Osa kappaleesta Botanik.
Osa luvusta Acotyledones. FUNGI.
Ote teoksesta:
Årsberättelser om vetenskapernas framsteg,
Afgifve af
Kongl. Vetenskaps-Academiens Embetsmän
D. 31 Mars 1821.
Stockholm,
Tryckte hos J. P. Lindes Enks, 1822.
Osa luvusta Acotyledones. FUNGI.
s. 300-3
(Alku)... 300-304
ALGAE LICHENOSAE eller LICHENES ...314-318
[300]
[...]
31) Prof. Olof Swartz har uti Kongl. Vetenskaps-Academiens Handlingar för år 1808 p. 1-5 lemnat en korrt historisk öfversigt af de Författares mycologiska arbeten, hvilka till den tiden (år 1808) voro utgifna. Jag förbigår således uti min berättelse att omtala nämnde arbeten, och upptager blott de märkvärdigaste, hvilka efter år 1808 utkommit.
FUNGI (Svampar). Läran om Svamparne (Mycologien) var af con Linné föga bearbetad, och det antal af scamparter, som han beskrifvit, var jemförelsevis till det antal, hvilket vi nu kanna, visserligen mindre betydligt. Det är först i sednare tider som Svamparne blifvit med särdeles nit granskade och bestämde 31). D:r
[301]
32) Synopsis methodica Fungorum. 8:0. Gottingae 1801. - Författarens öfriga Mycologiska arbeten finnas uppräknade uti De Candolle's Syst. Nat. Regni Vegetab. T. I. p. 85.
33) Sägtet Agaricus är ock det till arter talrikaste slägte i växtriket.
34) Magazin der Gesellsch. Naturforsch. Freunde II:r Jahrg. (1809) p.1 -, VII:r Jahrg. (1816) p. 25-47. Jahrbücher der Gewächskunde I B.H. 1 p. 163-183. - Prof. Link's arbeten afhandla egentligen de små Svamparne (Epiphytae, Mucedines & Gasteromyci).
35) Versuch einer auf die Ordnung und den Stand der Lamellen gegründeten Anordnung un Beschreibung der Agaricorum. 8:0. Leipzig 1816.
36) Das System der Pilze und Schwämme. 4:0. Würtzburg 1817; Act. Nat. Curios. T. IX p. 227-262. Ejusd. & Fr. Nees Esenbeck de plantis nonnullis e Mycetoidearum regno. Commentatio prior.
37) Pflanzen-system, se Isis 1819 p. 455-474.Persoon var den förste, som uti ett verkligen brukbart system år 1801 framställde denna växt-ordning; hans indelning af densamma vann mycket bifall, och den är säkerligen den bästa, hvilken vi hittils haft 32). Sedan den tiden hafva mångfaldige Författare bearbetat Mycologien. De hafva så väl framställt system, hvilka i mer eller mindre mån afvika från Persoon's, som ock närmare bestämt en snart sagdt otalig mängd af slägten och arter. Då t.ex. con Linné blott hade 3 Svampslägten, så har Persoon 71 och de nyaste Författare hafva upptagit öfver 160; och då t. ex. von Linné blott kände 28 arter af Agaricus, så har Hr Fries uti sitt Systema Mycologicum 750 bestämda Agarici-arter och 148 obestämda 33). Dessa exempel torde tillräckligen bevisa, med hvilken ifver man bearbetat detta studium. Ibland dem, hvilka framställt system öfver Svamparne, äro Link 34), Otto 35), Nees von Esenbeck 36), Oken 37)
[302]
38) Anleitung zur Kenntniss der Gewächse. 2:te Aufl. II:r Th. 1817, se Isis 1819 p. 425.
39) Flore Française, Mémoires du Muséum. V. III m. fl. Afh.
40) Mém. de la Soc. des Naturalistes de Mosc. Vol. V (1817) p. - .
41) Magaz. der Gesellsch. Naturforsch. Freunde. V:r Jahrg. (1811) p. 83-89.
42) Flora cryptoganica Erlangensis. 8:0. Norimbergae 1817.
43) Observationes mycologicae Vol. I & II. Hafniae 1815 & 1818. - Novitiae Florae Scecicae Partic. I, II & V contin. Lundae 1814-1818- - Act. Holm. 1816-1820. - Isis 1819 p. 1744-1749.
44) Mycologische Hefte I H. Leipzig 1817. - Kunze uti Botan. Zeit. 1820 p. 225-227.
45. Mém. de la Soc. des Naturalistes de Moscau. T. V. (1817) p. -.
46) Sylvae mycologicae berolinenses, 4:0. Berolini 1818. - Horae physicae berolinenses. - Verhadlungen der Gesellsch. Naturforsch. Fr. 1 B. 2. St. - Regensb. bot. Zeit. 1829 N:o 34 p 534-542. - Act. Nat. Cur. Col. X p. -. - Jahrbücher der Gewächskunde B. 1. H. 2. p 51-58.
Obs. D:r Smith har dessutom beskrifivit en Rhizoma medullaris (lärer vara verticillata enl. Jahrb. der Gewächskunde 1 B. 3 H.) Linn. Transact. Vol. XII sect. II. p. 372. - Hr Macbridge har upplyst historien om Lycoperdon solidum Fl. Virgin. (är Lycoperdon cervinum Walt.) Linn. Transact. V. XII sect. II p. 368. - D:r Wallroth har afhandlat historien om Mucoroch Sprengel 38). De trenne förstnämnde hafva jemte mångfaldige andra Författare bidragit till känndedomen om talrika slägten och arter. Ibland dessa författare bör man i synnerhet anmärka De Candolle 39), Desvaux 40), Bosc 41), Martius 42), Fries 43), Kunze & Schmidt 44), Liboschitz 45), Ehrenberg 46) m. fl., hvilka dels uti utgifna Floror,
[303]
dels uti smärre spridda Afhandlingar uti Lärda Samfunds Handlingar beskrifvit ett stort antal Svampar.
Erysiphe L. , se Verhandl. der Gesellsch. Naturforsch. Fr. 1 B. St. 1. p. 9.
47) Journal of Science and the Arts., N:o XIV p. 222-229. Hr Rob. Brown har omtalt denna Svamp uti Appendix till Capit. Ross's Upptäcktsresa och anmärkt, att den har mycken likhet med Tramella cruenta Engl. bot. Detta medgifva både Bauer och Sprengel, hvilken sednare äfven förmodar, att nämnde växt troligen icke är någon Tremella. Prof. Thénard i Paris och D:r Wollaston i London hafva chemice undersökt Uredo nivalis. Den finnes dessutom omtald uti de flesta Journaler. - Uppgifterna rörande denna Svamp äro för öfrigt utiIbland de märkvärdigare Svamp-arter, hvilka i sednare åren blifvit kända, kan man med skäl räkna den af Hr Bauer beskrifna Uredo nivalis, som år 1818 upptäcktes af Capit. Ross under dess resa till utforskande af Baffinsbay's verkliga utseende och utsträckning. Den 17 Aug. 1919 upptäckte man i Baffinsbay (i 76°M 25´nordl. lat. och 65° vestl. longit. från Grenwich), längs efter sidorna af en sträcka klippor, snö af en karmosinröd färg. Vid närmare granskning befanns den verkliga snön vara till flera (engelska) fots djup genomträngd af en röd materia. Denna materia, som fanns uti oändlig mängd, hade en högst oangenäm lukt, lik den af vissa animala substancer, hvilka börja att ruttna. Man samlade denna röda materia, som af Skeppsfolket blef kallad den röda snön, och hemförde den i flaskor till England. Under vägen hade emedlertid sjelfva snön smält, och materien utgjorde på botten en mörkröd fällning. Hr Bauer undersökte och bestämde densamma, samt ansåg den vara en ny art af Uredo, hvilken han kallade nivalis 47) Den
[304]
Journalerna i åtskilligt skiljaktiga, såsom t.ex. uppgiften om latituden för det ställe, der Svampen fanns, uppgiften om det djup, till hvilket Svampen sågs nedträngd i snön, om Svampens storlek, o. s. v. Jag har uti de här lemnade underrättelser följt det utdrag af Ross's Resa, som finnes infördt uti Isis för år 1820 p. 97; Bauers berättelse på först anförde ställe; Philos. Transact. 1820 p.11 samt Edinb. Philos. Journ. 1819 p.155.
48) Neue Entdeck im ganzen Umfang der Pflantenkunde, N:r Th. p. 306.utgör små kulor, hvilkas storlek Hr Bauer uppgifver till 1/1600 tums eller 1/160 lineas diameter. Hr Bauer fann, att dessa Svampar växte och producerade nya, dp de lades uti frisk snö. Han anmärkte äfven, att de växte (vegeterade) i vatten, men i detta fall producerade de gröna Svampar i stället för röda. De originella Svamparne förstördes, då de utsattes för sträng köld, men deras frö behöllö icke desto mindre vitalité, och då de af köld förstörde Scamparne nedsänktes i snö, alstrades nya af en röd färg. - Hr Bauer trot för öfrigt, att denna Uredo blifvit alstrad på sjelfva snön; men Prof. Sprengel tviflar derpå och synes förmoda, att den från sjelfva klipporna blifvit nedförd på snön. D:r Wollaston, som chemice undersökt denna Svamp, säger, att färgen synes höra till sjelfva contentum fungi och ej till dess yta (yttre hinna); Contenta äro af en oljaktig natur, olösliga i vatten, men lösliga i spiritu vini rectificato. - Prof. Sprengel tror slutligen, att denan af Bauer beskrifna Uredo nivalis snarare torde göra till slägtet Botrydium Wallr., emedan det är något hittills alldeles ohördt, att en Uredo finnes på klippor 48).
[---]
[314]
92) Lichenographiae Sveciae prodromus. 8:0. Lincopiae 1798. - Methodus Lichenum. c. suppl. 8:0. Stockholmiae et Lipsiae 1803. - Lichenographia universalis. 4:0. Gottingae 1819. - Synopsis methodica Lichenum. 8:0. Lundae 1814. - Kongl. Vetenskaps-Academiens Handlingar. - Schrader's Journal für die Bot. - Web. et Mohr's Beitr. zur Nat. kunde, 2 B. p. 147 - 154. - Magax. der Gesellsch. Nat. forsch. Fr. 6:r Jahrg. 1814, p. 3 - 25. Mém. de la Soc. des Naturalistes de Mosc. Vol. V. p. - . Transact. of the Linn. Soc. Vol. XII. P. I. p. 35. - Weber och Mohr hafva uti sin Nat. historische Reise, p. 78-94, framställt anmärkningar öfver Acharii Meth. Lich. . Prof. Acharius har besvarat desamma och lemnat tillägg till de i Meth. Lichenum beskrifna Lafvar uti Web. och Mohr's Archiv für die Systemat. Nat. geschichte, I B. I. St. p. 83 - 110.ALGAE LICHENOSAE eller LICHENES (Lafvar) hafva i sednare tider blifvit med lika ifver bearbetade som de öfriga cryptigamiska växterna. Det är förnämligast framl. Prof Acharius som bearbetat denna Lära om Lafarterne (Lichenologien), och framställt ett Lichenologiskt system grundat på frugtorganernas beskaffenhet 92). Hr Prof. Floerke, i Rostock, har genom en mängd af förträffliga afhandlingar
[315]
93) Uti Magazin der Gesellsch. Nat. forsch. Fr., Flera Ängång. - Artikeln Lichen uti Krünitz's Encyclopedie, uti Weber's et Mohr's Beiträge zur Nat. kunde. B. 2, p. 239-339.
94) Lichenum Dianome nova. 4:0. Lundae 1817. De har upptagna Lafslägten äro 44.
95) Neue Entdeck. etc. I Th. p 213-232.
96) Journal de Physique Vol. - p. - 1818.rigtat Lichenologien, samt genom mångfaldiga observationer visat, huru föränderliga Lafarterna äro i olika åldrar och på olika localer. Hans arbeten gifva rikhaltiga tillägg och rättelser till Acharii Skrifter 93). Acad. Adjuneten Fries har uti en academisk afhandling gifvit en ny systematisk uppställning af Lafvarnes slägten 94).
Ibland de i sednare åren utgifna beskrifningar om Lafarter kunna följande anmärkas:
Prof. Sprengel har närmare bestämt 47 Laf-arter, fundne i trakterna ikring Halle 95), och uti i Kongl. Vet. Acad. Handlingar 1820, St. 1. har han äfven beskrifvit åtskilliga nya Laf-arter.
Acad. Adj. Fries har likaledes uti Kongl. Vet. Acad. Handlingar 1820, St. 1, beskrifvit några nya Laf-arter.
Ibland de Franska Botanici är D:r Léon Dufour (uti St. Sévèrs D.p.t. des Landes) den, som måst sysselsatt sig med Lafvarnes känndekom. Han har nyligen utgifvit en Monographie öfver slägtet Opegrapha 96).
Concretor Schärer, i Bern bearbetar med mycket ifver sitt fäderneslands Lichenologie. Han har utgifvit en Monographie öfver de
[316]
97) Naturwissenschaftlicher Anzeiger der Allgemeine Schweizer. Gesellsch. für die gesammten Naturwissenschaften, 1 Jahrg. 1818. N:o 1: Adumbtio Gyrophorarum Helvetiae.
