Från Karis. (Kursen i färgämnen)

Västra Nyland 86, 3.8.1909

Wårt lilla samhälle utwecklar sig snabbare dag for dag. Så snabbt att meddelanden till Westra Nyland måste ligga och wänta tills man hinner få tio att i den allmänna brådskan sända några rader. Så gick det äwen med den aw fru Hellén härstädes den 1-15 juli hållna kursen i färgning med wäxtämnen. Alla ha wi warit så sysselsatta att wi ej hunnit meddela några rader om denna kurs. Intressant och lärorik som den dessutom warit. Men bättte sent än aldrig.

På uppdrag aw finska handarbetets wänners direktion började fru Hellen kursen i färgämnen å Högwalla den 1:sta juli. — I förbigående må nämnas att fru H. studerat ämnet i Norge samt giwit flere dylika kursern å flere olika orter i landet. — A denna kurs behandlades huwudsakligast de olika färgningsmedlen och sätten. I ett interwju förklarade fru H. att wäxtfärgning har många fördelar framom de kemiskt färgade och fortsatte: för det första hawa de wisat sig wara mera hållbara, och för det andra utmärka de sig isynnerhet genom sin dämpade, mjuka och behagliga färgton. Dessa fördelar göra att nästan alla färger gå mycket bra ihop med warandra. Därigenom kan man, om man och icke äger ett uppodlat, artistiskt färgsinne, lättare med dessa än med de kemiska, sammanställa ock ordna färgerna till arbeten, så, att de få en harmonisk samwerkan.

Isynnerhet äro dessa wäxtfärgade garn alldeles nödwändiga till konstnärliga arbeten t. ex. ryar, raanar, och bildwäwar. Widare säger fru H: Wärt land är mycket rikt pä färgmaterial. Både från skog, äng och sjö erhållas wäxter med färgämne, såsom björk- och allöw, hundloka, nässla, massapars, swinlingonris, jämna, stenmassa, björk- och granlaw, björk- och granskägg, granris, grankottar, änggsyra, enbär, rågblomman, lökskal, hawstång eller hötter som den också kallas. Aw grå - klibb - brokal, björk, hägg och äppelträd anwändas barken. Ännu finnes det mänga andra onämnda wäxter med färgämne att taga wara uppå, om blott intresse och omtanke för saken finnes.

Aw alla dessa uppräknade inhämska wäxter fä wi i huwudsak gula, bruna och grågröna färger i olika schateringar. Den röda färgen däremot kan erhällas endast med roten aw witmåra, men då denna är rätt swår att erhålla i tillräcklig mängd, hawa wi ersatt densamma med det utländska wäxt-ämnet "Krapp".

Till högrött anwända wi cochenille och tenn. Cochenille är ju djur som lewa p cactüsplantan, wilka därifrån hopsamlas och torkas.

Widare hawa wi utländska wäxt-ämnen såsom indigo, fernambuk, brisilia, gulspån och gurkmeja, wilka war för sig, eller tillsammans med wära inhämska wäxter giwa blått, gredelint, swart, grönt o. s. w.

De kemekalier wi anwända såsom alun, kromsyrat kali, wit- och rödwinsten, koppar- och järnwitriol, innehålla ej färgämne, wi hawa dem endast för att rengöra garnet, såd et skall bliwat mera mottagligt för färgen.

Aw owanstående lilla citat från ett samtal med fru H. kan Ni göra er en föreställning om nyttan aw dylik färgning. Äwen lan meddelas att under denna sommar 8 dylika kurser giwits och alla med goda resultat. Wäl besökta och åhörda med intresse.

Kursen i Karis awhölls å Högwalla på anhållan aw fröken Sundström, som på ett werksamt sätt wille bekanta allmogen i wåra trakter med wäxtfärgning. Tack ware fröken S:s bemödanden war kursen äwen ganska talrikt besökt, c:a 22 deltagare, aw dessa en från Snappertuna.

Då kursen awslutades hade fröken S. till Högwalla inbjudit nägra aw ortens allmogekwinnor wilka blewo satta i tillfälle alt öwerwara en liten uppwisning. Förwånad war mången öwer wad denna uppwisning bjöd pä. Aldrig hade man trott att det war möjligt att aw obetydliga wäxter, swampar, örter, ris o. f. w. åstadkomma så wackra färger.

Då det ligger i allas wårt intresse alt utweckla färg och smaksinnet, på det wi med minsta möjliga medel må kunna försköna wåra hem borde dylika kurser oftare anordnas. - Kursen war mycket intressant och lärorik. - Men nu fär det wara nog och will jag ej längre taga tidningens spalter i anspråk.