro. Förledit är plåckade jag vid mitt vistande vid Griselhamn en hop af des bär, i mening at försöka om deraf kunde prässas vin, eller nägon annan behagelig dryck, eller åtminstone ättika, hälst som desse bär hafva en kylande och vederqueckande smak, saft något syrlig. Vid min hemkomst prässade jag saften genom et linnkläde; När jag derefter låt tvätta klädet rent, kunde jag ej få bort den gula färgen, som blifvit deri qvar utan linnklädet behölt en stor del af den samme uti sig. Jag har sedan ej fått tilfälle at bekomma flera bär, hvarmed jag kunnat giöra nya prof; Det stode doch at försöka, om det icke torde bita bättre på ylle, besynnerligen om yllet Alun-bettes. Hvad den utprässade saften angick, så jäste den, och artade sig mycket väl, så at jag började få stora tankar der om; men då jag som bäst sägnade mig häraf, råkade Trädgårdsm'staren af förseende at slä sönder kärillet, deruti denna saften uti Källaren förvarades, och giorde all min glädje och hopp til intet. Vore önskeligit, om de, som hafva tilfålle at vistas och bo vid hafsstranden, der detta Träd i ymnoghet växer, och hvarest de lätteligen kunna få det, ville än vidare giöra Försök, så väl hvad des bruk til färgande både af bären och barken, som ock des nytta til vin, ättika eller någon annan dryck vidkommer. Skulle endera eller bägge af desse träffa in, tänk hvad nytta man tå [då?] icke hade af et träd, som växer i stor myckenhet i våra skärgårdar på de magraste ställen och i hårda stenklappuren, der ej andra träd och örter kunna komma fort och trifvas. Man bör ej sammanblanda detta hafstörne Haftorn med Hagtorn, emedan de til alla delar äro vida vägnar skilde från hvarandra.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti