Om det färgande Ämnet uti Berliner-blå

Om det färgande Ämnet uti Berliner-blå,
Fortsättning;
af Carl Wilh. Scheele

Kongliga Vetenskaps-Academiens Handlingar, Jan. Febr. Mart. 1783

§. II. a)  Det efter föregående §. rectificerade färgande ämnet visar hvarker tecken til syra eller Alkali, emedan blått och rödt Lacmus-papper deraf ej ändras, men hepar sulphuris och tvål-uplösningen hvitnar. b) Med rena eldfasta alkalier blandadt, upkom en förening, som, ehuru öfverflödigt af detta ämnet var tilblandadt, ändå förändrade rödt lacmuspapper i blätt. Då denna blandning destillerades ad siccum, öfvergick af detta färgande ämnet så mycket, som alkali kunde släppa: Residuum löftes  i vatten och förhöll sig som bästa blodlut: alla syror, til och met luftsyra, decomponera denna uplösning §. 3.). c) Med caustikt flygtigt alkali sammansättes en art samiak, som luktar alkali volatile, ehuru det tingerande ämnet är rådande; vid destillation öfvergår denna salmiak straxt i börhan, och lemnar vatten efter sig i retorten. Jag tviflade i början, om detta ämne kunde ingå någon förening med flygtigt alkali; men då jag fåh en præcipitation upkomma af solution magnesiæ uti detta färgande ämne, med alkali volatile, kunde jag ej mera tvifla derpå. För öfrigt har denna salmiak samma förhållande på præcipitations vägen, som ren blodlut. d) Magnesia, som med alkali volatile causticum utur bittersalt är fäld, uplöstes uti detta ämne, sedan blandningen hade stått några timar väl tiltåppt. Denna uplösning släppte åter sin magnesia uti fria luften, medelst luft-syrans attraherande, som formerade en hinna, lika som kalk-vatten. Rena alkalier och kalk-vatten decomponera uplösningen likaledes. e) Af ren tungjord uplöstes allenast en ganska ringa mängd, som af vitriols- och luft-syra åter fäldes. f) Ren alun-jord blef oangripen. g) Af ren kalk uplöste detta ämne en viss mängd, hvilken uplösning genom filtrering separerades ifrån öfverflödiga kalken; som nu denna solution, utom den uplöste kalken, öfven innehöll den andel af kalk, som sjelfva vattnet kan uplösa och som jämväl borde separeras derifrån, så tilslogs just så mycket aqua aerata, som eljest til en lika stor mängd kalk-vatten behöfdes, för al fälla kalken: hvaruppå denna således med den tingerande ämnet mättade kalk-solution åter filtrerades och från luftens åtkomst, väl tiltäppt förvarades. Alla syror, äfven luft-sura, samt rent eller caustikt eldsast alkali decomponera denna uplösningen: destillerad ad siccum, släpper kalken det färgande ämnet redan til en del vid början af destillation, och til slut återstår ren kalk. Som jag tyckte, at detta ämne, på anförde fått, med kalk bäst kunde, få til fägandes, neutraliseras, fastän denna så väl som magnesia och tungjordens uplösningar förändra rödt lacmus-papper i blått; har jag brukat denna solution til alla metalliska præcipitationer och vill kalla densamma liquor præcipitans.

§. 12. a) På Metaller har detta färgande ämne icke någon märkelig verkan, ej heller på metalliska solutioner, undantagandes på argentum nitratum, som fälles hvitt, och på mercurius nitratus, som faller svart, samt på järn, uplöst i luft-syra, som först faller sjögrönt, men omsider blir blått. De öfrige metalliska uplösningar blifva oförändrade. b) Men på metallernas kalker eller præcipitater visar det tingerande ämnet en betydelig verkan: dock blifva eh alla kalker deraf angripne; ty platine - tenn - bly - vismut - järn - magnefii - och antimoniikalker samt molybden och arsenic-syran, lida ingen förändring: men uld, fäldt med alkali aeratum, blef hvitt: från silver, som var pæcipiteradt med samma alkali, utdress med lindrig fräsning luftsyran, men kalken behöll sin hvithet. Qvicksilfver-kalk uplöstes ock, efter lindrig afdunstning, crystalliserades. Kopparkalk, som med alkali aeratum var præcipiterad, bakom under påstående effervescence en vacker citron-gul färg. Järn-kalk, som med dylikt alkali utur Järn-vitriol var fäld, fräste och blef mörkblå. Cobolt-præcipitat fick under lindrig fräsning brungul färg. Magnesii-kalk, fäld utur dess solution med alkali aeratum, blef oangripen.

§.13. Som Liquor præcipitans (§. II. lit. g.) bör verka på metalliska uplösningar, i kraft af dubbel affinitet , sp kan ock dess förhällande med dem visa andra egenskaper, än det tingerande ämnet ensamt. a) Om uti en väl mättad guld-solution drypes af denna liqvor, haller guldet hvitt, men kommer för mycket af liquor til, löses fällningen åter. Denna solution är ofärgad, som vatten: præcipitatet ör i syror olösligt. b) Platina-solution ändras ej. c) Silfver præcipiteras hvitt, som ost; kommer mera af liquor til, köses præcipitatet åter upp. Denna uplösning fälles ej af salmiak eller af saltsyra: hvita præcipitatet är uti syror olösligt. d) Mercurii corrosivi uplösning undergår ingen synlig förändring, ehuru den samma verkeligen blir decomponerad; ty denna är den endaste af alla metalliska kalker, som uti vårt färgande ämne kan lösas (§. 12. lit. b.). c) Qvicksilfver, uplöst i saltpeter-syra utan varme, saller svart: detta pulfver är reduceradt Qvicksilfver. f) Tenn uplöst i Kongs-vatten, faller hvitt, men som det klara luktade starkt efter vårt tingerande ämne, undersökte jag præcipitatet, som då var ren tenn-kalk och löses i syror. g) Med Vismuts uplösning förhåller det sig på samma sätt. h) Lika f¨är det beskaffadt med butyrum antimonii och i) med en solution af väl dephlogisticerad järn-kalk. k) Koppar-vitriol, uplöst i vatten, fälles citron-gul: af mera liquor præcipitans löses fällningen åter, utan färg. Han löses ock färglös af alkali votatile. Af mera uplöst koppar-vitriol, löses fällningen också, med grön färg. Syror uplösa en del af præ cipitatet och resten blir hvit: salt-syra löser gula præcipitatet aldeles, men det fäller åter af vatten. l) Zinck-vitriol, uplöst i vatten, ger en hvitt præcipitat, som uti mera liquor pr/aelig;cipitans är olösligt, men blir uplöst af syror. Uplösningen luktar efter vårt tingerande ämne, som ock genom destillation kan skiljas derifrån. m) Järn-vitriol faller först gulbrun, som strax derpå blid sjögrön och omsider upkommer först på ytan blå färg, som efter några timars förlopp drager sig til bottnen, då hela blandningen blir blå; men af någon tilslagen syra blir præcipitatet strax i början blått. Kommer helt litet järn-vitriol uti liquor præcipitans, löses præcipitatet aldeles med gul färg (§. 2. a. c.). n) Af Cobolt-solution upkommer et brungult præcipitat, som af mera liquor ej löses, solveras ej heller af syror. o) Bly, uplöst i ättika, faller hvitt, som af vår liquor ej uplöses; men väl edulcoreradt, solveras det i syror: destilleras solutionen, fås det färgande ämnet uti recipienten. p) Magnesium vitriolatum decomporeras e. Beträffande

Det tingerande ämnets Bestånds-delar,

§. 14. Blef jag tilfälligt-vis et märkvärdigt phenomen varse: då jag vid en aftonstund ville slå utur en recipient första destillationen af det tingerande ämnet (§. 6.) uti en flaska, kom et brinnande ljus för nära öpningen, hvaraf luften uti recipienten hastigt tog eld, dock utan smäll: så länge materien uti recipienten var varm (emedan destillationen hade drifvits något för starkt) kunde jag tönda luften flere gånger, hvilket omsider uphörde. Efter nu alla, så väl vegetabiliska som animaliska bränbara ämnen, innehålla luftsyra, såsom en deras bestånds-del, ville jag veta: om ock sådan syra uti det tingerande ämnet var til finnandes. Derföre fylldes en liten retort til hälften med detta ämne; en liten recipient applicerades och gass i början stark eld. (*) När tändningen sker med elds-ljus, är man ej säker, om icke luft-syran kan deriveras ifrån talgen eller ljuslägan, som mig flere gånger bedragit vid aeris inflammabilis afbränning: därföre gör man såkraft, om på tändningen sker med litet svafvel, som fäster på en stältra.Som nu recipienten häraf snart blef varm och således var upsyld af en mångd de starkaste tingerande dunster, togs han af ifrån retorten och nalkades med dess öpning tintil en liten svafvel-läga (*), då luften uti recipienten strax tog eld, sedan slogs litet klart kalk-vatten deruti, som då genast blef præcipiteradt. Häraf kan således slutas, at lustsyra och phlogiston ingå uti värt tingerande ämne: men som vid Berlinerblåtts destillation, efter flere Chemisters observationer, altid framkommer alkali volatile, så tiredde jag mig et ganska rent Berliner-blå af Järn-vitriol och liquor præcipitans.

