Konstgjord färgning af lefvande blommor.

Naturen 12, 15.6.1893

Ett redan länge bekant försök består i att göra färgade blommor hvita genom att utsätta dem för invärkan af ångor från brinnande svafvel. Svafvelsyrlighet, som bildas vid svaflets förbränning, bleker nämligen de flesta blommor med granna färger, såsom t. ex. rosor, violer, styfmorsblommor, georginer o. dyl.

Äfven torde det vara ganska allmänt kändt, att de nämda blommorna under invärkan af amoniakångor erhålla en grant grön färg. Ar 1875 bekantgjorde Filhol en metod att åstadkomma denna grönfärgning. Man behöfver blott neddoppa blommorna i en vätska, bestående af nio tiondedelar eter och en tiondedel amoniak. Geranium, högröda och ljusröda rosor antaga genast, då de doppas i denna vätska, en mörkgrön färg.

Blommor, som undergått denna behandling, vissna dock nästan genast och kunna icke bibehållas i buketter. Helt annorlunda förhåller det sig med de gröna nejlikor, som man nuförtiden far köpa hos de flesta blomsterförsäljare i Paris och andra världsstäder. Dessa nejlikor hafva upptagit färgämnet genom stjälken sålunda att man låtit anilinfärger lösliga i vatten genom kapillarkraften intränga i väfnaderna.

Man behöfver blott skaffa sig den gröna anilinfärg, som i handeln är känd under namnet malakitgrönt. Man kastar några nypor däraf i vatten, som vid omröring genast antager en intensivt grön färg. Häri nedsänkas nejlikornas stjälkar, efter det man kort förut med er. hvass knif afskurit dem för att underlätta vätskans inträngande. Efter tolf timmars förlopp ser man redan att blommans hvita kronblad börjat antaga en grön färg, och inom fyratioåtta timmar är blomman alldeles grön. Färgförändringen försiggår ännu fortare hos den hvita syrenen, som blir grön inom en enda natt.

Detta förfaringssätt är äfven ur vetenskaplig synpunkt intressant. Den färgade vätskans uppstigande i stjälken och blombladen utgör ett åskådligt bevis för växtsafternas uppstigande genom kapillarkraften i väfnaderna. Denna metod att förändra blommornas färg upptäktes genom en tillfällighet. En person som tillvärkade konstgjorda blommor hade på sin kamin en bukett friska hvita nejlikor. Genom en slump fälde hon i vattnet, där dessa blommor stodo, litet grön anilinfärg, som hon använde till att färga sina konstgjorda blo.nmor. Följande dag fann hon till sin förvåning att de friska nejlikornas kronblad hade gröna fläckar.

Dylika grönfärgade nejlikor blefvo snart synliga i handeln och vunno insteg som mode-blommor. Industrin tillegnade sig den nya metoden, och numera färgas icke blott nejlikor utan äfven syrener och narcisser gröna.

På enahanda sätt kan man erhålla utomordentligt vackra blå och röda blommor. Vi hafva i detta afseende gjort några firsök, som lämnat ganska vackra resultat.

Stjälken af en hvit syren nedsänktes i ett glas innehållande en vattenlösning af det vanliga röda färgämnet eosin. Efter förloppet af tolf timmar hade den hvita syrenen antagit en utomordentligt vacker blekröd färg. Hyacinter och narcisser kunna äfven med stor lätthet färgas på samma sätt.

Rent blå syrener kan man äfven erhålla genom att utbyta eosin-lösningen mot en lösning af «löslig indigo» (s. k. indigokarmin). Äfven anilinfärgämnet metylenblått torde kunna användas for ändamålet.

Då blomman är färgad, tager man upp den ur färglösningen, tvättar stjälken och bevarar den i vatten likasom vanliga blommor i en bukett. De hvita syrenerna äro mycket lätt färgade och man kan med tillhjälp af indigokarmin och eosin lätt fä en synnerligen vacker trefärgad bukett af dessa blommor. Malakitgrönt är den anilinfärg som gifver de bästa resultat. Man kan därmed färga icke blott hvita, utan äfven färgade blommor. Medels detta färgämne har man förvandlat gula narcisser till gulgröna, som se ganska egendomliga ut, äfvensom violetta anemoner till blå.

Af intresse vore att införa ofvannämnda färgämnen i växande blommor, och man skulle kanske lyckas färga dem, förrän de brytas af. Genom att införa blå färg i hvita rosor skulle man måhända lyckas frambringa blå rosor. Man vore här i tillfälle att göra en hel rad af försök, som för amatören borde erbjuda ett angenämt tidsfördrif.