98) L. c. 1:r Jahrg. 1819, N:o 2: Lecidearum Helvetiae enumeratio, ordine analytico.
99) Horae physicae berolinenses, p. -.
100) Act. Nat. Curiosor, Vol. IX, p. 183 - 212.Schweitziska arterna af Gyrophora 97) och en annan öfver dem af Lecidea 98).
Prof. Nees v. Esenbeck har beskrifvit ett Lafslägte, kallad Plocaria, närmast Alectoria, med en art P. candida från Bengalen. Han har ock beskrifvit en ny Dufourea, kallad tortuosa, från Bengalen 99).
Växtslägtet Chara har för Botanisterne länge varit en verkelig stötesten, i anseende till svårigheten att bestämma des rätta plats i systemet. Önsom har den blifvit aussedd för phanerogam, ömsom för cryptogam. Genom D:r Wallroth's vackra monographie öfver detta slägte har man dock blifvit öfvertygad, att Chara har sin rigtigaste plats utr cryptogamien ibland Algerna. Prof. Martius har uti en sednare afhandling bestyrkt detta, ochgifvitny a slägt-kännetecken för detta slägte 100). Uti Hr Hartman's Handbok uti Scandinaviens Flora finna vi många upplysningar om de svenka arterna af Chara; han beskrifver der äfven en ny art, som han kallar Ch. viridis.
D:r Ehrenberg har beskrifcvit ett nytt Laf-slägte, som han kallat Canogonium. Hoear physicae berolinenses.
Fr Flotow har gifvit anmärkningar öfver några uti Frankrike i synnerhet uti D.p.t.m. de de la Meuse samlade Lafvar. - Spreng. Schrad.
[317]
und Link's Jahrb. der Gew.k. 1 B. 3 H. p. 94-156.
101) Kongl. Vetenskaps-Academiens Handlingar 1806, Fl. Lapp. och Fl. Upsal.
102) Lichenologiens Historia litteraria i allmänhet och Scenska Lichenologiens i synnerhet är i korrthet afhandlad uti Academiska Afhandlingen: Museum Naturalium Academiae Upsaliensis Appendix XXI, Praeside Professore Thunberg, Respondente J. E. Wikström, Upsalae 1813.
103) Uti Patr. Sällskapets Hushålls-Journal för 1789.
104) Fl. Oecon. Sceciae, 1 Del. Lund 1806.
105) Scenska Lafvarnes Färghistoria.
106) Jag erinrar ej skriftens titel.De Svenska Lafvarne hafva förnämligast blifvit af Prof Acharius studerade och i dess arbeten beskrifne. Hr D:r Wahlenberg har likaledes gifvit vigtiga bidrag till en bättre kännedom om Lafvarne på Gottland, uti Lappmarken och Norrska Nordland samt uti trakterne ikring Upsala 101). Flr närvarande är det nu hos oss Hr Adj. Fries som mäst sysselsätter sig med Lafvarnes studium och nogare bestämning. - 102).
Genom det närande ämne (nämligen Amylum mucilaginosum), som arterna af ganska många Lafslägten (hörande till Lichenes umbilicati, fruticulosi och foliacei) innehålla, äro dessa att anse som vigtiga födo-ämnen. Islandslafven (Lichen islandicus) är i synnerhet den som längst härtill varit begagnad; många föreskrifter till dess beredning äro tid efter annan utgifna, såsom t. e. af Liljeblad 103), Retzius 104), Westring 105) m. fl. samt nyligast af Hr C. af Wetterstedt 106).
Åtskillige Lafvarnas nytta till färgning har
[318]
107) Svenska Lafvarnes Färghistoria Häst. 1-8, 8:0. Stockholm 1805-1808; - Uti Kongl. Vetensk. Academiens Handlingar från 1791 - 1804 hade herr Westring redan förut framställt resultaten af sina färgförsök; af dessa resultat har Professor Retzius gifvit ett utdrag uti sin Flora Oecon. Sveciae, 2:dra Del.sedan långliga tider tillbaka varit känd, men det är först i sednare tider, som man med alfvar sysselsatt sig med försök härom. Det är Hr Förste Lif-Medicus Westring som bragt färgningskonsten med Lafvarne tille en större fullkomlighet och stor vidsträckhet; och då t. ex. för 40 år tillbaka man knappt kände 20 färg-Lafvar, har Hr Westring lärt oss att öfver 150 arter gifva genom tjenlig behandling de vackraste färgor.
[---]
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti