Vasabladet 259, 20.12.1918
Man kan äwen "wäwa" utan warp.
Wi fa in nu för tiden wända, ändra, sy om allting, så långt möjligt är, och slita på det i det längsta, skiwes i hushållsbl. Till slut kommer dock den dag för ett klädesplagg, da det befinner sig i ett sådant tillställd, att det omöjligt widare kan fortsätta sitt liw i samma tillwarelseform. Som det tillsammans med sina gelikar. I en wrä på winden kan säkert få rum en säck eller lada, där så småningom alla dylika uttjänta trotjänare kunna samlas - för att sedan, då tiden är inne och säcken fylld åter så uppstå i ny gestalt - forna tiders hederliga trasmattor, såwida man lyckas ordna swärigheterna att anskaffa warp. Wäl ha dessa en tid ef haft så gott rykte om sig, man har ju ansett dem ohygieniska och swärhandterliga, och under wissa förhällanden kan nog kauske detta wara sant. Allting beror ju här i wärlden ytterst på, huru del göres, så äwen här. Man bör under inga förhållanden använda köpta färdigwäwda trasmattor, ty deras antecedentia kunna wara mycket twiwelaktiga. Men då det slitna materialet är ens eget och det wäl twättats före sönderklippandet samt mattorna sedan skötas och aktas lika wäl som andra mattor, äro träsmattorna ej mera ohygieniska än andra mattor.
Och de kunna göras så hemtrewliga, rundade i klara wackra färger efter ens eget wal. Här kan den som i likhet meb den swenska målareprofessorn, hyllar den satsen "wad wore liwet utan rött" få frosta i färger! Ty trasmattorna måste warafärgrika, det är deras första plift! Gärna böra de också wara jämnt ranbade och inslaget wäl och fint klippt. Dessa fordringar äro in ej så swåra alt uppfylla. Wärre blir kanske med färgningen aw trasorna, nu när de s. k. "påsafärgerna" äro ett minne blott. Wi sa da i detta sam i så mycket annat gå tillbaka till gamla tider - då färgades med wäxter. Och detta så wi ta upp igen - till glädje och båtnad för oss själwa och wåra mattor. In det är så roligt att färga med wäxter - att låta wåra kära blommors friskhet och färg alltjämt fortlewa för wåra ögon, wäxtfärger äro också så hällbara, de blekas ej så lätt - liwsintensiteten är stark i wäxtwärlden, äwen efter döden! Bäst är att unber winterns lopp på småstunder göra i ordning trasorna och sedan under sommaren färga wad som dehöws färgas, för att på hösten wäwa mattorna.
En författarinna påpekar emellertid, att man äwen kan reda sig utan den swåråtkomliga warpen och ända så mycket trewliga trasmattor, ja, kanske både wackrare och starkare än de wanliga, wäwda mattorna. Warken warp eller wäwstol behöwes, endast ett par mycket growa hen- eller trästickor, ty dessa mattor skola stickas. Trasorna färgas och behandlas för öwrigt som owan sagts, de klippas blott finare än till wäwda mattor, så fina, att de motswara dubbelt tjockt ullgarn. Aw detta "garn" stickas fyrkantiga lappar, ungefär 15 à 20 centimeter stora. Stickningen är den enklast möjliga, endast räta maskor fram och tillbaka warw efter warw, tills lappen blifwit kwadratisk. Lapparna kastas samman 3 à 4 i bredd, warannan med stickningen på twären warannan på längden. Dessa mattor kunna bli särdeles wackra, om rutorna ordnas med smak. Wackrast blir nästan att sticka halwa antalet i mörkare färgton, och det andra halwa antalet i ljusare färgton. Om trasorna klippas i oregelbundna längder på 1 à 2 meter ocl, de olika färgerna blandas, uppstär wid stickningen ett egentdomligt marmorerat mönster. Huru matta och dämpade färger som helst komma till sin rätt, blott här och war en grant färgad ände får komma med. Det säger sig själw, att trasorna ej få knytas samman då de klippas utan de mäste sys ihop med ett par stygn och nystas till stora nystan. Detta sätt att "wäwa trasmattor" är så enkelt och roligt, att, wem som helst i familjen, stora och små, gamla och unga, under de långa winterkwällarna borde finna ett nöje i alt syssla därmed. Resultatet blir öwer förwäntan gott i synnerhet om man tager i betraktande de ringa omkostnaderna. Ingen mattwarp, ingen wäwstol, ingen wäwgumma, blott gamla awlagda plagg, ylle, bomull (sammet, siden) m. m. samt ett eller flera par growa stickor.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti