Något om Eldswådor, samt deras förekommande och dämpande.

Åbo Tidningar 83, 15.10.1828

Enligt ett gammalt ordspråk. skyr brändt barn elden; och hwem har wäl mera skål att sky och rådas den, än Åbo? Både bättre och lättare är, i allt fall och-allstädes, att ej fläppa den till wälde, än att, sedan den en gång sått utbrista, nödgas söka hämma det. Liksom helsan lättare bewaras än den återställes, så är ock en Eldswåda lättare förekommen än dämpad. I begge dessa afseenden är, liksom i många andra, försigtighet vättre än änger.

Hwad allt försigtigheten i detta som i annat innebär och kräfwer, känner mången ej förr än han rönt sin skada. Så förgöll det sig, i frågan om Eldswådor, länge med de så kallade Sjelfständningarne. Ty wärr gifwes det ämnen, som ock utan yttre beröring med eld, sjelfwa tända sig. För circa 50 år sedan uppbrann i Levanten, och i öppna sjön, ett Swenskt skepp lastadt med Safflor, dränkt i olja, och hwars last, efter att ha tagit hetta, innan kort ock bröt ut i låga. Än flera, sjelfstöndning underkastade, ämnen känna Chemikerne; och olyckligt är det att sådana ämnen förekomma, just ej alltid blott på Laboratorierne, utan ock i det allmännare lifwet. Till prof deraf må följande, ur Swenska Wetenskaps-Akademiens I Stockholm Ekomoniska Annaler April 1808 (fidd. 98-101) hämtade, artikel tjena.

"En äldrig erfarenhet har lärt oss, att då olika organiska ämnen, fuktade med watten, lemnas i skammanpackad hög, så uppkommer, genom deras började friwilliga förstöring, en förhöld temperatur, som, då den icke kan bortföras af luften, småningom ökar den process hwaraf den föddes och näres, tills slutligen hela massan råkar i brand. Den wanliga landtmanna-erfarenheten af gödsels upphettande då den packas, af höets, sådens, mjölets bränning då de wäta lähhas i hög, äro bewis härpå. För dessa slags Sjelfständningar förstår man i allmänhet att akta sig, så mycket mer som waran alltid skämmes så fort hon begynner taga wärme."

"Men man har äfwen erfarit, att ämnen som insmörjas med olja och sammanpackas, kunna komma i samma tillstånd af upphettning, tills de slutligen tända // sig; och då de förra fordra weckor och månader för att briska ut i låga, tända sig de sednare wanligen om ett par eller tre dagar."

"Den olyckliga eldswåda som nyligen öfwergick Herr CommerceRådet och Riddaren Guells Klädesfabrik (i Malmö), uppkom af en dylik orsak. Twåhundrade marker Ull hade blifwit insmorda med olja för at kardas, och kommo sedan att en wecka ligga i hög. Detta hade förr ofta händt, men Ullen war då insmord med Bomolja, och nu för första gången med Rosolja. Dagen innan elden utbrast, kände man rummet owanligt warmt; men som det war under wintertiden, trodde mann att det hårrört från en för eldning, och föll ej på tanken att Ullen tagit wärma. Någre af Arbetsfolket berättade sedan, att de känt Ullen wara mycket warm. Slutligen tog den eld, och eldwådan blef först synlig genom ett öfwer Ullen warande fönster. Herr Guell har haft den godheten att meddela denna underrättelse till allmännare kunörande, på det de som hafwa dylika ämnen att handtera, måtte undwika den olycka som händt honom."

"Man har ännu i minne de eldswådor som åren 1780 och 1781 så ofta inträffade i Cronstadt och Petersburg och i åtskilliga Magasiner der man wanligen aldrig nyttjade eld, och der man med säkerhet wisste att eld icke kunnat komma. Sedan man i början förgäfwes sökt utleta orsaken, begunnte man att misstro en blandning af Kimrök och Olja. Wid anställandet af ett försök till utrönande deraf, bekrädtade det sig också. Man blandade 40 skålpund Kimrök med 35 skålpund Hampolje-fernissa, och sedan de stått en timma, afhålldes oljan, och Kimröken inwecklades i en hängmatta. Efter 19 timmar begynte den glimma och röka, och då dörren öppnades så att friskt luft insläpptes, brast den ut i lågor. Efter förnyade försök har man sedan funnit, att Got eller Kimrök, blandad med lika del Olja, och inwecklad i linne, alltid antåndes efter 3 á 4 dagar *). Med andra proportioner af Olja händer det äfwenledes ofta, men ej alltid. Sedan gjorde man försök ned Hampa, Hår, Ull, och dylikt, och fann, att om något af dessa indränktes i Olja eller Talg och uppwärmdes i solen eller på en kakelugn, samt sedan bands i hög, så blefwo de inom kort tid antända; en gammal rock af grost kläde blef på detta sätt inom 18 timmar alldeles förkolad. Haussmann fann att Bomullsgarn, doppadt i en blandning af lerhaltig caustik lut och linolja, ämnadt att färgas Turkiskt rödt, mot aftonen upplades på hwartannat till ett ganska litet parti, fr att följande dag färgas, antände det sig en stund efter midnatten, och hade nära satt hela huset i brand **). Man har till och med funnit att Caffe, Mjöl, Gryn, Årter, Bönor, Sägspån, Kli, och dylikt, som blifwit rostadt tills det swettades och sedan inpackadt, om någon tid tagit eld."

"Apothekare böra taga sig till wara, att icke låta återstoden af sådana örter som blifwit macererade i olja, så ligga sammanpackad: den har ofta tändt sig // och förorsakat olyckor *). Slutligen bör ock erinras, att Linolja tänder sig lättast, dernäst Rosolja, och swårare Bomolja och Mandelolja."

(Fortsättning härnäst.)

*) Georg's försök i Neue Nordische Beyträge III. 37 ff. IV. 309 ff.

**) Med skäl äro derföre i 9:de Momentet af Kejserl. Referiptet under den 23 Febr. detta år, samt i Byggnads-Ordningens af den 17 Junii IV:de Artikel och 10 S., äfwen Färgerier räknade ibland de Handwerk som få anläggas och drifwas blott i Stadens aflähsnafte och yttersta delar. Anmärkt har ock i Economiska Annalerne för November 1808 sid. 18 blifwit, att Hampa, för tätt packad, och under tillkommen duktighet, lätt kan af sig sjelf råka i brand, samt af Prof. Hartmann i Carlsruhe uppgifwis, att whad Caffe angår, Sichorie.caffet är mer än något annat utsatt för att tända sig, hwilket dock med intet slag deraf skall i annat fall wara att befara, än då der, såsom stundom lärer pläga ske, inwecklas linne. Sammanrullade Warbukstapeter angifwas ock af samme Hartmann såsom utfatta för sjelständning. (Redact. Tillägg).