§. 15. a) Denna färg destillerades uti glas-retort så länge, tils retort-bottnen var glödande uti recipienten slogs litet destilleradt vatten. Efter slutad destillation, fanns vatnet innehålla af tingerande ämnet och alkali volatile, men ingen olja: luften uti recipienten var impregnerad af samma ämnen och luftsyra. Qvarlemningen uti retorten var svart och drogs af magneten. Således tyckte jag mig äfven kunna göra räkning på flygtigt alkali uti det tingerande ämnet. Dock ville jag först veta, huru andra metalliska præcipitater, som med samma liquor præcipitans äro tilredde, på en dylik destillations-väg skulle förhålla sig; b) At det gulbruna Cobolt-præcitatet (§. 13. n.), bekom jag just samma producter, som af Järn-præcipitatet: residuum uti retorten var svart. c) Det gula Koppar-præcipitated tände sig här och där med små gnistor, under påstående destillation. Det gaf allenast litet af vårt ingerande ämne, men mera luftsyra och alkali volatile än de förre præcipitater. Något hade ock sublimerat sig i retort-halsen, som, efter det var så litet, ej kunde undersökas. Residuum var reducerad koppar. d) Zink-præcipitatet förholl sig som berliner-blå. e) Silfver-præcipitatet gaf ganska likt tecken til flygtigt alkali och luftsyra, men mäst af det färgande ämnet: litet sublimat steg up i halsen, som höll något silfver uplöst: resten var reduceradt silfver. f) Med vårt färgande ämne uplöst och chrystalliserad calx mercurii (§. 12. b.) gaf under destillation litet tingerande ämne, men knapt något tecken til flygtigt alkali; uti retort-halsen sublimerades få väl qvick-silfver, som ock hela saltet. g) Således hade jag all anledning at tro, det vårt färgande ämnes bestånds-delar äro: flygtigt alkali och något oljaktigt, en mening, som än mera blef styrkt, då jag fåg at nyligen destillerad hjorthorns-spiritus, i hvilken litet järn-vitriol uplöstes, af tilslagen saltsyra, gaf Berliner-blå. Jag destillerade derpå torrkad oxblod så länge, tils intet liquidum mera öfvergick och retorten var glödande; den erhållne spiritus filtrerades ifrån empyreumatiska oljan: litet järn-vitriol solverades deruti, öfverflödig fyra tilslogs, hvaraf likaledes upkom Berliner-blå. h) Nu anställde jag flera försök, som hudvudsakeligen gingo derpå ut, at förena alkali volatile med något oljaktigt ämne. Jag destillerade tilsammans en blandning af alkali volatile aeratum och feta oljor: en blandning af samma alkali och animaliska fetmor: så ock med terpentin-olja: en blandning af ren kalk, salmiak och ister: samma blandning med hjortjorns olja: likaledes en blandning af pottaska, salmiak och empyreumatiska oljor, samt ister; men alt var förgäfves; ty vattnet uti recipienterne, som nu var blandadt med flygtigt alkali och oljor, gaf intet tecken til Berliner-blå. Jag slöt således häraf, at ehuru man väl af alla oljors destruction får luftsyra och phlogiston, så innehålla de ock derjämte vatten, som med de förra ämnen ganska noga är combineradt: detta vattnet borde således först vara skildt ifrån de öfriga 2:ne bestånds-delarna, innan fullkomlig förening med det flygtige alkali kan ega rum. Vi vete, at kol-stybbe, med alkali fixum nedsmält, ger ock en, fastän svag, blod-lut. Jag digererade vårt tingerande ämne med concentrerad vitriol-syra, och denna blandning blef ofärgad: om detta ämne verkeligen innehölle någon olja, borde blandningen blifva mörk eller svart. Jag pulveriserade til kol förvandlad blod, nemligen: qvarlefvorne uti retorten (§. 15.g.); blandade lika mycket vinstens alkali til glödgade blandningen på vanligt sätt, och bekom häraf en ganska god blod-lut. Således var det tydeligt, at intet något oljaktigt behöfdes til det ingerande ämnets upkomst.

§. 16. Änteligen anställde jag följande försök, som öfvertygade mig om rätta sammanghanget: Jag blandade 3 skedblad pulveriserade kol med 3 skedblad pulveriseradt vinstens-alkali: blandningen lades uti en digel, och en dylik uti en annan digel: bägge siglarne sattes på en gång imellan glögande kol. Då nu bägge blandningarne hade glödgat ¼ timma, slog jag den ena af dem helt glödande uti 8 uns vatten; imedlertid tog jag några små salmiak-bitar, som vägge ½ uns, rörde dem hastigt uti den andra glödgande massan och tryckte dem i synnerhet när åt bottnen och satte diglen åter i elden. Då nu, efter et par minuters förlopp, ingen salmiak-rök mera var synlig, slog jag hela massan, så glödgande som den var, uti 8 uns vatten. Nu filtrerades den första luten och försöktes på vanligt sätt med Järn-vitriol och syra: den gaf nu litet eller intet tecken til berlinerblå: torde dock hafva gifvit mera deraf, om blandningen kommit at flyta i elden. Derpå filtrerades sista luten, samt undersöktes dess förhållande med vitriol, som deraf blef gul, på samma sätt som blod-lut, och då tilräcklig syra tilkom, visade den sig vara bästa blodlut, emedan den gaf mycket Berlinerblå. Jag pulveriserade blyerts, blandade den med alkali och procederade efter samma method med salmiak, hvaraf jag fick en medelmättig blodlut. Af dessa försök ser man således, at et flygtigt alkali är i stånd at, med et genom stark hetta subtiliserad kolaktigt ämne, förenas; detta flygtiga alkali får derigenom den märkvärdiga egenskapen at med alkali fixum figeras, så at det kan uthärda stark eld (§. 11. b.), som då, sedan detta alkali i vatten är uplöst, utgör den så kallade blod-luten. Nu är ej svårt at förklara, huru alt tilgår vid berlinerblå's destillation, såsom ock vid de öfrige af mig anförde metalliska præcipitaters destillationer (§. 15. a. - - f.). Nämligen: vid berlinerblås destillation, til exempel, attraherar Järn-kalken en del af det tingerande ämnets phlogiston; luftsyran, som således är blifven lös, måste, tillika med det i samma ögnablick fritt blifne alkali volatile, öfvergå uti recipienten: som nu järn-kalken i denna destillations hetta, ej kan emottaa mera phlogiston, så bör ock en del af det tingerande ämnet odecomponeradt öfvergå: ty om denna kalken vore i stånd at qvarhålla alt phlogiston, så skulle ej annat än luftsyra och flygtigt alkali framkomma.Jag destillerade derföre en blandning af 6 delar fint rifven brunsten med 1 del rifven berlinerblå: et alkali volatile aeratum, utan tecken til tingerande ämne uti recipienten, var resultatet deraf.

1. Anmärkningen. Det är trologt, at detta ämne kan bringas i luft-form, ehuru det ännu ej har lyckats för mig.

2. Anmärkn. Besynnerligt är, at vårt tingerande ämne, sedan det är förenadt med alkalier eller kalk, utgör et menstruum, som ej allenast uplöser metalliska kalker, utan ock dermed utgör et tresalt medelsalt, som ej af luftsyran decomponeras; hvilket likväl händer med blod-lut och liqvor præcipitans, när de få stå i fria luften. Det är ej allenast järn-kalken, som har denna det tingerande ämnets figerande enegskap (§. 2. c.), utan det samma sker ock med guld, silfver, koppar och, kan ske, med flere; ty när deras solutioner med liquor præcipitans äro fällde och med mera tilslagen liquor åter uplöste, håller solutionen sig uti fria luften klar, utan at kalken af luft-syran præcipiteras.

3. Anmärkn. En annan märkvärdig omständighet är, at detta ämne ej decomponerar metalliska solutioner efter enkla affinitets lagen, undantagne argentum nitratum och mercurious nitratussamt metalla aerata (§. 12. a.). Då man nu finner, at Berlinerblå ej af syror uplöses, så följer naturligtvis deraf, at det tingerande ämnets affinitet är starkare til järn, än sysrornas til järn: Icke desto mindre sker ingen fällning, när detta ämne blandas med en uplösning af järn-vitriol- Det torde ej vara så lätt at häröfver upgifva en öfver tygande förklaring.